En liten vimpelremsa...

Det är ju på sätt & vis väldigt spännande att få tillbringa dagarna med Tor, för han växer verkligen så att det knakar. Samtidigt blir det väldigt mycket babybubbla - kotten tar oproportionerligt mycket tid i förhållande till sin storlek. Det här gör att jag uppskattar min egentid SÅ mycket mer nu än vad jag någonsin gjort tidigare. Det spelar liksom ingen roll hur liten den än är, har jag fria händer är det en liten seger i sig! Så när Tor hänger nöjd på Pauls mage, ja då spinner jag runt i huset & känner mig fri som en fågel, en mustang, en antilop! Även om jag nu kanske bara hinner få till en dusch, diska lite eller arbeta vidare på att organisera om ovanvåningen inför renoveringsryck nummer två. Frihetskänslan finns där i alla fall & hjälp vad jag njuter av de minuterna... & så börjar Tor gråta för att det är matdags & BAM så inser jag att jag saknat honom under den där timmen jag ägnat åt fri lek. Men under tiden som den fria leken pågår - underbart! Igårkväll fick vi till cirka två timmar av nöjd Tor i babybjörnen & den tiden ägnade jag åt att måla lite golvlister, vika tvätt (sjukt att tvättvikande numera räknas som egentid) & så färdigställde jag Tors lilla vimpelremsa. Har väl inget direkt tema på Tors prylar/blivande rum, men färgkombinatonen verkar luta åt grönt med inslag av gult & blått... så efter mycket pysslande med vimplarna skrotade jag de randiga varianterna eftersom de helt enkelt kändes för mycket "big pack glass". Klippte istället ut Tors namn ur samma tyg som jag använt till hans madrass-skydd (han har fler än detta, men det här är min favorit så de andra används sparsamt) & sydde fast dem med ett filtstygn jag hittade på symaskinen:
Det bidde lite vint här & där, men jag tänker att det inte gör så mycket - kotten vet ju inte ens vad det står så ett stygn hit eller dit spelar faktiskt ingen roll. Dessutom var det första gången jag gav mig på att sy fast någon form av applikationer, så ur det perspektivet är jag rätt nöjd!
Måste stryka vimplarna också - men så mycket tålamod hade inte Tor i kroppen, så det får bli en annan dag. Fast det kommer jag INTE att räkna som kvalitetstid... Stryka är ett straff oavsett omständigheterna.
I nuläget sitter vimplarna på Tors säng, men där fungerar de ju bara kortsiktigt... Så fort Tor har listat ut vad händer är bra till, annat än att peta sig själv i ögat/riva föräldrar i ansiktet, lär vimplarna åka all världens väg. So, planen är att de ska sitta på dörren till hans rum. Bara då att sagda rum fortfarande är ett kök & inte har någon dörr... Men det blir ett probelm att lösa en annan dag - än så länge njuter vi av att kotten ännu inte behärskar sina små nävar!

Kommentarer
Postat av: Jo

Fint!

Svar: Tack Jo! Lite surt att jag inte kunde använda alla vimplar, nu när jag gjort dem, men ändå nöjd med slutresultatet.
Ida

2015-01-28 @ 20:09:45
Postat av: Jo

Kanske kan göra ett okonventionellt lapptäcke med den ;)

Svar: Eller kattleksak!
Ida

2015-01-30 @ 15:49:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0