MsBree

Tog en liten promenad till närmsta järnaffär & på vägen dit korsades min bana av två unga killar & en tjej. Jag gissar väl på att de var en 16-17 år gamla. Det som fångade min uppmärksamhet var att tjejen bar tajts & en väldigt liten crop top, fastän hon var rejält överviktig & hade bristningar över hela magen. Jag ska vara helt ärlig, min första reaktion var bara "Men herregud, klä dig lämpligt människa!". Fast sen började det snurra i huvudet på mig... för jag var ju också så där tjock när jag var i den åldern & jag hade ALDRIG satt på mig något liknande eftersom jag helt enkelt inte vågat. Tjejens outfit var ju verkligen inte något som jag personligen fann smickrande på minsta vis, men jag måste beundra henne för att hon faktiskt hade modet att sätta på sig dessa kläder & trava runt i dem som om hon inte hade minsta bekymmer i världen. Hade jag, i mitt nuvarande tillstånd, tvingats på något liknande & sen dumpats någonstans utanför mitt hem hade jag lidit tusen dödar men hade samma sak hänt när jag var 17 tror jag att jag kolat på riktigt av skam. Jag var så otroligt medveten om att jag inte passade in i normen på den tiden, att samma regler inte gällde för mig som för de smala tjejerna & det där satt i i åratal. Som ett exempel, jag har ägt en enda bikini i hela mitt liv & den köpte jag när jag var 24 & i princip enbart för att min kompis Åsa & hennes mamma peppade mig järnet i en affär i Brasilien. Minns att jag var helt livrädd första dagen i den på stranden, men där & då i solen & bland snälla människor smälte en hel massa osäkerhet bort. Det var en så skön känsla & den här tjejen idag fick mig att tänka tillbaka på allt det där & bara känna hur mycket jag önskar att andra unga, komplexfyllda, tjejer ska mötas av mer acceptans än vad jag kände att jag växte upp med. För mig själv, i nuläget... nej jag kommer nog inte att börja sporta crop tops från & med idag (om det inte är ofrivilligt för att tröjan kryper upp över magen) men jag ska kanske försöka vara lite mindre dömmande i utgångsläget.