MsBree

Sandra kom över i morse & så knatade vi igenom parken & ner till Bloor för att äta brunch. Eftersom det här är "min del av stan" var det jag som var ansvarig för vart vi skulle gå & jag hade föreslagit ett ställe som heter "Dr Generosity". Jag hade till & med varit så duktig att jag googlat deras meny & skickat den till henne i förväg så att hon kunde ta sig en titt. För mig är det här rätt mycket framförhållning, så jag kände mig liksom himla på... tills vi kom dit stället skulle ligga. För det VAR inte där. Snurrade runt på gatan som en 4-åring som precis tappat bort både mamma & pappa & kände bara "Jävlar också... det här måste vara det folk pratar om som gravidhjärna, eller så har jag blivit dement". Nu var det tack & lov bara så att Dr. G helt hastigt & lustigt slagit igen & istället öppnat upp under nytt namn "The Sparrow" & med ny meny - så brunchen gick inte alldeles upp i rök. Men alltså det där ögonblicket av totalt "Men jag kunde ha svurit... jo men, kanske längre ner åt gatan, nej det VAR här!" - lite jobbigt.

 

Lunchen i övrigt var dock himla trevlig & som så många gånger förut är jag så glad för att vi har kunnat gå vidare med Sandra & att vi alla är vänner nu. Jag fick en gång drämt i ansiktet att jag var "full av hat"... men när jag satt där & skrattade tillsammans med Sandra idag kände jag bara "Neeej, om Pauls ex & jag kan gå ut & äta brunch bara vi två tillsammans & ha jättetrevligt... ja då kan jag ju inte vara SÅ himla hatisk!" För ex är ju något som många bara avskyr på ren automatik - så där så att det är helt OK & accepterbart att önska dem all världens väg. Så nej, det här är verkligen en relation som jag är stolt & väldigt tacksam för!