Bullmamma!
Midsommarfest avslutad - lyckad om än kanske inte världens mest intensiva tillställning. Kanske bästa med hela dagen var dock att jag vaknade upp på morgonen & bara "Today is the day - idag SKA jag baka lyckade kanelbullar" & så blev det så! Har ju bott här i snart åtta år & aldrig, inte en endaste gång, lyckats baka bullar (har försökt med den torrjäst som säljs här, torrjäst från Sverige & färsk jäst som vi köpt från en lokal bagare) men så hittade jag det här receptet & det gick vägen! Alltså lyckan när jag drog bort bakduken & det såg ut så här:
Det kan hända att jag typ skrek lite för att jag blev så glad. Sen när jag bakat ut alla bullar & de fortsatte att jäsa i väntan på ugnen... men nästan en tår i ögat.
& det låte kanske jättefjantigt & på gränsen till att klassas som emotionellt störd att gråta över kanelbullar, men det var ju en så himla viktig beståndsdel i min egen barndom att det på riktigt känts jobbigt att tänka på att Tor inte ska få växa upp med saft & bullkalas. Så den här vändningen, att efter åtta års bulltorka kunna lassa upp en massa fluffiga, varma, nybakta bullar som INTE smakar tegelsten - jo, men det kändes lite som om jag växte mammamässigt!
Kommentarer
Postat av: Jo
Jeeij! Grattis =)
Svar:
Ida
Trackback
