Men vi satsar på en bättre dag i morgon!
Vissa dagar är bättre & vissa dagar är sämre & det här var helt klart en sämre dag. Vaknade & kunde liksom med en gång känna hur hela jag kändes som om jag sålt smöret & tappat pengarna. Vilket mitt intellekt snällt nog genast kopplade till fenomenet PMS & det gjorde ju inte direkt saker & ting bättre. Hade jag kunnat hade jag stannat inne & borrat ner mig bland soffkuddarna, men nu stod handledarmöte på agendan så det var bara att försöka klista på ett "nejmen jag mår prima & känner mig inte alls nere" ansikte. Vilket höll i cirkus 10 minuter in på mötet. Fina lilla Martin har nämligen inte heller haft någon speciellt fab marsmånad det här året, så de där första 10 minuterna ägnade han åt att berätta om den svåra hjärnskakning han fick i början på månaden. Han avslutar hela historien med att säga "Men usch, det här var ju bara deppigt - så nu kan du väl berätta vad du har gjort! För jag är säker på att du har haft en MYCKET bättre månad, med vårsolen & allt hopp om att saker & ting snart kommer att börja gro & spira!".
& där satt jag & kände mig som den mänskliga motsvarigheten till Kartagos saltade jordar. Check på att gråta inför min handledare. Suck... & jag satt på tunnelbanan hem & bara "& inte ens en drinkjävel kan jag ta när jag kommer hem". Det här med att gå runt & vänta, det är jag inte så bra på.
Kommentarer
Svar:
Jag vet att man inte delar blodomlopp i början, men det känns ändå "så där" att dricka under vänteperioden. Tänker att om jag skulle vara gravid, ja då ska jag ju lika vara utan i 9 månader så då gör ett par veckor här & där inte så stor skillnad. Vanligtvis är det inte så jobbigt heller, det var väl mest bara igår då jag kände mig nere som det hade varit så skönt att bara få kasta upp benen & ta ett glas vin! Nu blev det Ginger Ale istället & tja... det bubblade ju i alla fall! :)
Ida
Svar:
Nej men det förstår jag att det måste kännas jobbigt om det är något du sett fram emot & längtat mycket efter. Som sagt, tre år är väldigt länge! Håller tummarna för att ni får ihop det på något sätt!
& ja, det brukar hålla i sig en dag & sen kan man gå vidare igen med livet. Just nu är det ju baby-relaterat för mig, men jag har varit nere pga hemlängtan så många gånger tidigare under åren. Tror att det är rätt vanligt bland oss utlandssvenskar, sverige blir ju så mycket kärare när man flyttat ifrån det! KRAM!
Ida
Trackback
