Perfekt timing... tack för den!

Pesten slog ju till mot mig igår & jag kände mig väl inte direkt störst på jorden när jag gick & la mig. Helt uppsväld i ansiktet & totalt oförmögen att ligga på vänster sida om jag kände för att andas. I morse hann jag vara vaken precis så där länge att jag kunde konstatera att det kändes marginelt bättre innan Paul började svära mindre återhållet. Visade sig att det kommit massa snö under natten som sen smält & runnit rakt in i källaren - översvämning. När jag låg där & moppade iskallt vatten får jag väl erkänna att den där marginella känslan var RÄTT långt borta. Det kändes faktisk rätt uselt helt enkelt. Nu hoppas jag på att den tredje olyckan, vad det nu än må vara, slår till snabbt så att jag kan gå vidare med mitt 2014 utan att känna det som om Universum sitter & skrattar åt hur tokigt det ställt till det för mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0