MsBree

Häromdagen skrev bästa Jo,

 

"Jag tänkte också på att ev olycka sällan kommer ensamt men nu känner jag att universum har tagit i lite väl mycket"

 

& det kändes verkligen så - som om jag plötsligt höll på att drunkna i ett hav av kriser. Den senaste veckan har varit så oerhört tung att det varit kämpigt att fungera. Men idag hände något som känns... men som om det måste finnas en kraft där ute som håller en hand kring mig mitt i stormen. För när Cristin som fick mina hattar stod & väntade på tåget in till Toronto & marschen där fick hon syn på en ung tjej som kom gående längsmed perongen med sin pappa. De pratade om marschen & pappan ville att hon skulle komma med tillbaka hem för att hon inte hade tillräckligt mycket varma kläder på sig. Cristin, vars dotter som skulle ha min andra hatt valt att stanna hemma, ropade då till dem att hon hade en extra pussy hat i fall att det skulle hjälpa. Både pappan & dottern blev jätteglada, han för värmens skull & hon för att hon skulle få en pussy hat till tåget... & vet ni, den här unga tjejen som fick min mössa av en ren slump heter Astrid - precis som farmor. Vad är oddsen på det? Speciellt som i princip alla jag känner bara tänker på farmor som "farmor" eller "grandma". Enda anledningen till att Cristin (som jag känner väldigt löst) visste farmors namn är för att hon (efter att jag erbjudit henne hattarna) frågade om jag kunde ge henne en lista med skandinaviska namn eftersom de ska ha en liten tjej i mars.

 

I september har jag bott här i 10 år & jag har aldrig under hela min tid här stött på en kanadensiska med namnet Astrid - så det här känns inte som om det var ett random sammanträffande, det här känns som om det var med mening för att ge mig en liten ljusglimt - en kram - under en väldigt svår period & för det är jag oändligt tacksam!