Andas Ida, andas...
Tor vaknade vid 7-snåret för frukost & som vanligt checkade jag mina mail på mobilen medan han ammade (nu lånarjag ett trick från
Exiback & skriverihopordenså att de integår attöversätta). Vilket i princip omedelbart gjorde mig pådåligthumör. Vad är det som gör att vissamänniskor känner ett behov av att bliförolämpade förtypallt? Det samt sen sprida sinvissnaattityd vidare? I det här fallet så hade eningiftsläkting bettmig skicka ettgängbäbiskort till enäldrebekant, vilket jag självklart gjorde - bara det då att de tydligen integickattöppna. Personen somfickkorten hörde inte av sig, däremot deningiftasläktingen som skrev ettsupersurtmail för att informeramig omproblemet.
Åh jag ORKAR inte. Fast svararjaginte blir detbaravärre. Så det blir nog en tidig morgonpromenad för Tor & mig idag - lite frisk luft brukar göra så att jag lugnarnermig & hittar ny energi attinteskriva någotlikasurt tillbaka. Hur gör ni när ni får enskopabajsfrånenenergitjuv? Rör det er inte i ryggen, huggernitillbaka eller försöker ni desperat pressa fram en merdiplomatisk sida av er själva?
Kommentarer
Svar:
Eller så bollar jag över till Paul, det kan också fungera. Känns i alla fall bättre än vad det gjorde imorse (svårt att inte bli glad runt Tor, så himla glad unge), snacka om att tvingasvaknapåfelsida avsängen.
Ida
Svar:
Nej men precis, man får ju fundera på om det är värt en upptrappning eller inte.
Resten av dagen blev dock väldigt bra - jag visste ju att jag faktiskt inte gjort något fel & då är det lättare att skaka av sig sånt här.
Ida
Svar:
Men precis, blir ju ett extraslagnär man faktiskt ansträngt mig - känns såorättvistatt fåskit för att det visar sig att denäldrebekantaharmodem & intekundeöppnabilderna förattdevarförstora. Hur skulle jag kunna veta det?! Jaja... Jagfårsvaraidag, orkadeinteigår, & nu känns det som om jag kan gå på det artigaochpedagogiska spåret. Behövde bara andas lite först. :) Men det är ju en fin balansgång, hur mycket kan/bör man ta innanmansätternerfoten?
Ida
Svar:
Han är ett litet lyckopiller så där överlag & igår tajmade han dessutom in tipptopphumör typ hela dagen så det var välkommet! Lite svårt att gå runt & vara arg när du har en liten unge på armen som vill titta på sig själv i spegeln & sen typ dör av glädjeattack när han får se sig själv. :)
Ida
Trackback
