Vaknade vid halv sexsnåret i morse för en av mina miljoner toalettpauser - men idag gick det inte att somna om. Tankarna snurrade i huvudet & helt plötsligt började jag tänka på det jag allra minst av allt ville tänka på. Vill inte gå in på exakt vad det är som är så jobbigt, men det är förlossningsrelaterat & något som gjorde att jag väckte Paul vid 6 tiden - hysteriskt gråtande. Men för att det här inte ska bli världens deppigaste inlägg så lägger vi den lessna biten, som verkligen har en orsak, åt sidan & fokuserar på vad som sedan hände. För när jag ändå höll på & var ledsen så bestämde sig väl det undermedvetna för att ta ut ALLT som jag bara kunde vara ledsen för. Lika bra att få det avklarat liksom... & alltså utspelade sig följade scenario:
Moi (bölandes & snorandes in i Pauls axel) - And I won't get a tray!
Paul (väldigt, väldigt, trött) - No honey? What do you mean with not getting a tray?
Moi - I won't get a "you just had a baby tray"!
Paul - Is this something Swedish?
Moi - Buhuhuhuhuyeees!
Paul - Aaw, but perhaps you get something else here?
Moi - No I won't! You don't have any traditions, you know that! So I won't get a tray with sandwiches, bubbly and a Swedish flag! If I get anything at all it will be like a CLIF BAR & water in a freaking plastic cup! Uhhuhuhu... så fattigt!!!
Sen började jag skratta - för det är ju lite småtokigt att ligga & grina huvudet av sig för en fikabricka & stackars Paul sen... Han måste ju ha trott att jag tappat det alldeles, hulka över något så litet i sammanhanget. Fast jag antar att det kanske är ett uttryck för hemlängtan & det faktum att jag känner mig rätt ensam & vilse i just den här situationen. Hade jag fått en baby i Sverige hade det ju ändå följt någon form av mönster som jag känner igen... Men, men, det är väl bara att försöka anpassa sig bäst det går & kanske packa en liten "
tandpetar-flagga" som jag med mina sista krafter kan köra ner i min clif bar!
