Saker jag avundas farmor...
Min fina farmor fyller 86 om inte alltför länge & är ju självklart förtjänt av lite komfort i vardagen. Men hade vi bott närmare varandra & farmor låt säga valt att fira sin födelsedag med en solresa tillsammans med sina systrar så hade jag stått på tårna & viftat med hela armen om hon frågat rakt ut i fall att någon velat vara husvakt. För farmor sitter på SKATTER - i alla fall ur ett "jag är så gravid att jag liksom inte kan begripa hur jag någonsin kommer att kunna se ogravid ut igen" perspektiv. Saker jag avundas farmor:
1. Hennes elektriska säng. Alltså... bara tanken på att kunna trycka på en knapp & så "bzzz" åker jag upp i sittande ställning är nog för att jag ska bli stjärnögd. Paul hade ju förvisso inte rymts i den, men det är en mindre detalj i nuläget - så länge jag & the bump kan trycka oss upp & ner & justera benens läge spelar allt annat väldigt liten roll
2. Den lilla triangeln som hänger i en kedja över sängen - inte nog med att sängen är en dröm, farmor har en sån där pryl så att du lätt kan dra dig upp. Det är ju inte utan att jag börjar fundera på om vi kanske inte ska köpa på oss en själva. Varje gång jag ska upp ur sängen känner jag mig nämligen som en övergödd sköldpadda som trist nog hamnat på rygg & måste vifta med alla fyra lemmar för att ta sig upp i sittande
3. Handtag på toaletten - på samma tema här som punkt nummer två, när sköldpaddan väl viftat sig upp ur sängen & vaggat bort till toaletten kommer nästa förnedrande moment. Ta sig upp från toalettstolen. Det ska ju faktiskt inte vara så himla svårt, men jag får liksom häva mig upp med hjälp av väggen som stöd
Önskedrömmen just nu är alltså att kanadas regering helt plötsligt bestämt att ovan listande hjälpmedel skulle erbjudas gratis till gravida kvinnor från & med vecka 32 eller något sånt. Um, dream on... tills nästa kisspaus.
Kommentarer
Svar:
Åh - det måste vara underbart! Är det två sängar ni ställt ihop då eller finns de som dubbelsäng? Har bara sett elektriska enkelsängar, men som sagt, i nuläget hade Paul fått sova i bilen bara jag gets möjlighet till att sova i en!
Rent kroppsligt har jag aldrig känt mig så här gammal förut. Vägde ju 25-30 kilo mer än min utgångsvikt som tonåring, men då var vikten mer jämnfördelad över kroppen så jag blev inte lika handikappad som vad jag känner mig nu. Då hade jag ju i alla fall REDIGT med balans, något som saknas helt i nuläget!
Ida
Svar:
Nästa gång vi uppdaterar sängen... Å andra sidan delade vi ju på en enkelmadrass på golvet genom hela månad fem av graviditeten (precis i värsta renoveringsfasen) så den dubbelsäng vi har nu har känts himla lyxig fram tills någon vecka sen då den lilla smidighet jag hade kvar checkade ut!
Japp, minsta lilla pust eller ojämnhet & det känns som om jag ska svaja över & landa på backen som en fura! Precis som du säger - det känns ju otroligt dåligt uttänkt att det är i det här läget som man skall behöva prestera en förlossning... Men, men, inte långt kvar & sen kan vi lägga det här bakom oss & förhoppningsvis återgå till något mer normala proportioner. Vi ska infinna oss hos barnmorskan om en dryg timme för första stretch-försöket för att få ut vår Baby C, så håll gärna en tumme för att det inte ska vara alltför obehagligt!
Ida
Trackback
