MsBree

Igår var jag så himla krasslig att det kändes som den längsta långfredagen i hela mitt liv. Det enda trevliga under hela dagen var att jag somnade ifrån eländet i två timmar mitt på dagen... festligt i kvadrat. Fast idag kändes det lite bättre, så jag beslutade mig för någon form av påskuppror! Gav bara blanka tusan i att vara sjuk & bestämde att GOD påskmiddag var ett absolut nödtvång. Så ner till St. Lawrences saluhallar & så köptes det lammkotletter i prassligt papper. Lamm är nämligen något som känns väldigt påsk för mig. Inte för att vi åt det hemma, utan för att en av mina bästa vänner som liten alltid åt lamm på påsken. Vi var vänner när jag var en så där 8-10 år & hon kom från en familj med 9 barn & en mamma som drog runt allt själv. Kan tänka mig att det måste ha varit himla kämpigt att alltid se till så att alla var klädda & mätta, men en gång per år blev det i alla fall dunderfest - lammstek på påsken. Jag minns hur min vän brukade stissa om den där steken i flera veckor innan & ett år fick jag vara med dem den dagen den serverades. Det är ett av min barndoms allra mest fantastiska matminnen - det var så gott att jag minns att jag aldrig ville att det skulle ta slut. Sedan dess har jag också stissat över lamm varje påsk, men det har inte varit något som serverats innan jag själv började laga mat & idag var det alltså dags igen. Digby satt som vanligt bänkad & väntade på att godheterna skulle komma ut på bordet...