Sagan om ringarna...
Nu ska ni få höra en saga som gick från moll till dur! Jag kom ju hem till Lycksele igår & efter att mamma & jag jäktat runt som TOKAR i timmarna tre kunde vi vinka iväg mammas visumansökan till Ryssland & åka hem till värdsligare projekt - så som bröllopet. Happ, så vi kommer hem & mamma plockar fram vigselringarna som hon hämtat ut åt Paul & mig. Jättejättefina. Bara en liten detalj, min ring ser dockstor ut. Jag testar & den går på, om man trycker på för kung & fosterland - fingret dör lite av behandligen & jag får tillbringa en kvart under kranen med tvål. Den är alltså för liten & någon måste göras, så pappa & jag travade till Guldfynd idag där vi informerades om att den enda personen med den kunskap vi behöver befinner sig på semester fram till den 10e augusti.
Jag knatar hem & känner mig som skit. Mamma försöker sätta igång mig lite genom att föreslå att vi ska sy servettringarna till bröllopet - fram med material, tråd, min symaskin från Lund (eftersom mammas är paj) & så upptäcker vi att kabeln & trampen till symaskinen inte finns i samma låda. Problematiskt. Så mamma, pappa & Ida Jansson tillbringar den närmsta timmen eller så i källaren där vi rotar igenom ALLA mina Lundaflyttlådor. Någonstans en fem minuter innan jag hittar trampen hittar pappa en kartong med 6 år gamla taco-tillbehör. Pappa svär lite & bär upp lådan till köket där han rensar ut alla gammal mat från denna skrotlådornas skrotlåda & lämnar det kvarvarande innehållet åt mig att gå igenom. Jag kommer uppför trappen, kikar lite lojt in i lådan & ser en liten mässing-ask från Skultuna bruk. En ask som jag fick av min farbror & faster den dag jag konfirmerade mig, en ask där jag förvarade alla mina guldsmycken när jag bodde i Lund, en ask som jag letat efter sedan 2007 & tillslut förlikat mig i att jag tappat bort under flytten. Jag har gråtit så mycket över denna asken & allra mest över den diamantring som jag trodde låg på soptippen - en ring min farfar gav till min farmor & som hon sen gav till mig som 18-årspresent. Jag öppnade asken med andan i halsen & vet ni - allt fanns där! Alla mina konfirmationssmycken, bismarck-kedjor, dopsmycken, första örhängerna jag fick när jag fyllde 12 år... ALLT! Inklusive ringen.
Så nu har vi ätit tacos till middag & skålat i vin över det verkliga guldfynd vi gjorde idag & problematiken kring vigselringen, det känns som ett droppe i det glädjerushav som jag just nu befinner mig i!
Kommentarer
Trackback