Allt jag gör...

Isolde har en rolig liten egenhet, så fort något är lite 'underligt' så innebär det omgående att det är typiskt svenskt:

Bröd som inte består till 100% av luft - 'Ah, strange Swedish bread... it looks...ehum, what's your plans for the day?'
Havregrynsgröt - 'Haha, Swedish peasant breakfast!'
Dagens frisyr, flätat hår på sidorna som jag dragit bakåt - 'Oh look at your hair, that's interesting... Swedish fraulen hair!' 


What happened?

Paul mailar & informerar mig om att han lagt upp en del bilder från våra klättrarresor. Kikar in & slås av hur fruktansvärt blek jag egentligen är... Vilket jag inte riktigt begriper, har ju hängt utomhus hur mkt som helst denna sommaren samt tillbringat två veckor i Mexico! Ändå ser det ut som jag bott under en sten de senaste 20 åren.


För att ni ska förstå, jag har på mig vita pärlörhängen...

Vad är fel med mig?

Idag är det en sådan där sugig dag, kanske allra mest för att jag inte kan sätta fingret på vad som är fel. Sure, det har väl hänt en del små saker som skulle kunna förklara det - men ska jag vara helt ärlig så är det ändå sådant som jag brukar skratta bort. Men inte i dag, icke... Idag känns det lite som om ett moln av irritation, rastlöshet & allmänt 'men jävlar också!' har parkerat sig över mitt huvud. Har försökt buffra med en Vivanno, men tvingades lite småchockerat inse att det hjälpte föga. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till... Tror att det blir till att googla power point presentationsbilder, lite kreativt arbete brukar alltid pigga upp!

Jag börjar undra...

Har ju gottat mig åt att mina horoskop oftast känns så roliga, & så mkt jag. Dock fick det senaste mig att undra, för det här känns ju väldigt bekant...

Nu handlar det om nöjen, inte alls om livets allvar. Du vill att kärleken skall bestå av flirt och lek, du tycker om att träffa nya människor och om du alls kan så gör du en resa också. Du dras till äventyr, spänning och omväxling. Att det är höst hejdar dig inte alls. Tempot blir skyhögt.


Kan det vara så att de har en begränsad mängd ord för varje stjärntecken & sedan bara blandar runt dem lite random inför varje ny omgång?

Helt horibelt & orimligt!

Oki, min familj kännetecknas väl inte direkt av vår lysande framförhållning. So, det var en mkt stolt Ida som just skickade iväg en beställning på en födelsedagspresent till pa - han fyller nämligen år om en vecka. Detta är fantastiskt duktigt för att vara moi; inse, en hel vecka i förväg! På en vecka förväntar jag mig att papi ska få paketet oavsett om det så har kånkats på små mulåsneryggar från Borneo. But no...

Delivery estimate: Dec 16 2008 - Dec 17 2008

Suck.  


Lunch with Laura!

Mötte upp med Laura idag för sedvanlig lunch nere i Chinatown, samt tillhörande skvaller. Detta finner jag mkt underhållande men lite märkligt. För jag skvallrar aldrig så mkt med någon annan än Laura, & jag kommer aldrig ens i närheten av att dissa folk i den utsträckning som jag gör under våra luncher. & Laura är typ världens raraste lilla människa som dessutom är kristen! And NO, jag gör det inte för att chockera - det är bara det sätt som vi umgås på & vi har så väldigt roligt tillsammans! Strange, begriper mig inte på hur det fungerar... Oh well, så länge vi har kul! Ehum, & ingen som vi känner befinner sig i närheten av oss... :) 

Vad heter det på svenska?

Aargh, hörde nyss ordspråket 'Put once thumbs in too many pies' & nu kan jag inte komma på om vi har ett motsvarande ordspråk i Sverige. Rimligvis borde vi ju ha det, men jag kan bara komma på motsatsen 'att lägga alla ägg i samma korg'... So, help! Vad heter det?   

Funderingar...

Moi går in till institutionen, efter fem minuter har höger socka hasat ned & format en klump under min högra fotsula. Obekvämt. Drar upp den, bara för att tre minuter senare tvingas upprepa proceduren. Det är då det slår mig, det är alltid höger fot. Varför är det aldrig vänster fot, bara höger? Logiken säger att det beror på att min högra fot är mindre, har en smalare vrist eller någon annan slags detefekt som främjar nedhasande av sockor. Only problem, jag vet att så inte är fallet - Rob har nämligen mätt mina fötter vid ett tillfälle & konstaterat att jag är ett lysande undantag, en på miljonen eller något liknande. Mina fötter är nämligen exakt lika stora, lika långa, lika breda & mina vrister är också precis lika vida. Så vad beror då nedhasandet på? Det måste finnas en orsak, saker & ting sker inte återkommande utan en anledning...

Suck, det kommer ju att bli lite ordentligt forskat idag... 

Är det jag som är onormal?

Pratade precis med Paul för att styra upp kvällens klättring & för att checka lite detaljer inför helgens stora Ox roast i Bon Echo. Paul informerar mig om att det inte är säkert att Sandra kan komma pga hennes axel:

Paul - Well, we checked the air mattress this weekend, so it should be fine. We don't have to return it and she thinks its ok but...
Moi - Ehum, what? What do you mean with check and not return?
Paul - Well she wanted us to inflate it so that we could see if it had a leak, and if that would have been the case we would have brought it back.
Moi - So you filled it with air even though it was brand new because it COULD have a leak?
Paul - Yes, but its ok, she measured it and it doesn't
Moi - She measured it?
Paul - Eh, well we loaded it with equipment and left it over the night and checked it in the morning...
Moi - Oh but of course.... Hosthostcraaazy!
Paul - It sounds strange when you put it like that...
Moi - Oh no, it might just be me! I mean I booked my flight tickets to Canada online and neither my mom or Jo did that because they were afraid that something could go wrong, so it might just be me being a little bit too optimistic! So, but everything's fine now?
Paul - Yes, or she still worries about how to get in and out from the tent with just one arm
Moi (skrattandes) - Well I guess that you have to put it up in the back garden and test!
Paul - No, it's one of those you don't need to attach to the ground, so she wants us to check what it's like in the living room...
Moi - Oh...

They all know me...

Första dagen på den nya terminen - alla under grads är tillbaka. Varav en oroväckande stor del vet vad jag heter 'Hi Ida!' har det ekat glatt genom korridorerna hela morgonen. Vilket ju är trevligt på ett sätt, only problem - moi har som vanligt ingen koll på vad de heter. Aaargh, vad hade jag inte gett för den märkliga superkraften att kunna länka ihop personligt utseende med ett random dopnamn?! Tänker trösta mig med en pumpernickelbagel & en Vivanno före det att jag ställs framför 20 av dem vid 1-snåret, 20 individer som med all säkerhet kommer att veta vad jag heter men som för evigt kommer att vara 'eh student' för mig.   

En enda önskan...

Just nu önskar jag mig en enda sak, att jag inte vore tekniskt handikappad. Sure, jag är usel på andra saker också som att:

-Planera saker i förväg
-Uppskatta tid
-Lokalisera något över huvud taget
-Komma ihåg namn på människor (inte djur dock. När det gäller djur sätter sig namn omgående, vilket är lite pinsamt när man inser att personen man de facto kommunicerar med kan heta i princip vad som helst medan jag vet att hans hund lyssnar till namned Sessan & är 7 år & 11 månader gammal), städer, länder & när jag är full - kontinenter

Men det är få saker som jag är så dålig på som teknisk utrustning, det finns inget som inte kommer att gå fel så fort jag närmar mig något med sladdar eller knappar. Än värre, det finns inget jag kan göra för att få apparat X att fungera, bruksanvisningar är borkastade på mig & innehåller något en bugg är det upplagt för slaganfall. Det är läget just nu, jag sitter på mitt kontor & bara glor på datorn & försöker finna en mening med att leva vidare. Ute skiner solen, men här inne domineras hela min värld av ett mätprogram för plankton som konstruerats av Satan (nåja, Jörg för att vara mer specifik, men just nu hyser jag en otrevlig liten känsla av att min lön betalas av hin håle själv - det finns ingen annan förklaring för tillkomsten av detta onskans mästerverk).  

I never want to get married...

Har förövrigt kommit till slutsatsen att jag nog aldrig vill gifta mig, & i fall att jag gör det ska det absolut inte vara något överpretentiöst. Har länge ansett att man inte har alla hemma om man skuldsätter sig upp över öronen för en enda dag, men sedan jag kom hit till Nordamerika har jag i det närmaste utvecklat en skräck för bröllop. Emaly, min hårfrisörska, är i mångt & mkt ansvarig för denna inställning - för hennes berättelser om sina bröllopsförberedelser får mig att dö en smula inombords för varje sekund jag tvingas lyssna. Litet smakprov på hennes oändliga monologer, autentiskt återgivet:


E - So after Frank proposed we set the date, 1.5 years before the actual day! And then, six months ago my cousin decided to get married and picked a date two weeks before my date! TWO WEEKS! They are stealing my spot in the sun, that's my time! And then, then... oh, god this brings tears to my eyes... My sister went to his fiancées shower and she dropped the name of the designer - and it was the same designer as my dress! So we bombarded her with emails until she gave up and released the name of the dress and it was the SAME! Frank had to convince me not to cancel the wedding and I had to order a new dress, but I won't be happy on their day because she will wear my dress and she will be sooo much uglier than I would have been - because she's fat


Men som sagt...

han börjar vänja sig! Apsent, efter det att Jaime och Jessie åkt hem och inne på vår fjärde öl, sitter vi och diskuterar olika idrottsaktiviteter som vi utövat och som vi skulle vilja prova på.


Moi - The Athletic Center (gratis för anställda vid UofT) har hur mkt roliga saker som helst! Funderade på att köra vidare på yoga, men jag känner mig så bekväm med den form som jag utövar att jag vill prova på något nytt. Så jag ska börja med balett för nybörjare till hösten. Stod dock och vägde ett tag innan jag bestämde mig för att börja med baletten denna termin, men nästa år ska jag nog ta upp fäktning!

Martin (simultant) - Fäkting! Smurf!

Moi - ...?!

Martin - Ida!

Moi - Men va, hur kunde du veta att jag skulle säga fäktning!

Martin - Det bara kom till mig, jag bara visste att du skulle säga det! Kan ha att göra med hela din personlighet och din fysik, jag vet inte - men jag bara visste att det var det du skulle säga!


Min nya vän är synsk.


Isolde har fått ett kort...

från sin veterinär, på framsidan står det:


'With deepest sympathies'


Kortet är försett med ett motiv föreställande en katt med samma färg som Chinny. Detta väcker en del frågor, till exempel - sitter denna veterinär på ett litet lager av kondoleans kort illustrerade med katter i olika färger? Eller, kanske ännu mer specifikt - en viss ras? Skaffar jag en perser & den dör, får jag då ett kort med en perser på framsidan?


Sedan funderar jag också lite på varför han skickat detta kort till Isolde. För om man har tagit beslutet att de facto låta avliva sin katt så är det väl knappast något man vill påminnas om? Det känns liksom lite små-makabert. Dessutom kan man ju undra varför han lägger ut pengar på portot när hans business har förlorat en betydande inkomstkälla...  


Well, vissa saker kan nog bara förklaras med att moi befinner sig i nordamerika - kommer alltså aldrig att bli klok på det.


A drink by the pool...

Det ar nog bara en tidsfraga innan jag ger upp & flyttar till Storbritannien... For helt arligt, der ar en drygt 35 grader varmt nere vid poolen, & vad sitter moi & dricker? Te... Rotade fram den storsta koppen jag kunde hitta i huset (darav adventstjarnemotivet) & kokade glatt upp en gryta vatten innan jag trippade tillbaka ned till min solstol - sjalaglad over min kopp med skallhet vatska... Yes, England is THE country for me. Andra saker som stodjer min teori om att jag dessvarre inte kommer att aldras i tropikerna utan tillbringa mina sista ar knaprandes pa fullkornsskorpor nagonstanns i Gloushesterisere on the Lake or something:

- Har en soft spot  for trenchcoats, & preppy klader over lag
- Sportar ofta scarfs med hast/ank/hundmotiv
- Blir happy av whiskey

A drink by the pool

Sa moi panik buffrade...

sedan med lite Sound of Music for at fa upp livsandarna igen... Det ar min fasta overtygelse att Julie Andrews aldrig upplevt en enda hemsk, forskracklig, dag i hela sitt liv - & lite grann darfor alskar jag henne! Slutade med att jag skrattade at mig sjalv dar jag satt i backmorkret, scannandes mikroskopiska plankton & sjungandes pa 'My favorite things'. :) Jag menar - jag ar en kvinnlig, 24 ar gammal, forskare som just nu befinner sig i Mexico av alla platser pa jorden, gud vet hur manga mil fran den tiny lilla stad som jag vaxte upp i, & vad gor jag for att muntra upp mig sjalv?!  :D

Creepy!

Förresten! Detta behöver jag hjälp med! Hur fungerar människor som helt & hållet plockar bort sina ögonbryn? Mötte nämligen en tjej på vägen in till institutionen som hade noll & inga ögonbryn, bara tunna påmålade sträck... Kan det vara så att hon de facto tycker att detta är snyggt? För jag tycker att det ser helt vansinnigt ut! Alltså, detta kommer från en person som har blivit överexponerad för monobrows, men ändå - jag fixar det inte! Får typ tillbaka blickar till min barndom då jag satt & vred mig framför nyheterna eftersom jag inte klarade av att se nyhetstantens ögonbrynslösa panna höjas & sänkas bekymrat. Kan det vara så att världen är uppdelat i tre läger: de ögonbrynslösa, de normala & de som anser att ett ögonbryn borde vara normen?

Runaway bride?

Konversation vid frukostbordet imorse:

Moi - I don't know what I'm supposed to do with Krisy. I hate making decisions!
R - Yes I know.
Moi - What?
R - I know that you don't like it, because you not very good at it.
Moi - I beg your pardon...?
R - No, your not. You dwell over it, and then make up your mind, only to change back again...
Moi - Noooo, I'm not! Oki, so you think that I always make poor decisions?! What about me deciding to end up everything with Remo then?
R - Well, it was a poor decision to start dating him in the first place...
Moi - I'm not going to have this conversation with you... Sure, sometimes I do change my mind back and fort, but everybody does that! I mean, so what if I for example would end up freaking on my wedding because I can't decide which color that I want to have on the flowers? Is that the end of the day?!
R - Oh, but I think that you would freak more in a 'turn around halfway to the aisle' kind of way...
Moi - .....!!!!??!?!


Så vad tror ni, kan ni se mig utföra ett sånt stunt? Freaka ur till den graden att jag faktiskt skulle lägga benen på ryggen i bästa Hollywood-anda? :)


I need help...

När blir något jäv? Jag är inte helt hundra på denna situationen, men jag ska förklara så får ni hjälpa mig att ta ett beslut. I början av förra terminen (sept & okt) dejtade jag Remo lite håglöst. Han var betydligt mer intresserad än moi & eftersom det aldrig kändes rätt lät jag allt rinna ut i sanden. Remo började då dejta Krisy, en av de studenter som jag nu undervisar på the ROM. Hon hade i det läget varit intresserad av honom ett bra tag & jag hade väl en vag aning om att jag inte direkt låg på hennes topp tio-lista... Anyway, nu sitter jag här med hennes tenta. Moi har inget problem med henne, men hon har uppenbarligen något emot mig. Jean-Bernard talade nämligen aldrig om för mig att han bytt ut en fossil av en insekt till en av en växt - litet fel i tentan. Inget major, utan bara något som J-B fick peka ut (kom ihåg att han sagt att det var jag som var ansvarig för den). Sitter nu & rättar & Krisy's svar på just den frågan är utformat enligt devisen 'the insect' probably lived in/it's most likely that 'the insect' has been preserved.../the preservation potential of 'the insect'... Så vad ska jag nu göra? Ifall att hon är missnöjd med min rättning så är jag rädd att detta kommer att komma upp - vilket hade varit helt felaktigt men ända väldigt pinsamt. Ska jag tala om det för J-B eller helt enkelt hoppas att hon står över sådan idioti?


Liten undran medan jag...

drar ut på att behöva gå hem (det ser sjukt tungt & jobbigt ut utanför mitt fönster) - min expojkvän sa vid ett par tillfällen att han tyckte att jag påminde lite om just Paris. Slog alltid i från mig med båda händerna (som ibland kanske råkade träffa honom... :D) vid dessa tillfällen (även om det är bättre än hans liknelse om mitt utseende vid Gerald Depardieus), men är nyfiken på vad ni tycker... Finns det någon likhet över huvud taget, bortsett från att vi båda är blonda då?

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0