My potager garden...
Eftersom vår formal garden/potager garden sakta börjar ta form tänkte jag visa våra planer & hur långt vi hunnit. So - först av allt, vår skiss på hur vi tänkt oss det hela:
Det tog ett par försök & MÅNGA diskussioner att komma fram till den här designen, men det var helt klart värt tiden att göra det ordentligt istället för att göra det på en höft (så som vi vanligtvis gör). Det är så himla mycket jobb & dessutom rätt dyrt (bara träet till varje box kostar 600-700kr) så det är liksom läge att göra det rätt från början! Hitintills har vi lyckats färdigställa fyra boxar & så här ser det ut nu ur fågelperspektiv.
Vi hade ju tänkt oss fågelbadet i mitten som focal point, men nu har vi stått på andra våningen & spanat ner på trädgården en hel massa & det känns som om det kommer att bli så futtigt där i mitten - så vi måste hitta på något annat. Fast det får vänta lite - först måste vi bli klara med att gräva alla trädgårdsgångar... slitgöra! I fall att ni undrar över sidan närmast huset, det ska bli boxar där med men det får vänta lite. Vi har nämligen planterat en himla massa pumpor där & de mår bäst när de får slingra sig iväg helt fritt & slå ner rötter där de behövs. Därför skjuter vi lite på att färdigställa den sidan & fokuserar vidare på "staketsidan".
Älskar pumpor - de växer liksom helt utan skam, bara vräääker ut sig! I boxarna är det dock lite mer modest...
Alltså, det växer ju men frodas kan vi ju inte direkt säga att det gör. Det här är jag dock exalterad över - tomatkart!
& så gurkblommor. Har aldrig testat att odla gurka innan så jag hoppas att det ska resultera i ett par goda gurkor, i.e. den vanliga gurkan som vi köper hemma på ICA. Här odlar man nämligen ofta tjocka, lite taggiga, gurkor som jag tycker otroligt illa om. Vi har dock planterat en version som kallas English cucumber så jag hoppas att det ska bli rätt!
What else - jo jag fyllde & planterade box nummer tre igår, mycket nöjd med det! Mer tomater, oregano & så knölade jag ner ett par blomkålsplantor som vi dragit upp från frö & som började se hemskt lidnande ut i brist på mer krukutrymme/överhettning.
Något som jag också jobbar på är att plantera ut krukor med kryddor & blommor. Kryddorna mest för att det finns vissa varianter som jag vägrar släppa lösa - som den här kryptimjan, snacka om att ta över ALLT. Sen vill jag ha massa krukor med blommor så som pelargon. Helt enkelt färgklickar för pollinerande insekter!
Helgens projekt blir dock att hitta ett hem för dessa - blåbärsplantor!
Mangold & sallad i all ära, men vi äter blåbär VARJE DAG - så det här känns som den riktiga investeringen i form av att se till att vi får lite avkastning också. Har två plantor men tänker satsa på kanske en 8-10 stycken totalt. Hoppas att det ska räcka för att vi även skall kunna frysa in bär för vintern. Dock kräver blåbär lite särbehandling (sur jord) så vi måste skapa ett separat litet hem till dem skiljt från de andra växterna. Um & så investera i nät så att ekorrarna inte äter upp all kart!
Jordgubbsförslag?
Minns när jag var liten & de första svenska jordgubbarna kom in på ICA - vilken fest det var! Farmor brukade köpa galna mängder & så fick vi äta hur mycket jordgubbar med mjölk & socker som vi ville. Gud så gott. Så när jag hittade Ontario-grown strawberries häromdagen tänke jag att det skulle vara samma fantastiska upplevelse... men niet. Jag antar att det är ljuset som gör skillnaden. Att alla de där norrländska soltimmarna betalar sig i supersöta bär som smakar himmel. Alltså, de var helt klart är bättre än California varianten men irriterande nog är de ändå mer fullmatade med besvikelse - hade ju så höga förhoppningar! Att kasta dem i soptunnan går dock inte, för ni vet ju hur jag är med food waste. Konsulterade således Mr Google Pants & lyckades bli av med 2.5 dl i form av muffinsfyllning:
Så det gjorde att jag kände mig lite bättre. Sitter dock fortfarande på ytterligare en kartong som jag måste förvandla till något mer aptitligt - förslag på jordgubbsrecept mottages alltså tacksamt!
Summer corn...
En sak som andas sommar här är majs. Ontario-majsen är inte färdig än, men jag fick sånt himla sug häromdagen att vi var tvugna att köpa lite från USA. Inte något jag vanligtvis gör (GMO) men jag fick någon form av tunnelseende i affären, så nu väljer jag att se på det som ett litet engångs guilty pleasure. Tor har hitintills avfärdat allt vad majs heter, men corn on the cob var tydligen en annan femma än de frysta majskorn jag serverat tidigare.
Vanligtvis är Tor en liten carnivor, men idag struntade han helt i den rödvinsmarinerade lövbiff jag stekt på grillen & ville bara äta majs. Lite synd eftersom det kanske var det godaste jag lagat på den här sidan nyår...
Men å andra sidan, så här mycket grönsaker har nog Tor inte fått i sig sedan han var yttepytte & man kunde tvinga i honom vad som helst utom avokado!
Hoppas på zucchini!
Idag var första gången vi fått regn sen... men kanske maj? Härligt om man vill jobba på brännan, inte lika perfekt väder för trädgården. Det är verkligen snuuustorrt & även om jag försöker vattna så mycket jag hinner så räcker det inte på långa vägar. Vinbären slokar, hallonen dör, smultronen torkar bort innan de hinner mogna & tomaterna är fjantigt små i jämförelse med förra året. Enda undantaget från lidandet är pumporna & zucchinin - de verkar må hur bra som helst. Pumporna är vi jätteglada för båda två medan Paul är mer skeptisk till zucchinin, han är ingen jättefantast om vi säger så. Jag är däremot väldigt pepp på att baka zucchinimuffins.
Något som typ alla som varit här påpekar är att vi kan äta zucchiniblommorna friterade med ricottafyllning. Det visste jag i & för sig sen tidigare, men nu när jag har en egen planta kan jag inte begripa hur zucchinikockarna får till det. Mina blommor varar typ fem minuter på morgonen & sen är det slut på det roliga. För att jag skulle få till någon form av fritering hade jag i princip behövt campa bredvid krukan tillsammans med ricottan & oljan...
Neighbourhood Carneval!
Vi har ju typ världens bästa neighbourhood group där vi bor & idag var det dags för karneval! Eftersom vi lovat att hjälpa till som volontärer var vi där redan vid tio & fyllde upp vattenbehållare, kånkade lekutrustning & satte upp tält. Um & så kvalitetskontrollerade vi gruset på skolgården när vi ändå höll på...
Checka gruset i hatten... det var som att befinna sig i en liten grusstorm att sitta bredvid Tor!
Anyway, vid elva drog det igång på riktigt då de här killarna dök upp...
Alltså, mind blown på att få SE & TA på en riktig brandbil!
Fast det här med att sitta i brandbilen var kanske lite för läskigt att göra på egen hand så det nöjet blev kortlivat!
Sen åt vi hamburgare, surkål, pastasallad & massa vattenmelon & Lewis pappa Andrew var där & jonglerade för barnen.
Tor fick också en helt ny outfit eftersom de delade ut en massa gratiskläder & så avslutade vi med att Tor fick testa att köra skolbuss...
Den LYCKAN.
Midsummer 2016...
Vi brukar ju försöka få till en midsommarfest varje år & det här året bestämde vi oss för att köra på själva midsommarafton istället för att skjuta på det till helgen. Helgen fungerade bättre när vi bodde i Toronto eftersom avstånden var så stora där, men nu bor alla våra vänner typ en armslängd bort & då kan vi äntligen köra på dagen!
Anyway, de senaste dagarna har vi alltså hetsat runt för att försöka få huset & trädgården i så presentablet skick som möjligt. Vi behöver nämligen gäster på ingång för att få ändan ur, så det här var en himla bra chans att få en massa gjort! Som vanligt hann vi bara med en bråkdel, men det känns ändå som om vi tagit ett stort steg framåt så det känns jätteskönt. I övrigt körde vi det väldigt avslappnat. Först av allt så skrotade jag hela midsommarbuffén. Dels för att det liksom inte är lönt att laga den typen av mat till kanadensare som bara tycker att det är underligt med sillrätter. Men också eftersom jag helt enkelt vägrar att arbeta ihjäl mig i köket nu för tiden. VÄGRAR. Orken att fixa saker in i minsta detalj dog med bröllopet... så nu blev det hamburgare & alla var glada med det.
Bakade dock en sats med jordnötskakor som var populära både bland stora & små & så gjorde jag en jättestor äppelsmulpaj. Så - liiite köksfix men på en nivå som kändes mer som terapibak än som straffarbete. Härligt när jag får till den balansen.
Sen körde vi noll danser & noll snappsvisor & det kändes hemskt skönt det med. Är liksom ingen fantast av det även om jag är hemma i Sverige (eller, jo - om jag är i Lund på nation men annars inte) så här hade det känts sjukt krystat. Fast nästa år tänker jag att vi kanske expanderar bara lite & fixar en fiskdamm. Kanske mest för att jag ser fram emot att sätta ihop små presentpåsar...
Psykbryt deluxe...
Alltså... alltså... psykbryt delux!
Målade precis klart det allra sista lilla i Tors rum innan vi börjar med projekt lister & ni vet - det kändes riktigt bra, som om jag verkligen får saker gjort & på riktigt närmar mig att vara klar! Hade bara en liten sak kvar att göra innan jag kunde sätta in ännu ett checkmark i min to do lista - dra bort målartejpen...
Dessvärre var det inte bara tejpen som drogs bort, utan även takfärgen - längsmed HELA sträckan jag tejpat. En sekund eller två övervägde min hjärna att explodera av frustration. Sen slängde jag tejphelvetet åt helvete & gick ner & tröstbakade bananbröd. Det ska fan ta mig aldrig gå lätt...
Men kanske liiite mer aktiviteter ändå...
Idag har vi haft en dag som har gått i ett. Började morgonen med att baka muffins & när de var klara rullade Tor, Daisy & jag iväg till en play date hos en ny mamma som jag lärde känna för någon vecka sen. Där var det fullt ös - fem mammor & 10 knattar i åldern 2 veckor till 3 år. Daisy blev så paff över all denna aktivitet att hon parkerade sig i mitt knä typ den första halvtimmen. Minsta förslag om att hon skulle leka med de andra möttes av ett "nonononono". Um, för Tor & Daisy har båda kommit in i NO-fasen samtidigt. Fun stuff. Happ, sen var det hem för gamla vanliga eftermiddagsrutiner: lunch, sova & gå på promenad till de söta små hönsen som bor ett par gator bort. Vid 6-snåret bar det av igen för ytterligare en play date & en ny mamma-bekantskap & så avrundade vi kvällen med BBQ-fest hemma hos ett par andra vänner. Komplett med bouncy castle, sockervaddsmaskin & en jättestor uppblåsbar basketboll arena. Only in North America...
& så drog läggningen av Tor ut på tiden i typ en timme eftersom han är i en fas just nu då han verkligen SLÅSS mot sömnen & när jag äntligen kommer ut från sovrummet möts jag av följande fråga från Paul "Tror du att han skulle somna snabbare om vi hade tröttat ut honom mer innan läggdags?". HA! Kanske, men det kan hända att jag dött på kuppen i mina försök att ränna runt på mer upptåg. Seriöst, om ett freaking hoppslott inte kan trötta ut ungen så vet jag inte vad!
Two years...
Så, på fredag är det två år sen vi fick nycklarna till vårt hus & nu är jag a woman on a mission. Tor SKA ha ett rum tills dess, så är det bara. Ni kanske minns hur det såg ut när vi flyttade in, inte så jättemycket barnrum över det hela... & sen har vi arbetat oss igenom olika stadier av kaos & nu har vi landat i... ja men inte riktigt lika mycket kaos. För även om det fortfarande är långt ifrån pinterest barnrum så har det i alla fall VÄGGAR & noll kylskåp!
Alltså... fota i motljus, går ju så där - men åt andra hållet kan ni se färgen lite bättre:
Så vad har vi gjort sen vi rev ut väggarna i april förra året (alltså shit så långsamt det går att renovera när man har en baby)? För det första - isolerat! Det fanns ingen isolering alls i väggarna när vi rev dem, classic Canadian building standard failure. Sen har Paul gjort om alla vägguttag så att det följer nuvarande kod för säkerhet. Gipsskivor upp, spackla hundra lager & så har jag bredspacklat taket typ tre gånger för att få det lite slätare än vad det var innan. Det är inte perfekt, men sen har jag inte heller en master i spackling, dock är det sjukt mycket bättre än innan! För någon vecka sen målade jag ett första lager färg på väggar & golv & kom sen av mig alldeles eftersom jag tyckte att taket blev alldeles för blått. Här hade det varit bra om Paul hade sagt "Det är för blått, måla om" men istället var han helt ohjälpsamt messig & bara "Um, jag tycker att det är fint, men om du tycker att det är för blått så kan vi ju alltid måla om". Vilket gjorde att jag velade fram & tillbaka till igår då jag dumpade en massa vitfärg i det blå & drog på två ljusare lager. Skulle ha gjort det på en gång, är så mycket nöjdare med resultatet nu! Happ... så det var vad vi har gjort, sen har vi ju lite kvar att göra.
Golvlister, taklister, fönsterlister, dörrlister & ja... kanske en dörr också! Sen så ska vi lägga en mjuk matta nu medan Tor fortfarande är liten & så vill jag bygga en taklampa jag såg på pinterest. Hyllor ska upp & Paul vill bygga ett hyllsystem kring fönstret. Inser ju själv att allt det inte kommer att komma på plats till på fredag men jag vill ha gjort följande: allt byggmaterial ut, golvet tokstädat, golvlister på plats, matta lagd. Är det gjort känns det nämligen som om det är OK att börja möblera lite smått & så fort första leksaken är på plats ska vi skåla i bubbel!
Frikort!
Så, nu börjar jag känna mig lite mindre skakig efter torsdagens skräckupplevelse. Kunde sova ordentligt under natten utan att hela tiden tänka på hur Tors lilla ansikte ändrade färg & idag var första dagen som Tor gick med på att ligga i vår säng för sin tupplur. Både igår & i torsdags kunde han nämligen bara somna i mitt knä, precis som när han var en liten baby. Sen är det ju bara att konstatera att livet är väldigt glassigt för Tor just nu. Varken Paul eller jag pallar riktigt att säga nej till något alls som han ber om, så i nuläget har han ett frikort för hur många promenader med den lilla blåa bilen som han bara orkar. Tur i alla fall att han inte är typ 12 & har vett att kapitalisera på oss - då hade vi blivit ruinerade! Men som exempel på det här med att vi för tillfället inte fixar att säga NEJ, Tor fick syn på en jättestor vattenpöl under en av våra promenader... Kunde vi säga nej till "tok-kuta genom pölen"? Nej men klart vi inte kunde! I ungefär 5 minuter hade alltså Tor the time of his life. Sen snubblade han...
Det var inget farligt fall, men det blev ett rätt abrupt slut på det roliga för Tor. Däremot kan det hända att föräldrarna kanske inte helt fixade att hålla sig för skratt... I mean, checka leran i ögonbrynen!
Snälla, ta en förstahjälpenkurs!
Idag trodde jag för ett par fruktansvärda sekunder att jag skulle förlora Tor. Vi var på vår vanliga torsdagsträff, Tor åt pita-bröd som de alltid har där eftersom han & Daisy älskar dem så mycket, allt var glatt & mysigt - tills jag helt plötsligt ser hur Tor sätter i halsen. Jag var framme hos honom på direkten, svepte ut allt han hade i munnen, hör ett litet pipande ljud komma från honom. Han är helt panikslagen. Jag säger "Kom igen Tor, andas, andas" samtidigt som jag vänder honom till mage & smäller till honom på ryggen. Han hostar, hör ett litet skrik, sen är det tätt igen. Han blir grå, ögonen är helt vidöppna i panik, rummet är alldeles tyst. Jen sticker in fingrarna i munnen på honom igen, försöker få ut vad det är som täpper till. Det hjälper inte. Jag tänker "Nu dör han". Sen smäller jag till honom i ryggen tre gånger så hårt jag bara vågar & brödbiten flyger ut... Tor gråter & jag skakar som ett löv.
Höll ihop det tills vi gick hem, men så fort vi rullade ut på gatan med vagnen brast det. Grät så att axlarna skakade hela vägen hem. Min lilla fina unge... Livet hade inte varit något utan dig. Min lilla fina solstråle - jag är så så tacksam för att vi får fortsätta vara dina föräldrar & om någon läser det här & vet med sig att de inte tagit en förstahjälpenkurs - gör det, gör det nu. Det kan vara skillnaden mellan liv & död - på om du får behålla ditt barn eller inte.
Paketräddning!
Vi hade en sån katastrofmorgon idag. Tor & Daisy har nämligen varit ifrån varandra sen i torsdags, så jag tror att det blev någon form av överslag när de såg varandra idag. De första fem minuterna var allt super puttinuttigt & sött, men resten av tiden fram till lunch slogs de om allt. Allså, man blir ju liksom dränerad på ork in till benet. Nej ni får inte slåss om Tors stövlar, nej ni behöver inte bråka om samma legobit när det finns HUNDRA andra att välja på, nej du behöver inte få psykbryt för att Tor råkade peta på sin egen bilbarnstol (Daisy kan vara väldigt possessive)... BLEH. Så när postguden knackade på dörren kändes det lite som någon kastat mig en livlina från eden. Alltså, paket. Jag måste bli bättre på att försöka skicka paket själv för jäklar vilket lyckopiller det är!
Little Mr Dirty feet fick en Lillegubben docka men blev nog mest glad för "ex, ex!"
& så blev det slutligen eftermiddag, Daisy gick hem & Paul rullade in på uppfarten & livet kändes lite mindre crazy. Ägnade kvällen åt trädgårdsarbete, flygplans-span & så testade Tor att äta senap vilket var mycket roligt enligt samtliga i Familjen Lättroad!
The monster parsley...
Förra året planterade jag en persiljeplanta som sen segade sig igenom hela vintern & kom tillbaka med kraft - alltså, så sjukt stor den är nu! Hade ingen aning om att de kunde bli så maffiga!
Kolla den fjuttiga lilla hallonplantan framför - vi snackar monsterpersilja här! Persilja tillhör ju den lilla grupp växter som kallas för biennials, alltså de lever i två år, så det här är året då jag kommer att låta den blomma så att jag kan spara fröna & så massor med plantor nästa år (persilja är en av de kryddor vi använder allra mest, så ju mer plantor desto bättre). Blommorna är redan på G...
Men fram tills de slår ut är det tabbouleh fest!
Ja för Paul & mig då - HAHAHAHAHAHA på att Tor skulle få för sig att äta. Anyway, nu längtar jag ihjäl mig tills vi börjar få våra egna tomater. Har varit & spanat & vi har redan kart, så jag tänker att vi kanske är en månad från att slippa köpa tomater. Längtar så mycket efter den vardagslyxen!
Smultron-minnen...
Om Paul tycker att vattenspridare är barndom så är det här en av de saker som jag förknippar med att vara liten!
Sommarens första mogna smultron! Försökte vara snäll & ge det till Tor, men han bara nöp det i två delar & vägrade att ens smaka... Ja ja, his loss & mer till mig! När vi jämnade sidoträdgården till marken förlorade vi en jättetuva med smultron (typ 2 kvadratmeter) men jag har varit rätt aktiv & planterat ut små plantor över tomten så jag hoppas att vi ändå ska få en rätt OK skörd i år. Även om mina ansträngningar i nuläget verkar vara helt bortkastade så är nämligen planen att Tor skall kunna plocka hur mycket smultron på strån som han bara orkar när han blir lite större!
Sprinkler fun!
Hade jag fått beskriva Kanadas (eller åtminstone Ontarios) väder med ett ord så hade jag valt UDDA utan att tveka. I onsdags var det tex 9 grader & snålblåst. Idag, 29 grader & strålande sol. Imorgon, ner till 19. Jojo-väder helt enkelt! Anyway, eftersom det var så himla varmt idag riggade vi upp något som Paul har pladdrat om ända sen vi plussade... Vattenspridaren! & herreje vilken hitt det var!
Frågar ni Paul så var det här det enda han gjorde som liten & det verkar som om Tor tycker att det är lika roligt som vad Paul minns det som. Härligt när barndomsminnen håller måttet! Själv har jag noll vattenspridarminnen från barndommen, norrlands inland var liksom inte hubben för den typen av aktiviteter...
Lyckan i allt detta vatten! Efter ett tag blev dock byxorna & blöjan så vattentyngda att vi fick ta av dem, men det bekymrade inte liten för fem öre. Jag tyckte däremot att det såg sjukt roligt ut med en halvnaken mini sailor & kunde liksom inte låta bli att skratta åt hans tokiga lilla outfit!
Svacka...
Alltså förlåt för dåligt bloggande, men Tor går igenom någon form av livskris just nu & har dragit med oss i eländet. Han är bara glad om han får vara ute på promenad & då endast om han får fortsätta rakt fram i oändlighet. Försöker vi svänga eller försiktigt föreslå att vi kanske kan bära/åka i den lilla blåa bilen får han spel. I övrigt vill han inte äta, bara amma & så sover han som en kratta. Igår var värsta kvällen ever. Paul var tvungen att gå på ett möte efter jobbet, så jag hade hand om Tor precis hela dagen & istället för att gå till sängs kring 8.30 som han brukar så var det skrik/bit & nypfest fram till klockan 22. Dessutom slog han mig i huvudet med sin vattenkopp så att vattnet sprutade. Den ska vara läckagesäker, så det säger kanske lite om vilket jätteträff han fick till. Jag var så TRÖTT & arg när Paul kom hem att jag satt bakom en Allerstidning & vägrade prata i 40 minuter. Liksom bara ORKADE inte med något annat än att sitta & räkna till tio gång på gång på gång. Tack & lov hade Paul en inbokad ledig dag idag & Daisy åkte upp till deras stuga, så jag har fått lite egentid under dagen & känner mig lite mer läkt. För så som det var igår kände jag bara "Nej nu kastar jag in parenting-handduken, liksom orka skiten!"...
Sammanfattningsvis - jag känner mig lite slutkörd i nuläget & fantasin är inte på topp. Känner att jag har lite svårt att komma på vad jag ska blogga om, så om någon har önskemål så får ni jättegärna lämna en kommentar!
18 månader...
Alltså det här lilla fröet blev 1.5 igår...
I nuläget är han besatt - BESATT - av att vara utomhus, så det tjatas det om från arla morgon till sena kvällen & varje morgon börjar med att han hojtar "sho(e)s" för full hals. Skor & hatt är förövrigt det enda han tycker att han behöver ha på sig när vi ska ut, övriga kläder har han väldigt lite intresse för - även om han fick en huvtröja häromdagen som var en hitt. Den hade ju inbyggd "hatt hatt".
Han blandar svenska & engelska hejvilt - det är boots för stövlar men groda för frog... & häromdagen sa han ett klockrent "rainbow" vilket gjorde att Paul & jag dog sötdöden gånger hundra. Bästa leksaken är hans lilla blåa bil & han har stenkoll på att den står parkerad i vårt trädgårdsskjul. Ska vi ut på ärenden är det med andra ord bäst att se till så att han inte får syn på den delen av trädgården, för annars blir det lätt sammanbrott deluxe. Han älskar att äta pizza, äpplen & russin men kan spana in broccoli på mikroskopisk nivå & kastar sen otyget på golvet med tydlig förakt. Han är lite snål med pussar, men desto mer generös med kramar & han har precis insett att han kan killa folk. Mycket roligt! Sammanfattningsvis så är han sjukt jobbig ibland, men samtidigt så härlig att jag nästan aldrig får nog!
Ännu en nationaldag i Kanada...
Det händer halvsällan nu för tiden, men imorse vaknade jag & längtade hem - HEM TILL SVERIGE. Tack & lov för fina vänner när det känns så. För först kom Helen på besök - jag bjöd på te & muffins & hon gav mig en hollyhock! Vinkade hejdå & fem minuter senare trillade Jess, Lewis & Idris innanför dörren & sen var det ett enda virrvarr av parkhäng, high tea med små smörgås-snittar som Jess tagit med sig & rabarberpaj som jag bakat tills alla ungarna slocknade mer eller mindre samtidigt. & så kom Paul hem tidigare & vi firade med grekisk take out, bubbel & kvällspromenad.
Det har varit en sån där dag då känslorna har legat under ytan & jag gråtit både en & två gånger, men ni vet - inte nödvändigtvis ledsna tårar utan mer känslosamma. Som när jag spelade "Du gamla du fria" för Tor & Daisy & de började dansa till... Tårarna kom men det var mest för att jag tyckte att livet kändes så himla fint!
Two year party!
Vi började dagen fint & lugnt fram tills att vi insåg att dagens födelsedagskalas började klockan 10 & inte klockan 12 som vi trodde. Sprang runt som yra höns men fick tillslut alla påklädda & någorlunda kammade. Hade dock inte tid att lasta ur vår senaste laddning med brädor ur bilen, så vi fick köra iväg med bakluckan öppen - komplett med en liten röd vimpel... Klassisk Paul & Ida stil. Jaja, vi kom i alla fall fram & tillbringade sen ett par timmar med att fira Andersons 2-årsdag. Sarah & Matt hade bett att vi inte skulle ta med några presenter, men om man absolut inte ville komma tomhänt så bad de om en donation till vår lokala matbank (finns sånt i Sverige... Det är i alla fall ett ställe dit behövande familjer kan gå & få torrvaror & konserver gratis). Så vi tog med en liten påse innehållande följande:
Haha - syns det att jag var less på att rita när jag kom till havregrynen?! Sen det här med att bokstavs-shoppa mat... Första gången jag gjort det & jag hade SÅ svårt att komma på vad vi skulle köpa på W innan jag hittade Wasa knäcket. Waxbeans är ju liksom så där kul... Hade nästan tänkt gå på Pauls förslag om en Wunderbar-chokladkaka, men med tanke på hur tokhett det var idag så var knäckebrödet absolut rätt väg att gå!
Pumpkin against zucchini!
Älskar mitt lilla kompisgäng här i Guelph, frågade just på Facebook om någon hade en zucchiniplanta som jag kunde byta till mig mot en pumpa & det tog två minuter innan jag fick napp. Så himla bra! Vi är liksom inga jätte konsumenter av zucchini, så det känns lite onödigt att köpa på mig en påse frön & dessutom gick jag kanske lite bananas när det kom till pumporna - så det känns bra att lasta av åtminstone en planta till ett behövande hem (har redan gett bort fyra)!
Tror att jag har en sex-sju plantor kvar efter det, plus de här två som jag redan grävt ner. Just de här är Jack O Lantern pumpkins, alltså riktiga Halloween-pumpor. Är så himla pepp på att kunna använda våra egna pumpor det här året! Nu gäller det bara att plantera zucchinin så långt bort som det bara går, för hamnar de för nära kan det hända att det blir korspollination & då får vi ett slutresultat som inte alls blir som vi tänkt oss!
Mushelvete...
Alltså jag orkar inte. Fick precis ett mail från Pauls föräldrar där de skrev att det blivit musinvasion i stugan & vi som fortfarande har en massa saker där sen flytten. Enligt Pauls mamma hade hon bland annat öppnat upp en av lådorna i det rum där vi har våra saker & det hade vält ut möss - fy fasen vad äckligt. Jaha, antar att det här innebär slutet för saker så som min fina sovsäck... Känns så himla trist & tråkigt & jag känner mig så dum för att vi inte tagit itu med det här tidigare, men nu är det ju lite försent att ångra att vi lagrade sakerna där. Anyway, nu är planen att åka upp dit till helgen (om vi kan få Pauls föräldrar att passa Tor, aldrig att jag vill utsätta honom för att vara inne i huset innan vi fått bukt med problemet) & tok röja. Antar att vi i princip kommer att få kasta allt som är gjort av tyg, men jag hoppas i alla fall kunna rädda en del saker. Typ böcker - kan man behålla det även om det sprungit runt en massa möss kring dem? Eller kanske inte, har de kissat ner alltihop är det ju liksom inget jag vill ta med hem till huset. Satan också.
