Räkfrossa!

Ibland är Paul & jag ute i god tid med saker & ting - inte jättegod tid, men så där så att saker & ting ändå går ihop utan allt för mycket trollande med knäna. I veckan trodde jag att vi prickat in just ett sånt här magiskt litet ögonblick. Redan förra söndagen insåg jag nämligen att jag skulle DÖ om jag inte fick gravlax till middag på påsken. För att det skulle kunna bli en realitet var vi alltså tvungen att få tag på fin lax från St. Lawrence Market, som är stängd på måndagar. Följaktligen skickades Paul dit på tidagen efter jobbet & kom hem med en jätteklamp lax som jag genast förpassade in i frysen (farmor säger att laxen måste frysas i tre dagar & jag gör som farmor säger). Sen följde ett par dagars ivrigt väntande tills i torsdagskväll då gravlaxförberedelserna skulle dra igång - jag skriver skulle, för projektet föll på att Paul bett fiskmånglarna att skära bort allt skinn från laxbiten... Mindre bra köksögonblick. I vilket fall, det gick ju inte att bara deppa ihop & skita i det hela, jag hade ju som sagt dött då, så reservplan var tvungen att tänkas ut & igår rattade vi ut till IKEA & köpte på oss 100g lax av Herr Kamprand (aka snålgubben: hundra gram/alltså tre skivor för 30 kronor). När vi stod där fick jag syn på en radda påsar med frysta räkor med skal. Ingen märkvärdighet hemma i Sverige, men här... jag kunde bara inte lämna utan en påse. Stunt i att Paul tycker att räkor är hemska, leve påskräkfrossa för Ida - så det blev det!
Räkor, undermålig gravlax, fyllda ägghalvor enligt farmors recept & lax i ugn (var ju tvungen att göra något med den där jättebiten Paul köpt) enligt en något höftad version av hur farmor gör sin lax. Slutade naturligtvis med att jag bara satt & åt räkor - så himla gott. Fast... jag fick dela. Mammut & Digby beslutade sig nämligen för att räkor "Swedish Style" var the shit. Lite oväntat så där med tanke på hur räkor bemötts tidigare. Funderade lite på om jag skulle deppa för att jag inte fick alla för mig själv, men sen kom jag på att det känns rätt bra att det nu BARA är Paul som inte har förstått storheten med små rosa räkor!

Kommentarer
Postat av: Trillingnöten

Hahaha! Så det kan gå! Så klart måste laxen fram. Maken min gillar heller inte räkor? VAd är det med dessa karlar? Kräftor kan jag förstå, men räkor? Rättelse, KALLA räkor. Maken vill värma dem? Och tror inte att de är kokta (utan råa) när man köper dem (ja, de frysta rosa till och med, inte de råa grå)...Jag är imponerad att du ens tänkt att göra egen gravad lax! Bara tanken liksom. JAg såg dock MArtha Stewart göra det på ett program nån gång, det såg inte supersvårt ut, men å andra sidan ser allt ganska enkelt ut som hon gör.

Nu till något annat. Vi funderar på att ta barnen nån gång under sommaren och köra upp till Toronto härifrån. Göra en minisemester. Har du nån kolla på bra, billigt boende? Eller en hemsida man kan kolla på och söka på datum? :) Kram!

Svar: Nej jag förstår inte! Älskar kräftor, men kan förstå att det känns läskigt om man inte växt upp med dem, färdigskalade räkor däremot känns ju inte speciellt farliga!
Gravlax är faktiskt väldigt lätt att göra, det enda som behövs är en bra bit lax & lite tålamod! Så för Martha var det nog en barnlek! Jag kan köra gravlaxskola nästa gång jag bestämmer mig för att göra en laddning!

& OJ vad roligt! Vet ni ungefär när ni tänkt komma hit? För i fall att ni kommer i början på sommaren kan ni stanna här (i källaren förvisso, men det är gratis). Senare under sommaren kommer vi dock med största sannolikhet ha flyttat ut... så juni hade nog varit säkrast. I annat fall hade jag nog kört på ett B&B någonstans längsmed tunnelbanelinjen. Kanske inte mitt i smeten dock utan antingen på östra sidan av staden (där de har väldigt fina stränder) eller på västra sidan där vi bor (checka området kring High Park, det kommer komplett med zoo & fint lekland).

Kram!
Ida

2014-04-22 @ 02:58:01
URL: http://vilsnajollen.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0