MsBree

& nu ska jag iväg på middag med han som alltid får mig att le. Även om det kommer att bli lite skakigare idag, lite mer darr på rösten. För vi fick ett tråkigt besked igår som gör livet lite mer osäkert, lite jobbigare... Oh well, nu ska jag inte tänka på det - nu ska jag fokusera på att så många som jag älskar faktiskt ska komma hit & hälsa på, att jag har två masters & att jag har fått mitt liv tillbaka - inga fler ändlösa nätter framför datorn!

Because - det finns alltid något att vara glad för, alltid något att vara tacksam för & det finns en himla massa underbart, tokiga, hysteriska saker kvar att se fram emot!

Puss alla!

Förövrigt måste jag ju också rapportera att uppsatsen ännu inte är presenterad. Min urgullige lilla handledare Martin (som jag dyrkar & gråter blod över för att han är den som är baserad vid Brock University & inte UofT...) lyckades med konststycket att inte riktigt greppa konceptet onsdag & torsdag. Vilket innebär att moi fick en extra dag! Lycka, lycka! Ägnades således förnuftigt gårdagen åt att jobba som en gnu. Samt att prata lite i telefon med han som alltid får mig att le (1h) & lillebror (1h). Sedan tillbringade jag lika mkt tid med att dricka vin ute på trappen med en kedjerökande, gråtande Isolde (fast hon grät bara de första 10 minuterna, sedan blev hon för full & vi hade jättekul istället). Oh well, man lever bara en gång!

Tjing & puss!

Fast trots mitt monumentala munsår så har jag ändå vågat mig ut ur huset lite då & då under de senaste 10 dagarna. Beslutade mig i torsdags förra veckan för att det fick vara nog med självömkan & allmänt stugkurande & ignorerade därför Läppen & drog iväg till TCA för att klättra. Där jag fick bevisat för mig att allmänt spetälskeutseende inte spelar någon roll för han som alltid får mig att le. Han bara tittade på mig, skrattade, gav mig en kram & förklarade att han tyckte att jag såg alldeles underbart söt & trulig ut. I början av kvällens tredje rutt sa han sedan det finaste någon någonsin sagt till mig. Hade precis satt foten på väggen för att börja traversen när jag drabbades av min 'Herregud har jag verkligen knutit repet rätt?' ångest. Hoppade av väggen & snurrade runt mot honom.

Moi - Is it right? Have I tied it correctly?

Han - YeahYeah...

Moi - Iiik, what? How can you say that? Yeah, yeah?! What if I haven't, what if I fall?!

Han tittade på mig & släppte sedan repet från säkringspositionen & la istället händerna om mina överarmar.

Ida... I always check, always. Because if you fall, I fall. I'm belaying my life when I'm belaying you.  

Lejonet 23/7-23/8

Vaknade av regnsmatter & tunga suckar från Isoldes rum. Försökte således muntra upp mig själv med torkade tranbär, massa hallon & vaniljyoughurt till frukost men när det inte fungerade (mkt pga Isolde drog runt som ett lik i periferin) packade jag mina prylar för att dra in till institutionen. & insåg så att mina nycklar var borta, puts väck, no where to find. Av alla de ting som toppar min lista över saker som inte får tappas bort kommer mina nycklar på en hedervärd tredjeplats - i.e. total panik. Sprang med andra ord som en tok till institutionen där jag tillslut kunde återförenas med dem. Nu är planen att köpa en senilsnodd till dem så att detta fasansfulla aldrig mer inträffar.

Väl hemma efter middagen hällde jag upp ett glas vin & gick ut & satte mig på min fina nymålade veranda. Tände en massa värmeljus överallt runt omkring mig & sippade rödvin medan regnet hamrade på taket. Underbar känsla av lugn samt av att vara nöjd. Nöjd med allt jag har lyckats göra under dessa 25 år & samtidigt förväntansfull inför allt som ligger framför mig... Fast starkaste känslan - lycka. Lycklig för att jag har så många fantastiska människor i mitt liv, så mycket kärlek. Samtidigt, ett litet sting av saknad efter han som alltid får mig att le...

Sitting on my porch looking out,

wineglass in my palm

Miles away from you, not able to shout

your name so you hear, still calm

All quiet, rain, and dark around

Except from tea lights, all surround

Looking out into the black

Swirling my wine in its cup

I know that you'll be back

That we'll once again meet up

That you and I'll not part from there

That we, on this porch, end up here

I måndags kände jag mig så ofantligt, smärtsamt långt borta från alla som jag älskar. & inte blev det bättre av att i princip alla mina vänner här har lämnat staden för semester (helgdag i måndags & ALLA i Canada tar alltid ut semester i samband med långhelger). Igår kändes det dock mkt bättre. Fick små bivaxljus av Isolde & ett kort från farmor (& ett paket idag). Vidare så ringde både hon & kära bror & gratulerade, skrattade lite småelakt åt brors frustration över konceptet hemmagjord potatissallad. För det är alltid lite knepigt att få den perfekt, & börjar man koka potatisen 1 h innan gästerna kommer så har man ett ganska garanterat recept för misslyckande...

Fast viktigast av allt, han som alltid får mig att känna mig speciell ringde också. & jag kvittrade, porlade av skratt & hamnade relativt i omedelbart i det mentala stadiet 'Julie Andrews'

Efter föregående inlägg drabbades moi av en tillfällig liten svacka inducerad av:

1) Frånvaro av lillebror
2) Det sorgsna faktum att vi för första gången på 19 år inte ens kommer att vara på samma kontinent dessa två dagar...

Inte blir det hela bättre av att jag igår tvingades konstatera att även jag har lätta drag av pms. Vilket suger, här har jag i alla år gottat mig åt att jag åtminstonde har sluppit den plågan & så wam bang uppdagas det plötsligt att så inte alls är fallet. & igår var det så himla illa, satt bara & glodde på datorskärmen utan att kunna formulera en enda mening som lät bra. So, jag gav upp & beslutade mig för att ägna dagen åt praktiska göromål. Lite dagcentra/sortera bestick/mattants-varning, but so what - något var jag ju tvungen att göra. Vilket reulterade i att jag städade hela huset, handlade, fixade i trädgården, skrapade av den kvarvarande målarfärgen & målade om bron.

Har nu precis stärkt & peppat upp mig med en macka med lönnsirpasskinka & senap + en Vivanno, vilket är Starbucks tjusiga namn för en banan, mango & apelsin smoothie. Feeling so much better!