Up and downs...
Vi har haft en lite upp & ner dag - vissa saker har varit hemskt dåliga & andra hemskt bra. Största jobbiga saken var att en nära släkting fick åka in till sjukhuset för en mini-stroke... Usch, får ont i magen bara jag tänker på det - men hen är i alla fall hemma nu & verkar återhämta sig väldigt bra så det är vi otroligt tacksamma för! Men eftersom det är lite för färskt & känns lite för jobbigt kan vi väl fortsätta med alla de saker som varit BRA med dagen. Så som:
1) Paket från Sverige (I tell you, postguden!) & Tor har numera sina första små joggingskor, så vansinnigt söta!
2) Tor har lärt sig förflytta sig över golvet för egen maskin - på rygg dock... så jag vet inte om det riktigt räknas som att krypa?
3) Vi har haft BBQ i trädgården & Tor avslutade med nybakt bananbröd & ridtur
Första gången han åkte på Pauls axlar, lyckan var närmast total!
& så avslutade jag kvällen med att få till ännu en lyckad sats med JÄST bröd - så himla nöjd för att det känns som om jag äntligen knäckt den här envisa nöten! Nu hade jag inte kesella som receptet krävde, men det fungerade jättebra med mascarpone & på så sätt fick jag dessutom en anledning & gå ut & plocka ännu mer kryddor - körde på persilja, basilika & rosmarin...
Har testat en som kvällsfika & Paul & jag är rörande överens om att det här kommer att bli en klassiker i vårt hem. Så otroligt goda & något som jag bara längtar att få äta tillsammans med en krämig fisksoppa & aioli. Just den här satsen kommer dock att få följa med mig ut i morgon, ska nämligen på potluck picnic med ett av mina mammagäng så det här får blir mitt bidrag!
Citronmelisskyckling...
Någon gång för evigheter sedan såg jag ett program med Jamie Oliver där han lagade kyckling genom att försiktigt lossa på skinnet & peta in en smör & kryddblandning som sedan självöste kycklingen under tiden den var i ugnen. Eftersom jag är ett stort fan av allt som är enkelt i köket tror jag att det var ungefär i det ögonblicket jag bestämde mig för att geniförklara Jamie & sen dess lagar jag aldrig helstekt kyckling på något annat sätt. Så när jag hittade det här receptet, baserat på samma teknik & med citronmeliss i smörblandningen, var det givet att jag var tvungen att testa. Speciellt som det dessutom innehöll salvia & tja... vi sitter på rätt rejäla mängder ananas-salvia:
Inte en chans att vi kommer att kunna äta oss igenom allt detta, men jag plockade i alla fall en hel näve till dagens kyckling - som var gudagod. Bästa middagen på länge & SÅ plåster på såren efter gårdagens grönkål!
Knölade dessutom in en halv rödlök i kycklingen, mest för att vi hade den & jag inte ville att den skulle bli dålig, & det fungerade prima till. Så, det här får bli veckans middagstips från mig! Nu ska jag leka med min splitt nya mobiltelefon, men mer om det i morgon!
Grönkål, inte för mig...
Happ, jag tror att det är officiellt - jag gillar inte grönkål. Åtminstone här känns den som en väldigt hypad grönsak, lite grönsakernas motsvarighet till finkultur. Det pratas om kålens livsnödvändiga beståndsdelar (hallå, 45 olika flavonoids!!!) & dess förmåga att skydda mot kolesterol, cancer & zombies & jag VILL tycka att det är gott, men känner mest att den förstör mat som annars hade kunnat vara god. Som nu ikväll. Grönkålspaj...
Älskar paj & tänkte att nu - om jag tar bort den träiga mittenremsan, förväller, steker & bakar den med ost - då ska den väl ändå kunna prestera! Men niet, bom ännu en gång. Så jag tror att skam ger sig & håller sig till den ohippa, bonniga, vitkålen för herregud, pizzasallad... Åh vad jag kan sakna pizzasallad!
Mangoldpasta...
Ännu en varm dag här, men vi gav oss i alla fall ut eftersom vi ville lämna tillbaka cykelkärran & här är en sak som jag verkligen älskar med Guelph. Vi får alltså låna en cykelkärra av ett par som vi känner si så där ytligt, vi kör runt med den en halv vecka, lämnar tillbaka den tillsammans med en liten påsa heirloom frön som tack & får i vår tur tillbaka en jättekasse med nyskördad kål & mangold! Har aldrig bott någonstans innan där folk bryr sig om andra så mycket som vad de gör här - det känns lite som att vara medlem i en storfamilj!
I vilket fall, när jag var liten var en av mina favoriträtter farmors mangoldsoppa med ägg, men eftersom jag inte kan receptet fick en del av skörden istället bli till pastasås. Började med att tvätta cirka 220g magold & hacka den i små bitar. Stekte upp tillsammans med en vitlöksklyfta, en kvarts hackad lök & en hackad tomat. Blandade sedan ner en skvätt mjölk, två stora matskedar creme fraiche & lite riven västerbottensost. Saltade, pepprade & så var det klart!
Toppade med nyplockad persilja samt små baconbitar. Är egentligen inget fan av bacon... men jag försöker laga rätt mycket vegetariskt nu för tiden & då Paul låter så här "Men kööööött" - så jag lurar honom med en tesked baconbitar eller två & så missar han att maträtten på det stora hela är vegetarisk!
Bell peppers...
Vi startade dagen nere på vår farmers market som verkligen börjar komma igång på riktigt nu - så mycket lokalt odlad mat att välja bland! Eftersom vi verkligen försöker att äta sånt som inte transporterats allt för långt är det alltså läge att bunkra upp inför vintern. Förra året frös jag ner en massa tomater (för grytor & chili) samt rotsaker (för att rosta i ugnen) men i år vill jag vara ännu bättre på det så att vi slipper köpa en massa varor från Sydafrika, Mexico & New Zealand under vintern - vi kan väl se på det som mitt lilla matprojekt för 2015. Började idag med att köpa på mig ett helt kilo paprikor för cirka 30 kronor. Kom hem, skar upp alla utom en, kokade dem i tre minuter & lät dem rinna av innan jag hackade upp dem i lagom bitar för chili & soppa:
Hacka, hacka, hacka - ner i fryspåse tillsammans med ett kaffefilter för att undvika massa isbildning & så sög jag ur all luft med ett sugrör för att få det så pass vacuumpackat som det bara går utan att ha en maskin som gör jobbet.
Tor som aldrig hade sett ett sugrör in action innan höll på att trilla ur sin stokke-stol av ren upphetsning. Det behövs verkligen inte mycket för att få Tintin alldeles till sig!
Kaka med baconströssel...
I morgon är det Canada Day - Kanadas nationaldag - & röd dag. Vi hoppas kunna fira med BBQ (om vädret tillåter), promenad & fyrverkerier i parken (om Tor orkar, han är fortfarande rätt hängig). Eftersom typ allt är stängt i morgon, så även Pauls jobb, firade kontoret idag istället. Som vanligt körde de potluck & för mig innebar detta alltså chansen att röra ihop något riktigt uberkanadensiskt istället för de mer svenska bakverk jag brukar hålla mig till. Först tänkte jag göra en enkel lönnsirapskaka, men sen hittade jag det SJUKASTE receptet någonsin & kunde bara inte hålla mig från att testa. Kaffekaka med lönnsirapsglasyr & baconströssel. Alltså - BACONSTRÖSSEL. Kan det bli mer nordamerianskt/kanadensiskt?! Bakade kakan igårkväll, rörde ihop glasyren & tippade slutligen bacon & lönnsirap i en liten container. Sen var det bara för Paul att ta alltihop till jobbet, rosta baconen så att den blev krispig, glasera kakan & servera. Jag bara "Kan du ta ett fint kort till bloggen?". Food styling... kanske inte mannens starkaste sida - men här är den i alla fall i all sin drypande härlighet:
Det kan hända att jag frågade om han inte kunde ha hittat en fulare skärbräda... Men, men, det viktigaste är ju ändå att den tydligen mottogs med öppna armar. Så pass att jag till & med fick ett tackmail från en av Pauls kollegor. So - om någon känner för att dra ihop något lite lätt annorlunda till fikat så känns väl det här alternativet som hittat!
Banan & blåbärskaka med sprött kaneltäcke...
Det är absolut uruselt väder här den här helgen, men vi har haft så fint hela maj & juni att det faktiskt känns rätt skönt med regn. För då går det så hemskt mycket lättare att mysa inomhus, noll press att vara ute på promenad eller fixa i trädgården! Istället har vi ägnat helgen åt att titta på film, laga shepherds pie & så drog jag ihop en limpa banan & blåbärskaka.
Tor älskar nämligen bananer, men fixar liksom inte att sätta i sig en hel banan tillräckligt snabbt. Fast så vet ni hur jag är med det här med att kasta mat... INTE något jag känner mig bekväm med, så jag ger honom halva bananen & fryser den andra halvan. Nu hade jag samlat på mig ett helt gäng, så det kändes läge att tåta ihop något av dem - så att vi inte helt plötsligt sitter på ett par kilon halva, frysta, bananer. Här är "banana bread" väldigt populärt, så det fick bli en version med blåbär & sprött kaneltäcke.
Sätt ugnen på 175 grader, smöra & bröa en limpform. Mosa ihop 3 bananer (jag dumpade dem i min kitchen aid, lättast så) & tillsätt ett 1 ägg samt 1 tsk vaniljextrakt. Smält 75 g smör & häll ner i bananblandningen tillsammans med 1.8 dl socker. I en separat bunke, blanda ihop 3.5 dl mjöl, 1 tsk natriumbikarbonat, 0.25 tsk salt & 1.8 dl blåbär. Rör ner mjölblandningen så att smeten precis går ihop. Häll ner i limpformen. Toppa med en blandning bestående av 0.5 dl havregryn, 0.5 dl socker, 2 msk kallt smör, en nypa salt & 0.75 tsk kanel (mosa ihop allt detta så att det blir som en smuldeg). Grädda i 60-70 minuter, kolla med en tandpetare så att det inte är kletigt i mitten.
Rice krispie squares...
Stackars lilla Tor har fått åtminstone delar av min förkylning, så istället för att gå ut & äta födelsedagsmiddag med Paul föräldrar - så som var planen -blev det take out i trädgården istället. Så mycket lugnare för kotten att inte släpas med till en restaurang & väldigt mycket lugnare för oss också. Det kan ju lätt bli lite svettigt om vi sitter på en restaurang & Tor helt plötsligt blir ledsen, vill ju inte att någon annans middag ska bli avbruten av en massa skrik. Dessutom var det bra på så sätt att jag "blev av" med lite mer saker som jag hade bakat till midsommar... hade ju kanske råkat baka lite väl mycket men nu är vi en massa dammsugare, chokladbollar & rice krispie squares fattigare. Det senare bakverket (som jag bakade för att Paul bad mig) är verkligen på intet sätt något som andas svensk sommar, men har ni väldigt lite tid över så är det ett bra sätt att fylla ut fikabordet på!
Allt du behöver göra är att smälta 50 ml smör tillsammans med 250 g marshmallows i en gryta. Blanda ner 0.5 tsk vaniljextrakt & 1.5 liter rice krispies. Smöra en form, pressa ner blandningen & låt svalna - klart! Ingen ugn, en gryta & faktiskt inte så sockerkladdigt som jag trodde att det skulle vara. Känns det lite trist med enbart rice krispies rakt igenom så är det bara att tillsätta nötter/torkad frukt & för extra pimp går det lätt att strö på lite färgglatt strössel!
Pineapple sage ice tea...
I maj köpte jag en liten planta ananas salvia, mest för att jag tyckte att den luktade helt oemotståndligt gott. Vad jag skulle ha den till var alltså sekundärt. Vad jag inte räknat med var att den blev hemskt mycket större rätt snabbt, så helt plötsligt satt vi på en massa ananas salvia utan någon som helst plan för vad vi skulle göra med allt. Så för någon dag sen rådfrågade jag google & så blev det en sats med ananas salvia iste.
Det här med att kunna göra eget iste baserat på kryddor från trädgården, lite citron & honung tilltalar mig något enormt. Däremot tyckte jag att just den här satsen blev lite väl söt. I fortsättningen kommer jag att dra ner på honungen samt köra vanliga isbitar istället för ananas-varianten. Ananasisbitarna var dock en höjdare i vanligt kolsyrat vatten (älskar vår soda streamer) & jag kan bara konstatera att jag härmed håvat in ytterligare en skopa vuxenpoäng. Som barn brukade jag nämligen tycka att farfar var hemskt märklig som spädde ut sin fanta med vatten, medan jag efter dagens istepimplande absolut känner förståelse!
Bullmamma!
Midsommarfest avslutad - lyckad om än kanske inte världens mest intensiva tillställning. Kanske bästa med hela dagen var dock att jag vaknade upp på morgonen & bara "Today is the day - idag SKA jag baka lyckade kanelbullar" & så blev det så! Har ju bott här i snart åtta år & aldrig, inte en endaste gång, lyckats baka bullar (har försökt med den torrjäst som säljs här, torrjäst från Sverige & färsk jäst som vi köpt från en lokal bagare) men så hittade jag det här receptet & det gick vägen! Alltså lyckan när jag drog bort bakduken & det såg ut så här:
Det kan hända att jag typ skrek lite för att jag blev så glad. Sen när jag bakat ut alla bullar & de fortsatte att jäsa i väntan på ugnen... men nästan en tår i ögat.
& det låte kanske jättefjantigt & på gränsen till att klassas som emotionellt störd att gråta över kanelbullar, men det var ju en så himla viktig beståndsdel i min egen barndom att det på riktigt känts jobbigt att tänka på att Tor inte ska få växa upp med saft & bullkalas. Så den här vändningen, att efter åtta års bulltorka kunna lassa upp en massa fluffiga, varma, nybakta bullar som INTE smakar tegelsten - jo, men det kändes lite som om jag växte mammamässigt!
Midsommar prep...
Jag vet, det är midsommarafton nu ikväll men här är det en vanlig arbetsdag så vi kör vår midsommarfest i morgon istället. Så dagen idag har ägnats åt att baka. Började med att tåta ihop en massa småkakor som alla, smidigt nog, gick att baka ifrån samma deg. Sen fortsatte jag med kanske den roligaste svenska kaka jag någonsin bakat - dammsugare, eller 151or. Började med att baka en helt vanlig, ospännande, sockerkaka som jag hackade upp i bitar (5 dl):
Sen körde jag bitarna i matberedaren tillsammans med 50 gram smör, 2 tsk kakao & 2 tsk rom (all punch är i stugan, men spiced rum fungerar hemskt bra det med!) tills det blev riktigt härligt ihopmosat. Rullade längder, klädde med marsipan, doppade i smält choklad & TADA!
Sjukt nöjd med resultatet - vem behöver ha tillgång till ICA/Coop när det går att baka helt själv?! Nu... Kanelbullar, wish me luck för hitintills har jag aldrig lyckats med bullar här i Kanada men nu sitter jag på en påse svenskt mjöl så jag tänker att det i varje fall är värt ett försök!
Primörpaj...
Det har gått i ett här hemma sen i fredags - grannfest, svärförälderbesök, massa renoverande, ögonproblem (moi, vagel, aj) & bihåleinflammation. Paul har stått för den sistnämnda punkten, vilket resulterade i en massa läkarväntrumsväntande igår & nu står 10 dagars antibiotikakur på schemat. Fun stuff.
Anyway, när det kommer till barnkammaren så har jag lovat Jo en uppdateringbild & den kommer... snart, för i nuläget känner jag kanske mest bara PANIK över hur mycket som är kvar att fixa där inne. Så jag sticker huvudet i sanden lite & väntar med foto tills kanske imorgon eller på fredag. Bjuder istället på ett recept! Sen något år kör vi nämligen på vegetariska torsdagar här i huset & nu har vi (läs jag) tagit beslutet att även tisdagarna är veggo. Min repertoar av vegetariska recept är dock lite mager, så den här veckan har jag letat fram en massa recept som jag tänker tvinga mig själv att testa för att vidga vyerna lite. Först ut blev det en vegetarisk paj:
Betyg - 3 av 5 pajformar. Det blev nämligen lite väl många moment i & med att potatisen & morötterna var tvugna att kokas först & tid är dyrbar dessa dagar! Rent smakmässigt var det absolut godkänt, men det känns som den hade blivit roligare med tex palsternacka istället för potatisen men det kan ju lite ha att göra med att jag inte är världens största potatis fan... I övrigt modifierade jag också receptet rätt rejält. Till att börja med, jag vet inte om svenska potatisar är väldigt mycket minder än de nordamerikanska, men jag tog två istället för sex & redan det kändes lite i överkant! Sen använde jag salladslök istället för purjo, men det är bara för att det inte går att köpa purjo en & en här utan du måste köpa tre & det tycker jag är på tok för mycket för en lök som jag är så där förtjust i. Pinjenötterna valde jag att ersätta med valnötsbitar. Minns att en massa bloggfolk fick "pinjemun" för några år sen & sen dess är jag inte så på just pinjenötter. Vill gärna ha ett fungerande smaksinne!
Lönnsirapskakor...
Paul saknar lite förmågan att avgöra vad som är en rimlig mängd mat eller inte när han är & handlar. Säger jag "köp lite olika flingor" har det hänt att han kommit hem med SJU kartonger flingor. Eller "köp rätt många tomater" & så står jag där med kilovis av varan & en man som inte alls förstår varför jag skrattar hysteriskt. Förra våren drabbades Paul av sin årliga lönnsirapsfeber, som innebär att han vill besöka lönnsirapskokerier & köpa på sig lönnsirap för resten av året. Jag brukar fungera som den tråkiga förmyndaren men eftersom jag befann mig i illamåendet från hell fick Paul skutta ut bland lönnträden på egen hand. Vilken resulterade i att han kom tillbaka med två jättedunkar sirap - 2 gallons tyckte han att vi behövde för att klara oss genom vintern. Alltså... nästan 8 liter sirap. Jag vet inte med er, men sånna där jättemängder sirap brukar i alla fall inte jag konsumera - men jag vill ha ut åtminstone EN dunk från kylskåpet så att vi får plats med lite annat än sirap. Så ni kanske kan tänka er lite hur glad jag blev när jag hittade det här receptet - check på att bli av med 1.5 dl sirap!
Modifierade receptet lite eftersom jag inte ville använda matberedaren för att mala havren, Tor blir så lätt rädd för den, utan använde en mix av vanligt & fullkornsmjöl. Sen tog jag havssalt istället för vanligt salt & hälften choklad, hälften jordnöts chips eftersom jag inte hade tillräckligt mycket hemma för att få ihop en sats med bara endera utav dem.
Nu skvalpar det bara runt lite sirapi botten på den första dunken - så i fall att någon av er sitter på ett jättebra sirapsstint recept får ni gärna tipsa så att jag kan avancera vidare till dunk två!
Garden in my kitchen...
Vi håller så smått på att samla ihop nytt material till SWEAs nästa tidning & för någon dag sen fick jag en artikel skickad till mig som handlad om chiafrön. Väldigt intressant - lärde mig bland annat att fröna kommer från växten Salvia Hispanica som tillhör mintfamiljen. Nu var ju tanken att jag skulle: 1) korra artikeln, 2) laga till ett par chiarecept & fota - men det som hände allra först var att jag bara "Oh, mint växer ju som ogräs, det borde jag kunna odla!". Sakt & gjort, chiafrön inhandlades & idag, dag två sedan jag sådde fröna ser mitt lilla experiment ut så här:
Massa små vita groddar som håller på att leta sig ut från fröna! Jag måste erkänna att jag är & gluttar ner i burken typ 5 gånger per dag - total töntvarning, men det känns så spännande att följa deras utveckling! Fick dessutom feeling på att odla växter på dagisnivå & inhandlade därför en påse med mungbönor som jag pulade ner i en glasburk, satte lite ostduk på toppen & fyllde upp med vatten:
Nu ska jag hålla på & byta vatten i burken två gånger per dag i en 4-5 dagar eller så & sen är tanken att vi ska ha ett gäng groddar som vi kan äta. Major 70-talsvarning jag vet, men kul att testa något som åtminstone känns nytt för mig personligen!
Preppade två burkar - en som vi kan äta rakt av när groddarna är klara & en som jag tänkte se om jag kan dra upp till model större.
Havrekakor & jämställdhet...
Blåbärsgrottorna försvann i en handvändning, så jag drog ihop en sats kakor så att Paul står sig över helgen. Vi har som vanligt STORSLAGNA renoveringsplaner (haha...) & jag vill inte att vi ska stupa på för låga sockervärden. Den här gången blev det havrekakor, för att det kanske inte finns något som luktar godare!
Imorgon blir det dock noll tid i köket - dels för babyshowern men vi kör in mot Toronto redan vid 11-snåret eftersom vi också har en date med vår "skattemänniska". Alltså den person som ser till att allt blir rätt när det gäller våra deklarationer. Eftersom jag inte har status här i landet måste vi i år fylla i en massa olika blanketter för att få tillgodogöra oss alla skattefördelar som ett barn innebär. Hade jag varit kanadensisk medborgare, eller haft status, hade det här tydligen gått per automatik. Men Paul då kanske ni undrar? Ja jo, han är ju förvisso Tors pappa samt kanadensisk medborgare - men när det gäller barn & skattefrågor räknas tydligen bara den förälder som har en livmoder... Har jag sagt att jag tycker att Kanada har lite att jobba på när det kommer till jämställdhet & föräldrafrågor? Zero cookie points!
Älskade hallongrotta...
Paul har en lång dag i Toronto idag, så jag bestämde mig för att baka ett gäng kakor till honom som en liten överraskning när han kommer hem. Har känt ett starkt sverige-längt de senaste dagarna så det fick bli en svensk klassiker - hallongrottor. Fast med blåbärssylt. Kokade ju upp en massa sylt i höstas i något slags boandepsykos & känner nu lite lätt press att faktiskt använda sagda sylt...
I vilket fall, när kakorna var färdiga & landade på köksbordet kom jag att tänka på en period i mitt liv då hallongrottor var dagens höjdpunkt. Jag var väl en 15 år eller så & utkommenderad på prao. Varje år drömde jag om att få praoa på handelsträdgården i Lycksele, men de hade en plats med grymt högt tryck så jag slutade alltid på något annat ställe & det där året drog jag den värsta nitlotten av dem alla - Medicin 1 på sjukhuset. Blörk, får fortfarande ångest av att tänka på det stället. Bara helt sjukt deprimerande & vad jag & en finnig kille från en parallelklass hade där att göra kan jag ju verkligen ifrågasätta... Minns att de typ tvingade med oss på allehanda undersökningar som jag personligen verkligen inte hade velat dela med en nervösfnittrande 15-åring (typ rektalundersökning med kamera). Den ENDA ljuspunken i tillvaron under de där veckorna var när jag fick ta min lunchkupong i min svettiga lilla näve & rulta ner till cafeterian & växla in den mot en macka, cola & hallongrotta. Kommer nog att ha en soft spot för hallongrottor i resten av mitt liv bara för det - även om det nu i år är 14 år sen jag åt min sista småkaka!
Ännu en Allersmiddag...
Jag lagade ju närmast hysteriska mängder mat & frös ner innan Tor föddes, så vi äter faktiskt fortfarande "frysmat" under veckorna. Men när det blir helg känns det så där festligt att plocka fram ett isblock & ställa på tining, så då vill jag helst laga något från scratch. Däremot har jag ju inte riktigt tiden att sitta & googla recept i all evighet sedan Tor kom, så inledningsvis var det lite av ett problem. Tills jag kom på att Allers faktiskt har jättebra recept i varje tidning & jag råkar sitta på hur många Allers som helst eftersom jag sparat varje tidning farmor skickat sen jag blev gravid (så att jag skulle kunna lösa korsord medan jag ammade). Så nu är "Allersrecept" vår helgmelodi! Paul blev så förtjust i gårdagens rotfrukter att det blev repris på det idag - men istället för lax till körde vi på kyckling istället.
Super lätt & väldigt gott - stek ett kycklingbröst per person i olja. Krydda med dragon & stek tills det nästan är genomstekt. Under tiden, sätt ugnen på 225C & fyll en ugnssäker form med cirka 400 g körsbärstomater som du kryddar med chiliflakes & basilika. När kycklingen är färdigstekt skär du 3-4 snitt i varje bit som du sen fyller med mozzarella & soltorkade tomater. Grädda i 10 minuter. Kommer absolut att laga den här rätten igen, men då kommer jag nog att byta ut mozzarellan mot en mer smakrik ost samt använda mig av någon annan krydda (timjan?) än chiliflakes - för de passade inte riktigt in i det hela.
Självmord & rotfrukter...
Även om jag inte forskar i nuläget har jag ju ändå tillbringat rätt många år med att läsa vetenskapliga artiklar - så då & då ber vänner, familj & bekanta mig om hjälp med akademiska uppsatser. Under åren har jag satt mig in i en rad olika ämnen - stadsplanering, lobbyverksamhet & nu senast teorin bakom självmord. Får ju bara en liten inblick i varje ämne, men nästan varje gång jag jobbat med den här typen av projekt har jag börjat känna ett brinnande intresse. Så även med mitt senaste "uppdrag"... Så när vi satt i ett bankmöte tidigare idag (vi öppnade ett bankkonto till Tor) & banktjänstemannen berättade att hans bror nyligen begått självmord sa Paul "I am so sorry" medan jag såg ett venn diagram framför mig & började lappa ihop någonslags personlighetsanalys baserat på den information jag fått från sporadiska kommentarer:
1) Familj från Egyptien, kom till Kanada 1989
2) Pappa jobbar som gynekolog med imponerande förlossnings-statistik
3) Pappa ville att hans son skulle bli läkare & är missnöjd med hans karriärval
4) Internationella studier vid Brisbane University
5) Självmordet ses som ett "stupid decision"
= högpresterande familj med höga krav samt en social bakgrund där psykologiska problem troligtvis är enormt stigmatiserade. När vi väl landade hemma i huset efter mötet kraschade både Paul (jättejobbig arbetsvecka) & Tor & som enda vaken själ i huset fortsatte jag att läsa om självmord. Höll på någon timme eller så & sen bara... ja men det kändes så OTROLIGT ofestligt. En familj som var totalt poänglösa i form av sällskap, pissväder utomhus & så jag då - som satt & läste om de psykiska beståndsdelar som måste till för ett "lyckat" självmord. Hej depp... Så jag petade igång gänget, slog på happy musik, dukade med silver & körde matexperiment i köket baserat på en Allersartikel & så tog vi lite bubbel på det. Bubbel alltså - räddaren i nästan varje situation då livet känns lite så där småkasst!
Överlag var det här verkligen ingen höjdarlördag - självmordsfokus, sömnbrist, bankbesök & en rätt gnällig baby är liksom inte de mest partyparty beståndsdelarna... Men lite mumm napa, lax i ugn & honungsslungade rotfrukter hjälpte verkligen upp! Laxen var kanske inte ett recept jag lagt till samlingarna, men rotfrukterna kommer att repriseras - bara koka upp morötter & palsternacka i 5 minuter & stek dem sedan i lite olja & honung. Superlätt, jättegott & så pass lagom festligt att det går att sluta tänka på självmord om än inte ledsen baby.
Gingerbread muffins!
Tredje igångsättningsförsöket idag & Baby C är totalt blasé när det kommer till det hela, det varken sparkades i protest eller hördes någon förändring på hjärtljudet. Envisa unge. Har precis petat i mig en laddning ananas & tänker avancera vidare till hallonbladsté, promenad & trappspringande här näst... I övrigt har jag arbetat på julmysfaktorn här i huset. Vi har numera krans på dörren & i köket står en laddning pepparkaksmuffins & svalnar.
Önskar att jag hade haft frysta lingon istället för tranbär, men lingon är inget jag någonsin stött på här i Kanada. Det ska i & för sig växa en dvärgvariant av dem här, men det finns liksom ingen "plock-kultur"bland kanadensarna så eftersom det inte finns någon som kan tipsa om bra bärställen blir det lite knepigt att försöka få tag på bär för hemmabruk. I mean, det känns som om folk tycker att det är exotiskt nog att plocka bär på en "pick it yourself farm"... så att kuska runt i skogen med hink & bärräffsa hade nog sets som enormt underligt!
Favorit i repris - nanaimobars!
Det känns som om det finns hur mycket svenska julkakor & bullar som helst – klenäter, mjuk pepparkaka, lussebullar, korintkakor… Alla familjer har väl sina egna måsten, men överlag så kommer det att dukas fram ett totalt överflöd av vad jag skulle kalla ”svenska julklassiker”. Kakor som alla har en relation till. Kan inte påstå att jag känner att jag har samma känsla när det gäller det kanadensiska kakutbudet. Klart att de gör pepparkakor, men i övrigt känner jag mig rätt lost på vad de bakar här. Spånade lite på temat igår & kom bara på en enda sak som känns typiskt kanadensiskt & ”julbakigt” – nanaimo bars.
Så det fick bli en sats för att dra igång adventpeppen (jag var lite otålig när jag skar dem, rutorna blir så mycket finare om de får stå i kylen lite längre). Paul blev själaglad (så glad att han vägrade ta med delar av satsen till jobbet för att dela med sig) men förklarade att de inte var en typisk julkaka eftersom "de går att äta året om". Jag håller inte med honom alls på den punkten, bara för att något inte äts exklusivt på julen så kan det ändå vara en julkaka. Pepparkakor tex, går jättebra att äta året om (vi åt Annas pepparkakor även under de fattigt få snöfria månaderna vi begåvades med när jag växte upp) men de är likväl julkakor! Dessutom, mitt främsta bevis är att Starbucks bara säljer nanaimo-bars under julsäsongen. Digby håller dessutom med mig, & så gör Baby C, så Paul är nedröstad. Nanaimobar=jul!
Men en kaka gör ingen jul, så nu är planen att försöka förkovra mig lite i ämnet. Brukar ju alltid försöka få ihop en bak/pyssel julkalender här på bloggen, men känner mig lite osäker på om det är möjligt att få till just i år. Men ett par kanadensiska kakrecept ska jag väl ändå kunna rota fram & testbaka! Vi ska ju ändå vara här i jul & troligtvis rätt många jular framöver i våra liv så det känns som läge att försöka lära sig mer & åtminstone få till någon slags kulturell kak-mix på julbordet. Eller, på fruktbordet som vi alltid kallat vårt juldessertbord för & den traditionen tänker jag hålla fast vid!
