Men starkt...
Jaha... Ibland är jag ju inte helt hundra på banan. Planen för denna morgonen var att Jaime & jag skulle träffas 8.30 för en tidig start ut från staden - så att vi skulle kunna få in riktigt många rutter. However, klockan ett i natt insåg jag plötsligt att min kalkpåse samt mina klättrarskor ligger i mitt skåp på TCA. Inte bra. Testade två av Pauls par innan jag gav upp & skickade iväg ett förlåtspäckat sms till Jaime. So, nu är planen att vi möts på gymmet vid klockan tio samt att moi ska försöka komma över en laddning med tabletter för personer i de tidigare stadierna av demens. Hade ju varit kul om jag någon gång hade varit kapabel att minnas saker & ting!
Feeling grateful...
Raddarna i noden nar jag kanner mig hemma-sjuk & lite deppig for att min familj ar sa langt borta... Isobel & Milan. Hanger med dem i Newmarket idag & det blir kottbullar till middag! Maste ha gjort nagot bra i ett tidigare liv for att fortjana dessa tva underbara personer! Har varit pa loppisar med Isobel pa formiddagen & nu ar planen att softa lite i tradgarden tillsammans med Milan. Sedan kommer Paul hit for middag ikvall innan det bar av tillbaka till Toronto. En perfekt liten "skammabort" paus med andra ord, ar sa skont att for en gangs skull bli sa dar ompysslad som man bara kan bli av foraldrar!
Hemlängtan...
Suck. Jag längtar hem. Jättemycket. Hela veckan har det legat & skavt, men nu imorse vaknade jag med den riktigt molande "jag vill vara i Sverige NU!" känslan. Försöker tänka att det är mindre än 2 månader tills jag landar i Stockholm, men det känns ju SÅ långt bort just nu... Slutsats, nästa Sverigebesök måste komma snabbare. För att vänta 1 år & 8 månader på att få komma hem känns lite väl grymt. So, nu bestämmer vi det - detta gör vi inte om igen!
Så skönt...
Sitter i vår underbart mjuka "nya" fotölj, lyssnar på oslagbara Dvorak, dricker rekorderlig skogsbärscider (jo det går att få tag på här!), har tänt massa vaniljdoftljus & bara njuter av att jag lyckats städa upp vardagsrummet till ett närmast presentabelt skick. Det är en så skön känsla att inget kan röra mig i ryggen. Det faktum att regnet öser ned utanför & att Paul sitter fast i det obligatoriska trafikkaoset & att vår middag således sakta förvandlats till kol spelar ingen roll. Jag är bara så uppfylld av lycka & det mäktiga rus jag kan känna när jag lyssnar på musik som är en hårsmån ifrån att vara så vacker att jag vill gråta.
Så mkt saker...
Som sagt, stora flyttaredagen idag. Alla möbler har precis burits in av en trupp fransktalande män - kommunikation något begränsad. Har en vag känsla av att Paul & jag kommer att bära möbler & möblera om det närmaste halvåret. Sedan är det ju bara att konstatera att Paul har grymt mkt prylar. Alltså, grymt mkt. Nu var väl känslan av "öppet & luftigt" något för stark här i huset innan men kontrasten mot hur det är nu är lite svår att greppa. Tack & lov tycker jag att det mesta av prytlarna är oki. Inte som mitt ex möbler, lågvattenmärket i det fallet var ett par plåtskåp som hans pappas pluton kaserat. Dessvärre hade inte alla soldater koll på var de hade sina nycklar så alla skåpsluckor var avbrutna... Tog mig ju ett tag till att lyckas förhandla bort dem ur mitt liv. Anyway, i detta fallet utgörs bovarna av en matsalsgrupp som Paul hävdar är i körsbärsträ, jag säger att det är ORANGE. Världens. Fulaste. Färg.
But OH MY - it's enormous!
Paul & jag har förövrigt investerat i en grill. En apfin gasdriven historia med inbyggd kokplatta så att man kan koka sina majskolvar ute i friska luften (bild kommer när den är in action). Tycker att den är grymt fin! However, det beror helt & hållet på att jag är uppvuxen i BBQ u-landet Sverige. Hemma hade nämligen denna grillen varit en grillarnas Rolls Royce jämfört med alla små koldrivna klotgrillar - medan den var undanmobbad till de bakre regionerna av affären där vi köpte den. Här i nordamerika är ju nämligen grundregeln att större & vräkigare saker är bättre saker. Vi hostade upp cirkus $150 med skatt för vår grill, alltså närmare 1000 kr, men det är INGET i sammanhanget. Betrakta detta monstrum...
& priset?
Mer än 11000 svenska kronor! Sure man får med en liten frys & jada jada, men VEM betalar sånna summor för en grill?! Herre. Gud. Sure, här kan man väl argumentera att jag lagt ut oförsvarligt mkt pengar på exempelvis min älskade Bayswater - MEN, jag bär ju runt på den varje dag! Detta monstrum till pryl används bara under sommaren & minns nu att vi bor i Canada, inte tropikerna där den kan användas dygnet runt!
Tur att vi är lika...
Idag är det STORA flyttdagen för alla Pauls prylar. Involverar flyttbil & gubbar & hela konkarongen. Vilket innebär att vi två panikröjde i vardagsrummet igår. Mitt i allt röjjande kommer så Paul på att det hade varit bra att tömma hela vardagsrummet så att vi kan bona golvet över natten. Här hade väl normalt funtade personer sagt "Stopp, klockan är ett - detta är inget vi gör nu, på inga vilkor". Icke jag dock. Nope, hoppade glatt på idéen & släpade möbler & sopade golvet som en annan liten durecellkanin innan vi slutligen kunde bona hela alltet. So, nu har vi ett fint & spegelblankt vardagsrumsgolv & jag kommer att vakta det som en liten äggliggande sparvhök så att inte flyttgubbarna sätter en enda lerig känga på det!
Jaha, men kan vi prata med varandra?!
Har arbetat som en liten murvel med att printa handouts över committee updates, referenser & analyser - & precis när jag är klar & sitter & myser över mig själv uppe i datorsalen kommer Jörg in & meddelar att han INTE har tid med ett möte idag. Vilket Martin, min andra handledare, vetat om han någon gång brytt sig om att höra av sig angående de tider han kan tänkas dyka upp här på institutionen. Satt bara trött & tittade på honom. I mean, de är vuxna människor - vuxna människor med enorma forskningsanslag - kan de inte försöka kommunicera lite bättre med varandra? Så nu sitter jag här med mina fancy handouts & tröstäter äpple. Jäkla apa också...
Alltså... lite tveksam.
I lördags drog Paul & jag iväg till fantastiska St Lawrence Market - till alla ni som varit här & hälsat på & som inte fick se detta ställe, jag ber om ursäkt! Har länge hört kommentarer om marknaden men inte sett det hela förrän nu. And OH MY! Det är så stort! Jag lovar, vad du än vill köpa i matväg så kommer du att hitta det! Vi frossade lös på en hel rad lammkotletter, massa frukt, 4011 ostar & avrundade med att äta supergod grekisk citronkyckling. HOWEVER... Vissa av varorna som man kan släpa med sig hem är lite underliga...
Är inte speciellt petig med maten - men kängurusvans? Är inte det lite makabert?
Mkt. Seg. Måndag.
Sitter på kontoret & glor så där trött på datorskärmen att jag verkligen ifrågasätter varför jag ens försöker göra något vettigt. Krishna & Lindsay var nämligen över på middag igår & det blev sent, kom i säng kring 2.30, & det blev mkt alkohol. Framför allt rom. Rom i form av spetsat te, oändligt bedrägligt. So, idag är jag inte mitt piggaste jag om man säger så. Himla trevligt hade vi dock! Eller som Krishna sammanfattade det hela "The more time I spend with you I realise that your relationship is my relationship". Kunde inte sagt det bättre själv - Paul & Krishna är mentala tvillingar & Lindsay & jag har mer gemensamt än vad hon har med sin syster... :)
Jag & mitt fix...
Min mac ar pa institutionen sa just nu far det blir ett lite smairriterande inlagg. Klockan ar 9.30 har i Toronto & moi har checkat runt pa natet i en dryg timme samt knaprat i mig en jattefrukost i min ensamhet. Tanken var namligen att vi skulle ha sovmorgon, dra pa morgon power walk & sedan avsluta med mysfrukost. Den gubben gick dock inte, vaknade vi 8.15 med en enda tanke i huvudet - FRUKOST! Pinade mig sedan i 15 min innan jag smog upp. Paul vaknade dock, tittade supersomningt pa mig & mummlade "I guess you need your breakfast?". Nickade storogt tillbaka, svarade "Yes, I need sugar - I need to get human". So, nu nar dagens basta maltid ar avklarad har jag massa energi! Ska starta med att plantera om blommor!
Nope, nu vill jag ut!
Efter regn kommer solsken - knallblå himmel & 21 grader varmt! Eftersom Martin aldrig dök upp & Jörg troligtvis var för irriterad för att ens orka kommentera har jag haft en mkt lugn & behaglig arbetsdag. Som jag nu tänker avsluta. Shopping med Lorna står på schemat, sedan blir det vin på någon liten patio tillsammans med henne & Sandra & efter det plockar Paul upp mig för Marks avskedsfest. Oh så trevligt det är med konceptet "icke sönderstressad fredag"! Extra roligt också att ha hela helgen att se fram emot! Ser sjukt mkt fram emot att åka till IKEA med Paul imorgon, lovar att fota så att ni får se Paul i stadiet "Jo det är ju kul att du kommer från Sverige men du inser väl att jag ALDRIG kommer att lyckas komma ihåg översättningarna på varje möbel i hela affären?". Man har bara så roligt som man gör sig! :)
Men det var ju tur att jag använde blyerst!
Halv ett på dagen... Martin ställer in vårt möte till "kanske tisdag". Jaha, det var ju tur att man börjar bli van - påtade ned vårt möte med blyerts i min kalender... Jahapp. Så har man klivit upp i ottan hela denna veckan & jobbat som en tok & så blir det inget av det hela. Oh well, var ju inte helt bortkastat iaf - nu är ju allt gjort till nästa vecka & moi kan bara ägna sig åt att fila på mina argument. Fast lite störigt är det ju ändå. Sure, jag är inte super på att passa tider jag heller, men jag brukar åtminstonde dyka upp under den dag vi bestämt träff!
Hur svårt kan det vara?
Min handledare Martin är lite lätt dålig när det kommer till tid. Så pass dålig att han skulle kunna vara en varning från framtiden: EXAKT så här tidsoptimistisk kommer Viktor & Sussies eller Pauls & min eventuella avkomma att bli... Anyway, förra veckan skickade han ett mail där han skrev att han skulle komma till Toronto denna veckan. Sedan radiotystnad. Vilket fick min välorganiserade tyske handledare att argt skicka ett mail till mig för att ta reda på VAD SOM EGENTLIGEN VAR PLANEN! SÅ jag mailade Martin & förklarade att jag skulle jobba i labbet endel denna veckan & hade han kunnat skicka ett mail & tala om vilken dag han kunde tänkas komma så att jag skulle kunna hålla mig på kontoret? Så Martin mailar tillbaka på onsdag & skriver "See you Friday, details to come!" & sedan dess... nada. Inte ett jotta har jag hört & jag gruvar mig inför dagen... bara vet att det kommer att sluta med irriterade handledare & medlande från min sida.
Men jag VILL!
Paul & jag är lite tipsy - så där trevligt smårunda under fötterna ni vet. Har fipplat i oss lite ost, äppelklyftor & torkade aprikoser & moi toppade sedan upp det hela med en skiva skinka. Är lite lätt skinkberoende... Anyway, eftersom vi som sagt är smådragna kom mitt gamla vanliga begär över mig - Malcolm in the middle. Bror & jag tittar nämligen ALLTID på denna TV-serie när vi druckit lite vin, helt enkelt av den anledningen att den är brilliant. Dessvärre kan inte detsamma sägas om kvällens nedladdning. DET. GÅR. SÅ. LÅNGSAMT. Suck, blir till att spara Pauls Malcolm introduktion till helgen.
Nu - sova. Viktig handledardag imorgon!
Det ska vi fira!
Idag är det förövrigt en glädjens dag - Julia flyttar ut ur huset, så nu slipper Isolde henne. Vi ska fira genom att mötas upp för patio-häng i solen (27 grader varmt idag!), iskallt vin & trash talk! Det ser jag verkligen fram emot! Har fått endel små upprörda mail från Isolde sedan jag flyttat ut så jag har en känsla av att den sistnämnda komponenten kommer att bli SKYHÖG! Själv gottar jag mig ju fortfarande lite smått över listan jag lämnade åt henne. Barnsligt, ja visst & jadajadajada - men tillfredsställande!
Nope, nu blir det till att kitta upp sig på sommarkläder & dra in till avdelningen. Min andra handledare kommer hit imorgon & då är det upp till bevisdax...
Star Trek...
Social uppslutning på geologen igår, ingen chans att backa ur, öl & billig pubmiddag, utprintande av kuponger för gratis popcorn & läsk - ie Star Trek dax. Moi som inte kan något om serien var väl inte så där överdrivet uppspelt. Kändes väl mest som ett nödtvång att gå. Knaprade i mig min sallad & suckade inombords över pubbekommentarer så som "So you say I am gay, well... but you are an alfabitch!". Travade sedan ned till biografen, köpte biljetter & checkade ut våra gratistillbehör. Bangade popcornen (äter det inte & det kändes ju lite slöseri att kräva en jättekasse popcorn bara för att) men lyckades uppbåda mer entusiast för läsken. Kan konstatera att en Large iste här i Kanada är grymt stor, det är liksom en mindre hink de räcker till dig! Anyway, slurpade mig igenom alla trailers & sedan började filmen - & det var oväntat bra. Alltså, inte direkt "topp tio" i mitt liv, men fullt godtagbart.
Roligast: Spock-barnet såg PRECIS ut som Paul när han var liten!
Jobbigast: Kanske inte jättesmart att klunka i sig mer än en liter iste under den första halvtimmen...
Små saker som lyfter dagen...
Alltså, ibland är konceptet "slumpen" väldigt trevligt! Var trött & lite småless på allt när jag kom in till avdelningen igår & så hittade jag detta! Sedan dess har jag varit helt sjujäkla uppåt, jag finner det bara så vansinnigt underhållande! Inte ens det faktum att jag var mer eller mindre hjärndöd igår fick mig ur balans. Som exempel, för att ni ska förstå hur mkt detta lyfte livsandarna:
Ida glömmer sina nycklar till skåpet med alla klättrargrejer hemma
Paul kör till institutionen & lämnar dem, allt väl
Ida sätter fast nycklarna på nyckelknippan med husnycklarna & drar iväg till TCA
Ida inser efter halva vägen att facket där nycklarna ska ligga är öppet, inga nycklar däri, Ida dör
Ida kommer till TCA fast besluten att klättra i alla fall. TCA har ingen bultsax
Ida beslutar sig för att hyra skor, alla skor är slut i storlek 8, får klämma ned mig i ett par 7.5or
& genom allt detta lyckas jag upprätthålla en glad attityd. Sure, jag var väl inte överlycklig över att jag tappat nycklarna (visade sig sen att jag tack & lov glömt dem på institutionen) men jag surade inte ihop & åkte hem. Nope, istället klättrade jag en ny 5.10- on sight utan talk & med hyrda helvetesskor! :)
En tråkig, en bra...
Helgens enda otrevliga - cykelolycka precis utanför vårt hus. Inte kul med massa blod & medvetslös liten tjej. Som tur var kom ambulansen snabbt så vi behövde inte ta hand om henne alltför länge. Har nu lovat Paul att använda hjälm om jag skaffar cykel.
Helgens oväntade roliga - filmen 17 igen, med Zack Effron (hm på stavning där, men men...). Väldigt rolig, inte för lång, inte så där jobbigt utdragen som komedier lätt blir på slutet utan bara rakt igenom tokrolig. Talar BÅDE för mig & Paul här, så det berodde inte alls på att Zack tillbringade halva filmen utan tröja! :)
Prommenader - välbehövligt!
Denna helgen har vi som sagt firat Victoria Day här i Kanada, så det har blivit en massa mat & en massa vin! Hjortgrytor, laxrullar, krämiga brunch omeletter & vin i alla dess former... Fast bäst var nog kanske ändå SWEAs räkbuffé i torsdags. Oh my så nostalgisk jag blev! Här äter man ju bara räkor om de är tillagade så att äta räkor så som vi gör känns ju väldigt Svenskt & hemmakärt! Toppar man sedan det hela med jordgubbar till efterätt så är en exilsvenskas lycka gjord! :)
Har dock moffat i mig med gott samvete eftersom Lorna & jag, & igår Paul & jag, har power walkat på av bara sjutton. Vi bor nämligen vid en helt galet mysig park så att komma ut & gå är verkligen världens lyx!
Isch...
Nu har jag varit dålig på att blogga igen, men denna helgen har varit alldeles för fullspäckad för att ens hinna titta på datorn! Förutom det valiga "måla, fixa, påta i nya huset" som vi lever med just nu har helgen ägnats åt detta:
Gå på två långa hajk-turer i akt & mening att upptäcka parken som ligger ca 5 meter från oss
Family dinner hemma hos Pauls föräldrar
Huskonsert med Annabelle
Klättra
Lorna över på lunch & husesyn
Åka till ett garden center - check på uteblommor & rabarber
Fira Victoria Day med middag ute
& film!
Rädda ett gammalt skrivbord
Vad det gäller det sistnämnda så är jag ju grymt glad för att Paul är förstående... Skrivbordet, som på bilden är lite lätt isärplockat samt blockar upp hela vår hall, är väl kanske inte direkt i tipptoppform i nuläget. Dessutom väger det som en mindre afrikanskelefant. Trots detta baxade vi in det i bilen & släpade hem det & Paul knotade inte en endaste gång (undantaget då hans hand fastnade på det & lämnade kvar skinn...)! Herre je om det varit mitt ex... :)
Saknad...
Sedan måste jag ju också tala om att jag saknar Nitwit & Troll något kopiöst! Det är aptråkigt att komma hem till ett hus utan en eller två små knasbollar. Det är supertrist att äta frukost utan en liten gosegris i armhålan & att duscha är ganska pointless när man inte har ett litet liv i huset som är helt fascinerad av vattnet & av misstag inhalerar vattendroppar från kranen...
Nitwit - koncentrerad. Grymt koncentrerad, vattendroppar får INTE missas!
Men detta ska ju bli spännande!
Vi har blivit hembjudna till Pauls föräldrar på middag ikväll. Ser fram emot det helt kopiöst mkt, tydligen ska vi få någon typ av hjort till middag. Moi har laddat med en liten lunch. :) Hade redan innan koll på att Annabelle, hans syster, skulle vara där men nu har jag precis fått reda på att hennes nya flickvän kommer att introduceras till familjen. Mkt spännande! Xumena heter hon & kommer från Uruguay. Funderade lite snabbt på att plugga på mig lite info om landet men kände sedan att det var bortkastad tid, moi är så himla lost när det kommer till geografi att jag inte kommer att lyckas absorbera någon kunskap av värde i vilket fall! :)
Fancy new stuff!
Trevlig start på dagen, min handledare kom förbi för att hämta upp en bok han behövde & stannade sedan upp i sin typiska "Jag står & tänker, var god håll tyst" posé. Teg som en duktig liten mus & fick sedan min belöning. Jörg förkunnade att det inte är bra för min rygg att bara knappra på min Mac så han kommer att ge mig en ny stor, platt, datorskärm samt ett nytt tangentbord. Trevligt, trevligt. Det tackar vi för! Sedan försöker jag förtränga återbetalningen, han vill nämligen att jag ska läsa en kurs i statestik till hösten. Det ser vi ju inte fram emot... Suck. Har en sån där malande känsla av att jag inte kommer att begripa ett dyft även om jag anstränger mig så att jag blir blå. Oh well, jag kanske får en liten pebbel i huvudet under klättrandet i sommar som omprogrammerar systemet lite så att den delen av min hjärna kickar igång! Ingen bumling i världen kan dock kickstarta geografiavdelningen eftersom den delen aldrig utvecklades... :)
Vad är det för en dag, är det en vanlig dag?
Nej det är ingen vanlig dag för det är JOSEFINS födelsedag, hurra, hurra, hurra! Tusen kramar till världens bästa Jo som jag saknar så himla mycket! Har skickat en liten present men vet inte om den har kommit fram ännu. Var väl kanske inte starkast i världen när jag skulle fylla i din adress & råkade missa den lilla detaljen att Lycksele var förimprogramerat som stad... Blev lite mailutbyte med kundtjänst där! :)
Anyway, när vi ses till sommaren så vill jag att du ska ha ett chokladkakerecept i handen så att jag kan baka något vidunderligt tungt & maffigt åt dig. :) Puss!
Min första skunk!
Igår kände jag för första gången lukten av en skunk. Lornas första kommentar, innan Jaime talade om vad det var som luktade, var att någon måste röka på sjukt mkt gräs samtidigt som han eller hon eldade sopor tillsammans med massa plast. Min bedömning... det luktar SURSTRÖMMING! Sure, skunken var långt borta & enligt Jaime var det en död skunk (luktar när de ruttnar, men tydligen inte lika illa som en levande skunk) men det jag kände påminde ändå om surstämmingsdoft. So, ingen chock för Paul när han dimper ned i Sverige i sommar, han är redan van! :)
Dagens sugigaste...
Memo till mig själv - om du har en kudde i knät som stöd för din vita fina MacBook se FÖR FAN till att den inte har guldapplikationer som smälter & fastnar på undersidan av din dator!
YL!
Anledningen...
till fotot på Paul är att jag har ägnat den senaste veckan åt att kartlägga kanadensares tankar kring Sverige & alla killar kommer alltid upp med åtminstonde en av dessa tre Bn:
Blond
Blåögd
Bikini - AS IN THE SWEDISH BIKINI TEAM - hojtar de glatt...
Behövde alltså en bild på en kanadensisk man som inte helt vill stå för sina åsikter & perversioner... :)
Det är ju tur att man har någon som ställer upp...
Tittade precis ut genom fönstret & fick se Paul dra in återvinningstunnan. Sånt värmer, han vet att jag är allergisk mot tråkiga saker så som att ställa ut sopor, så han fixar det så där lite tyst så att jag vanligtvis inte märker att det blir gjort. Något jag verkligen är tacksam för! Dessutom ställde han snällt upp tidigare idag för en "paparazzi" bild som jag behövde till SWEAs bildspel som jag ska presentera imorgon. Utan att mecka ställer han alltså snällt upp & poserar framför huset, väl vetandes att cirkus 50 tanter kommer att titta på honom imorgon. :)
Um, & så kan jag ju informera om att övertalningskampanjen "KLIPP HÅRET" fortsätter. För tillfället har jag fått ett vagt "Ok, I will" - men det lever jag på & kommer att hålla honom ansvarig för.
Trött, tröttare...
Herreje så trött jag är idag. Har en sån där riktigt fullspäckad vecka att jag inte har tid för att göra något riktigt ordentligt. Snurrar istället bara runt & levererar lite halvdant, så även med bloggen. Flytt, PhD-studier, klättra, gå minst 10.000 steg om dagen, fixa med SWEA, plannera middagsunderhållning för 50 gäster samt preppa för kurstillfälle nummer fyra i "Svenska för Nybörjare" gör att jag känner mig lite som en studsboll i nuläget. Bästa stunden på dagen är helt klart frukosten - enda tillfället då jag verkligen sitter ner & bara tokfokuserar på mig själv.
Denna morgonen drog jag mig zombiaktigt ned i köket, kokade tevatten & öppnade skåpet där vi har te. Plirar trött in för att försöka komma fram till ett beslut när något fångar min uppmärksamhet. Ett paket tamponger...
Moi - Paul? Why do we store tampons among the tea selection
Paul - Well... ehum... eh... The box looks sort of similar.
Moi - The box looks sort of similar?
Paul - Well, and they both have strings!
Ah, han är guld värd den mannen - alltid bra att starta dagen med ett skratt!
Måndag... kan det bli tristare?
Hela helgen har varit absolut fullspäckad med aktiviteter. Torsdag & fredag hjälpte jag till på Viks klubb, lördag hajkade Lorna & jag ut till IKEA & jag besvärade henne med att knata runt & fråga folk vad dom tänker på när dom hör ordet Sverige, söndag var jag på supertrevlig svenskbrunch & sedan åkte Jaime, Lorna & moi ut & klättrade. Dessutom har jag underhållit Troll & Nitwit som är på besök, målat, städat, packat upp prylar i huset & ägnat mig åt lite vaga inredningsförsök. Kontrasten till idag när jag enbart har ägnat mig åt att läsa artiklar (4) samt skriva upp artiklar i min referensdatabas (86752...känns det som) är därför så där jobbigt stor. Piggade upp mig lite med en chai & laxbagel till lunch men kommer ju liksom inte ifrån konceptet att måndagar suger rätt rejält...
Sen ser jag ju måttligt pigg ut på denna klättrarbilden, med det var för att jag höll på att frysa ihjäl. Anyway, att vara ute & klättra slår typ allt - även om man långsamt håller på att förvandlas till en isbit. :) En väldigt rolig sak med denna trippen var att jag var den näst mest erfarna klättraren. Himla skönt att INTE vara den personen som inte har någon koll på vilken rutt som ska klättras utan bara låter det bestämmas av andra som har bättre koll. Sedan var det både skrämmande & pirrigt skönt att klättra som sista klättrare. Fast nästa gång ska vi banne mig ha med oss en nut tool - apa vad jobbigt det är att vara utan en!
Vad hände med all energi?
Isch. Nu blev jag så där trött att jag inte orkar ta mig någonstanns. VIlket är dåligt med tanke på att jag ska vara hos Isolde om 25 minuter & dessutom har lovat att jobba lite för Vik på hennes klubb ikväll. Vilket innebär att jag måste piffa till mig & hela det kittet. Orka. Allra helst hade jag velat få skjuts hem, äta sushi med massa lax & tokiga mängder wasabi samt pimplat vin & tittat på någon rolig film.
Oki, pepp pepp - jag vet ju varför jag känner så här, det är för att jag är aptrött på SWEA tanterna just nu. So, om jag bara kan förtränga dem totalt tills imorgon & pallra mig iväg ut i solen så kommer allt att kännas mkt bättre.
Finaly Friday...
Oh vad tacksam jag är över att det är fredag idag - bara ett par jobbtimmar till & sedan kan jag med gott samvete ta tag i huset. Massa städning, målning & allmänt plock som behöver göras. Paul är borta på konferens hela helgen så min tanke är att ju mer jag lyckas fixa iordning medan han är borta desto sämre samvete kommer han att få - vilket gör att jag sedan kan propsa på att han tar städningen av huset för... jaaa resten av året känns väl lämpligt?! En sak är iaf säker, Pauls frånvaro betyder till 100% att jag inte kommer att diska några mer skärbrädor på ett bra tag! Prima trade! Hatar nämligen att diska skärbrädor på ett närmast skadligt sätt - skadligt för diskbänken iaf, har en tendens att skära rakt på den istället ... :)
Något klumpigt...
Idag lyckades jag med ett mindre lysande drag. Jag låste in mig i vår duschkabin... Nu kan man ju fråga sig hur man lyckas med det & det är en väldigt bra fråga! Saken är den att vår kabin är en sån där helt ny glasväggspryl med en glasdörr. Dörren & dörröpningen är klädda med tjocka gummilister för att hålla inne allt vatten & om man är lite stressad & med våld drar dörren åt fel håll så ger de med sig innåt, men bara ca 10 cm sedan tar det tvärstopp. Dessvärre är det knepigare att böjja tillbaka gummit när dörren väl har dragits åt fel håll. Faktum är att det helt enkelt inte går. So, där stod jag - genomblöt, med rinnande hår, inlåst, naken & bara allmänt trött på livet. Paul var dessutom nere i källaren för att fixa med telefonförbindelsen så det spelade liksom ingen roll att jag gastade som en tok. Cirkus 30 min fick jag vänta innan han kom knatandes upp för trappen för att fråga mig en sak. Vad frågan var har jag ingen aning om, han glömde bort den under den totala skrattattack han fick när han insett vad moi lyckats med. Anyway, efter fem minuters fipplande & gummilistböjjande med en skruvmejsel fick han ut mig. Har ju känt mig starkare är vad jag gjorde just då...
Grannfejd!
Jehupp, så kunde man ha trott att livet skulle bli lite lugnare i & med att vi två flyttat in i nya huset. Men så är INTE fallet. Visar sig att vi hamnat mitt i ett grannkrig! Vi bor ju i ett hus som ägs av våra hyresvärdar - Joao & Isabel - som bor på andra sidan gatan. Huset sitter dock ihop med ett annat hus som ägs av Eric & Janet. De avskyr våra hyresvärdar & Joao har förklarat att han "är i krig med dem". Nu hade ju allt varit lugnt om de bara följt normala "hata våra grannarregler" & beslutat sig för att vi också är onda människor. På så sätt hade vi ju kunnat hata dem tillsammans med våra hyresvärdar - så är dock inte fallet. Igår, efter en dispyt om telefonledningar, frågade nämligen Eric Paul om vi inte ville komma över någon dag för BBQ, öl & en pratstund. OCH denna fråga ställdes som en enda sluddrig sammanhängande mening så att Joao, vars engelska inte är den bästa, inte skulle förstå! So, ännu en gång har konceptet "drama, drama" hittat tillbaka in i mitt liv! :)
En liten bit kvar ja...
Kan inte låta bli att lägga upp denna lilla film som Sussie länkade till i en av kommentarerna. Den du Martin! :) Paul & jag ska inhandla slacklina nästa vecka, mitt mål är att banne mig kunna gå över hela lineländet innan sommaren är över!
& bara för att - ett av mina favorit klättrarklipp... Ma, jag lovar att jag aldrig kommer att friklättra 5.7or!
Oki, då checkar vi - fungerar klipp nr 2 nu?
Tur i oturen...
Oh, sedan måste jag ju berätta att jag träffat den nya tjejen som flyttat in i mitt rum. Hon heter Elena & är jättetrevlig men verkar vara rätt bestämd, verkligen inte den sorten som låter någon komma undan med att bete sig halvtaskigt. Med andra ord finns det alltså hopp för Isolde - Elena kan skydda henne mot Julia. Mkt bra! Tror att Isolde känner lite samma sak & jag hoppas att det gör att det känns lite lättare för henne att jag har flyttat därifrån.
& för de som undrat... jo jag printade ut min lilla artigt formulerade lista över "De sju saker som gör dig till en svår människa att leva tillsammans med". Lämnade den på Julias skrivbord & kommer för resten av mitt liv önska att jag kunnat se hennes ansikte när hon läser den! :)
På världens knackigaste förbindelse...
kan jag meddela att jag fortfarande lever! Vi har inget fungerande internet i huset ännu (två LIDANDE själar med andra ord) men nu har jag hittat en liten fläck där jag kan stjäla trådlöst. Underbart! Jaha, hur har det gått då med flyttandet... Jaaa, vi lever ju lite lätt på en byggarbetsplats just nu. Badrummet har ju totalrenoverats så allt täcks av kakeldamm & dessutom kämpar vi vidare med att måla om allt på övervåningen. Så här i eftershand kan jag ju känna att det var lite överambitiöst att propsa på att vi skulle måla om taken & allt trä samtidigt... Oh well, det kommer ju iaf att bli fint tillslut! Möjligtvis med undantag av sovrummet, vi beslutade oss nämligen för gult & ju mer som målas ju tveksammare känner jag mig till konceptet. Sure, hade det varit en milt gul färg hade jag varit helt hundra med på noterna men nu rör det sig mer om den solgula varianten. Vilket känns lite mer som en fasadfärg. Går nu runt & hoppas på att Paul ska säga något i stil med "Princess, don't you think it's a little too yellow?". Så det tycker jag att vi alla håller tummarna för!
Mamma!
Allo mamma - du försvann där på telefonen. Blev bara en massa brus & sedan lät det som om någon annan lyft på en lur någon annanstanns i huset... La på & försökte ringa igen, men det var bara tyst eller pep konstigt. So, jag la på igen & när jag sedan slog numret till "telefonkortet" hör jag hur någon andas på andra sidan luren. Vilket det vanligtvis inte gör eftersom telfonkortstanten är något datoriserad. Så jag säger hallå & då kommer det en massa tyska HALLO från andra sidan. Lät som Julias mamma så jag la på luren. Henne har jag nämligen ingen lust att prata med. Anyway, vi kan pratas vid när jag väl flyttat in i huset & allt är frid & fröjd. Saknar er alla en massa så - TUSEN kramar till er, hela bunten!
