Turkey Feast...
Vi behöver inte uppehålla oss vid hur det var uppe i stugan mer än att det är smått otroligt hur mycket elände ett par små möss kan ställa till med. Vad som skulle ha varit ett 45 minutersjobb blev ett två-timmars... Så vi var sena till Thanksgivingmiddagen, men tur i oturen så var Pauls syster med familj lika sena. Ibland är släktdrag verkligen något att vara tacksam för! I år hade Pauls mamma lagat till en 7 kilos kalkon & verkligen fått till det. Kalkon kan ju lätt bli torrt, & då är det en himla trist rätt, men det här året var det så där gott som jag inbillar mig att Martha Stewart får till det. Dessutom var årets fyllning en fullträff. Jag brukar inte vara ett "stuffing fan", eftersom jag tycker att det är för brödigt, men nu utgjordes den mestadels av äpplen & då kan det ju inte bli fel i min bok!
Själva umgängesbiten då - tja, jag var väl inget socialt geni direkt, med det gick vägen. Zoonade lite fram & tillbaka under hela besöket, från att vara totalt utzoomad av trötthet till att få en liten sockerkick & nästan känna mig som mig själv. Jag fick ett "You look GREAT" men just då var jag så där riktigt zonkad att det typ studsade av från huvudet nästan utan att registreras - praktiskt! Sen var det hemskt trevligt att få träffa Ximena & lilla Anais som vi inte sett sedan Anais fortfarande levde rövare på insidan. So, årets familjefoto - Ximena, Anais, Pauls mamma, Annabelle, Pauls pappa, jättedöd kalkon, badbollen & världens bästa Paul.
Lite galet att lilla C kommer att vara nästan ett år gammal på nästa års kort om allt går vägen!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Men åååh! Har Pauls pappa HBTQ/rainbow-hängslen?! Älskar!
Svar:
Ida
Postat av: Matilda
Fantastiskt! :)
Svar:
Ida
Trackback
