Nej men precis så jag ville starta dagen...
Jag har varit rätt hård med att nu måste saker som vi inte använder ut, så under de senaste dagarna har jag fått ihop tre stora sopsäckar. Medan jag stod & tömde ytterligare pryttel ur skafferiet igårkväll kånkade Paul ut en av jättepåsarna på trottoaren - det är nämligen sopdag idag. När jag insåg att den stod där ute ropade jag att han var tvungen att hämta in den, så att inte tvättbjörnarna skulle raffsa sönder plasten & Paul bara "Oj, ja, jag ska bara springa ner i källaren & pumpa en vända så tar jag in den sen". Um... det blev ju inte av kan jag säga, så i morse vaknade vi av att tvättbjörnarna haft fest på uppfarten. Så medan Paul stod & pumpade morgonpumpen i källaren stod jag i gummistövlar med en skyffel & skottade skräp - himla mysigt att knata över till grannens trädgård & plocka upp sina kaserade trosor så där vi 8-snåret på morgonen! Avslutade hela den förnedrande upplevelsen med att tejpa ihop påsens alla 182 hål så att den förhoppningsvis håller ihop tillräckligt mycket för att sopgubbarna ska få in den i sopbilen. Om jag kunde sätta ett enda ord på hur jag kände just då - TRÖTT. Jävligt trött. Å andra sidan, försöker trösta mig med att en liten tvättbjörnsfamilj i alla fall kunde gå & lägga sig glada & nöjda. För även om jag kände för att dunka huvudet i asfalten ett par gånger där så ÄR de ju så himla söta att jag liksom inte kan bli arg på dem!
Kommentarer
Trackback