MsBree

Tor & jag lyckades med konststycket att försova oss imorse. Vaaarför sover han alltid mycket längre de dagar då vi har något viktigt att passa, men vaknar upp 05.20 de dagar vi kunnat dra oss i oändlighet?. Sån stress att vakna upp 09.15, en kvart efter målarstart i lägenheten. För det är ju inte heller som att det går att komma ut genom dörren på fem minuter tillsammans med bebis. Speciellt inte om man har en bebis som hittar på en massa hyss medan man febrilt försöker komma iordning. Till exempel tyckte jag inte att det var helt nödvändigt av Tor att dra ut hela lagret av toapapper på golvet & påbörja projekt "konfetti" vid 09.30. Efter många om & men & sammanbrott över vant-tvång kom vi i alla fall iväg. Blev en väldigt rask 30-minuters språngmarch till lägenheten & konditionen alltså... den är ju inte vad den varit. Vilket blir smärtsamt klart den allra sista biten upp mot hyreshuset. Superbrant backe & det i kombination med vagnen är liksom precis vad jag fixar i nuläget utan att behöva pausa för att vila. Får flash backs till tjockisåren & skolgympan - blodsmak i munnen, kropp som skriker av mjölksyra, skakiga armar. Så ja, antar att "komma i form" åker in på listan över nyårslöften 2016!

 

I vilket fall, vi tog oss dit & jag mutade Tor med en croissant & fick på så sätt tid att skrubba alla väggar samt få upp all färg kring kanter & lister i vad som kommer att bli barnrummet. Hade hemskt gärna velat stanna för att rolla väggarna också, men vid det laget var klockan närmare ett & Tor satt & nickade på golvet. Kändes i alla fall som om det rullar på rätt bra i lägenheten - det är skönt att se hur arbetet hela tiden går frammåt. Imorgon är vi tillbaka igen, håller tummarna för att vi ska få upp lager två då. För sen kommer vi till den roliga biten, accentväggar & smådetaljer för att få det så snyggt som möjligt!