MsBree

Så ni vet mitt föregående inlägg där jag skrev att det varit en skitvecka men att det kändes som om det kanske hade börjat vända? Jag hade fel. I rask takt efter att jag tryckt på "publicera" hände följande:

 

1) Jag går ut i köket med lite disk & inser att en myrstig helt hastigt & olustigt bestämt sig för att flytta in. Visserligen inga hästmyror direkt i storlek, så det hade kunnat vara värre, men det var ju inget som jag blev så där direkt jätteglad över.

2) Efter att ha försökt fixa myrsituationen meddelar jag Paul att jag tänker gå & lägga mig (läs, jag har fått nog av dagen & vill att det ska vara imorgon). Knatar upp på övervåningen & medan jag borstar tänderna kommer Paul upp & går in i sovrummet. Där han upptäcker att en av katterna (dessvärre min...) haft en gigantisk olycka på sängen. På allt. Täcket, bäddmadrassen & båda kuddarna. Så vi får riva ut alltihop & knata ner i källaren med det för att starta tvätt nummer ett av 53.

3) Vi går upp & försöker bädda vår säng med vad som finns i huset, bara för att upptäcka att vi tagit alla extrakuddar till stugan - så klockan kvart i stängningstid (23.00) finner vi oss runtspringandes på vårt lokala Walmart (freak circus) i jakt på ett par kuddar.

4) Vi kommer hem & bäddar sängen med nyförvärven. Jag dimper ner på våra nya (prassliga kuddar) & förkunnat att NU, nu är jag klar med dagen. Paul säger att han bara ska gå ner & starta maskin två - sen kommer han & lägger sig han med. Fem minuter senare kommer han upp & informerar mig om att vi troligtvis har ett knäckt toalettrör i källaren eftersom det "sprutar upp vatten mellan golvplattorna".

 

Alltså. Det känns lite som om jag velat checka ut från mitt eget liv just nu. Hur är det möjligt att man ska behöva täcka in skadedjur, bajs i sängen & VHS problem inom typ 90 minuter?! Sure, fine - om man lever på ett barnhem i Ukraina kanske... men nu gör jag ju inte det, så universum - WTF? Vad har jag gjort för den käftsmällen?!