Ett lyckopiller!
Paul & jag har ju ingen TV, helt självvalt, men vi har en stor datorskärm i vardagsrummet som vi använder för film samt tv-serier & någon enstaka gång - direktsändningar. Typ prinsessbröllop & OS, så årets OS följde jag faktiskt & jag blev så där lite småförjust i det amerikanska isdansparet som gick & vann. Det här är inget jag någonsin talat om för en kanadensare, de slog ju det kanadensiska paret som fick silver, men jag HOPPADES faktiskt för första gången i konståkningssammanhang att team USA skulle ta hem det hela! Så när jag hörde att de skulle tävla mot varandra i den amerikanska tv-showen Dancing With The Stars kände jag att jag bara var tvungen att kolla åtminstone lite. Blev rätt snabbt trött på Charlie, killen, samt de andra kändisarna som deltar det här året men Meryl Davis & hennes partner har helt vunnit mitt hjärta! Så varje tisdag har jag dragit mig ner till datorn så fort praoelevkroppen orkat & med spänning kollat upp hur det gått för dem - sen följer en underbar liten youtubestund. Meryl & hennes partner Maks är en av de få saker som fått mig att glömma illamåendet & bara le av glädje, de är så duktiga att jag vill att de ska gifta sig & skaffa små konståknings-/dansbarn ihop! Nu är de tack & lov i finalen, efter det här korta numret (som fick mig att tänka på filmen Jätten redan innan den ena jurymedlemmen tog upp det) samt den här alldeles underbara jiven! Alltså, tänk om man hade kunnat dansa så här... jag inbillar mig liksom att hela livet hade varit SÅ mycket mer fantastiskt!
Kommentarer
Postat av: Alex
wow! Har alltid haft en liten förkärlek till jive. Så himla mycket glädje! Men så otroligt svårt, iallafall för mig... Önskar verkligen jag kunde dansa så!
Svar:
Ida
Trackback