En liten hälsning...

Idag är en sån dag som jag önskar att jag hade kunnat vara hemma i Sverige - Morsdag. Hade så gärna velat vara hemma så att jag hade kunnat krama om de finaste mammorna i mitt liv, min egen lilla mamma & så fammo naturligtvis!
 
Det går inte att sammanfatta allt vad dessa två gjort för mig, allt de lärt mig, alla de skratt vi delat... men jag kan säga så mycket som att de är värda allt för mig! Tusen, tusen, kramar till er två. En liten hälsning är på väg över Atlanten. Tills dess - en liten bild på förgätmigej... jag är långt borta, men jag saknar er alltid!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0