När fan blir gammal...

Guelph är väldigt... ja men ska vi säga "nära naturen". Det är mycket mindre stress, prestige & yta än vad jag upplevde Toronto. Här är tempot & fokus ett helt annat, lite så där mjukt & med tanke på hållbarhet. Mitt 18-åriga MUF-jag hade himlat med ögonen tills de premanent gått i kors medan mitt 31-åriga jag... ja men känner mig hemma. Jag ÄLSKAR tanken på att vi kan ha egna höns sprättandes i trädgården istället för att köpa ägg på affären & i nuläget sitter jag & ritar upp planer på hur vi ska anlägga vårt trädgårdsland (inspiration!). Känner alltså att det där gamla talessättet om att till & med fan blir religiös som gammal stämmer in rätt väl på mig. Bara då att psalmboken inte åkt fram, utan gummistövlarna & trädgårdshandskarna. Det är ju himla intressant hur det går att gå från att skratta åt grönavågare till att till viss del bli en själv... på bara lite drygt 10 år. Försöker förstå hur den resan egentligen gått till, men kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som fått mig att ändra mig så mycket. Kanske är det bara att jag inte längre influeras lika mycket av andras åsikter & att mina egna har fått möjlighet att ta form & mogna...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0