Sommarhits...

Paul & jag började prata musik & tja, vi konstaterade väl att han står för den något mer bredare musiksmaken (inte svårt) medan jag i princip (minus all musikalmusik) håller mig till två väldigt skilda lägen. På ena sidan av "the bell curve", klassisk musik & på andra sidan, disco. Som min bror en gång sa "Ida, du är en gay man fångad i en kvinnas kropp". I vilket fall, diskussionen ledde från det ena till det andra & så spelade youtube helt plötsligt en av mina absoluta favoritåtar genom tiderna - Baccara "Yes sir I can Boogie". Som i sin tur råkar vara en av de allra första sommarplågorna - sommaren 1977 var det låten som gick varm sommaren lång inte bara hemma i Sverige utan även i de allra flesta europeiska städer. Vilket fick mig att undra vad som kommer att bli sommarplågan 2015 - Tors allra första sommar. För det känns på något sätt jätteviktigt att få en låt på den här sommaren. Dofter & färger & ljud, allt sånt som rör sinnet, kopplas ju till skiljda tidpunkter i livet (SÅ sommaren 2008, min första sommar här i Kanada)... & jag känner bara att om sånt här kan bli en sommarhit, tja då måste det bara att gå få till en för sommaren 2015. Något i stil med Serena Ryder hade ju varit super - men jag är inte sååå petig, bara jag kan titta tillbaka på den här sommaren & ha en låt som triggar igång varenda liten cell i kroppen på mig - som ger sånt där underbart nostalgipiiirr (alltså denna, hej ett par galna veckor ute på amerikanska västkusten hösten 2011 - väldigt mycket dans med biljardköer som rekvesita)! Även om det kanske inte direkt kommer att bli en låt som får mig att tänka på den typen av minnen som jag tex förknippar med låtar som denna... Ehum.
 
I vilket fall - sommarhit 2015 - snälla, bli något BRA!

Kommentarer
Postat av: Jo

Ojoj, Le Sport och Kom igen Lena... Nostalgi på hööög nivå =)

Svar: Japp! Ingen vill veta vart du köpt din tröja känns också väldigt Lundatid!
Ida

2015-04-05 @ 12:13:00
Postat av: Jo

Verkligen, men jag tyckte aldrig riktigt om den låten. Den är ju fruktansvärt sorglig...

Svar: Alltså, jag minns att jag tyckte att den var jättebra då - men när jag lyssnade på den nu var ju deppvärdet helt skyhögt! Nej, fram för gladare musik!
Ida

2015-04-05 @ 20:31:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0