MsBree

Paul är i princip omöjlig att hitta på julklappar åt, så jag var sämst det här året & levererade noll & intet under granen... Men idag lyckades jag få till en lite överraskning som gjorde honom jätteglad. Fixade barnvakt & så drog vi & såg Rouge One i 3D. Paul var helt lyrisk när jag berättade vad vi skulle göra & det kändes så himla bra att få göra något som han verkligen önskat sig.

 

Vad som kändes mindre bra... alltså det här med att "lämna bort" Tor. Är ju inte speciellt bra på det får jag lov att erkänna. Vissa dagar kan jag bli tokig på att att aldrig få egentid, men samtidigt har vi har ju varit som ler & långhalm de senaste två åren, så när vi väl är ifrån varandra känns det lite som om att jag skulle ha glömt en viktig kroppsdel hemma. Det skaver liksom i hela kroppen, en obehaglig tryckande känsla i bröstet & så huvudet som snurrar iväg & föreställer sig allt möjligt elände. Detta trots att han var hemma hos Jess & co som han har känt hela sitt lilla liv. När filmen väl var slut var jag först ut ur bion & älgade mot bilen som om jag hade eld i baken & när vi kom hem till Jess & jag såg Tors lilla ledsna ansikte (han hade börjat storgråta fem minuter innan vi kom dit) gjorde det fysiskt ont. Men... vi avslutade kvällen med kramkalas & massa fjantiga lekar (Tors nya favort är "Mamma peekaboo butt") & det hjälpte att läka det skavande mamma-hjärtat!