Call me sentimental...
Moi har för lite tålamod för att skriva dagbok på riktigt (bloggen är ju en form av dagbok, men jag hade gärna velat ha orken att skriva en), istället har jag en liten anteckningsbok i vilken jag skriver ned (i punktform) vad som har gjort mig glad under dagen, vad jag är tacksam för. Det kan vara lite vad som helst, jag är som sagt ganska easy going - men igårkväll var den viktigaste punkten utan tvekan
Klättrat en 5.10+ rent för första gången!
Shit vad glad jag var efter det, sken som en sol & var helt hög på energi! Har velat klara det så länge & nu äntligen hade jag styrkan, uthålligheten & psyket att klara det! Ikväll kommer min första lilla punkt att vara dagens paket som jag fick från Australian Age of Dinosaurs, med min artikel (+ stor bild av moi när jag sitter & jobbar i mitt gamla labb i Lund, moi skiner som en sol på kortet & ser så där lagom seriös ut...)!
Men gud, jag dör av skratt!
Jag får aldrig mer gå in på denna sidan på arbetstid, jag blir helt uppslukad! Nope - nu blir det till att försöka rädda mina studenter, deras labb som de har imorgon kommer att bli en katastrof om jag inte ser till att min handledare... ändrar lite på saker & ting.
Allt jag gör...
Isolde har en rolig liten egenhet, så fort något är lite 'underligt' så innebär det omgående att det är typiskt svenskt:
Bröd som inte består till 100% av luft - 'Ah, strange Swedish bread... it looks...ehum, what's your plans for the day?'
Havregrynsgröt - 'Haha, Swedish peasant breakfast!'
Dagens frisyr, flätat hår på sidorna som jag dragit bakåt - 'Oh look at your hair, that's interesting... Swedish fraulen hair!'
Ida erkänner...
När jag har tråkigt på mitt kontor ägnar jag mig flitigt åt vad jag betecknar som ickejobb. Just nu roar denna sida mig något oerhört!
http://www.icanhascheezburger.com/
http://www.icanhascheezburger.com/
Skrattade så jag grät när jag såg denna, kan vara att jag är lättroad...
Känner att jag måste...
Kikade in på bloggen & blev lite smårädd... Det känns så där lite 'tick tack varning' med alla kort på Lucas & moi. So, nu buffrar vi med lite andra kort från den helgen! Magnus - jag hoppas att detta får dig att känna igen den DeeDee som du känner & växt upp med! :)
Ali's instruktion - Se allvarlig ut Ida! Nej, på riktigt, försök iaf! Jag tycker att jag lyckades rätt bra!
Moi gråter & piper av skratt...
Lotta dricker Jäger med is, moi bangar.
Ali's instruktion - Se allvarlig ut Ida! Nej, på riktigt, försök iaf! Jag tycker att jag lyckades rätt bra! Moi gråter & piper av skratt... Lotta dricker Jäger med is, moi bangar. First Aid
Hepp Jepp, tillbaka i Toronto igen! Numera med ett certifikat som visar att moi är kapabel till första hjälpen - ie jag får utföra det här i Kanada. Helgens behållning var dock inte så mkt kursen i sig (har svårt för människor som är tröga & dessvärre var många av kursdeltagarna ungefär lika smarta som en förpackning med bakpulver) utan lördagens övernattning hos Pauls mamma som bor ca 30 min från var jag tog kursen. Hade en oerhört mysig hemmakväll! Vi plockade vindruvor ute i trädgården, lagade middag ihop & pratade non stop med var sin katt snurrandes runt i våra knän tills dess att jag i princip somnade sittandes i soffan (klev upp klockan 6 den morgonen för att hinna till kursen).
Ett litet guldkorn!
Precis så där 'Viktoria pratar med sjuka barn & sätter guldkant på deras vardag' känner jag mig när jag tittar på dessa bilder. Fast utan att på något sätt antyda att jag kände mig tvingad att underhålla Lucas på något sätt! Lucas är ungefär tidernas gulligaste lilla 8 åring & jag tillbringar hundra gånger hellre min tid tillsammans med honom, ivrigt sysselsatt med att prata om hajar & hur man rostar marshmallows så att de blir perfekta, än bittra tråkiga människor som inte har vett nog att begripa att världen är så vacker att det gör ont & att det finns ton med saker att vara tacksam för!
Nu måste jag springa - middag tillsammans med gänget samt Martins familj som är här & hälsar på. Längtar tills jag har mina underbara här, kram!
Nu måste jag springa - middag tillsammans med gänget samt Martins familj som är här & hälsar på. Längtar tills jag har mina underbara här, kram!
Jag känner mig som...
Ali förvarnade mig igår om att han lagt upp en del bilder av mig på facebook & kommentaren
If you want me to remove them... eh, just send me an email
fick mig att bli lite smått sjukligt nervös. And sure, vissa av fotona var horribla - men allt vägs upp av denna bilden på mig & Lucas, jag känner mig som prinsessan Viktoria, på ett alldeles underbart & totalt oironiskt sätt...
If you want me to remove them... eh, just send me an email
fick mig att bli lite smått sjukligt nervös. And sure, vissa av fotona var horribla - men allt vägs upp av denna bilden på mig & Lucas, jag känner mig som prinsessan Viktoria, på ett alldeles underbart & totalt oironiskt sätt...
Mina fötter...
Har alltid haft så där lite småsvårt för fötter, både andras & mina egna. Alltmer för det senare sedan jag började klättra. Igår när vår instruktör gick runt & korrigerade oss fick tjejen bredvid mig beröm för sina vackra fötter, när instruktören kom till mig tittade vi båda två ledset ned på mina & jag kände att en förklaring var på sin plats
I'm a rock climber
sa jag & jag såg att hon förstod. Det kändes bra, mina fötter är katastrofala av en anledning som är fullt godtagbar. Underhållande nog fick jag senare under kvällen en komplimang för mina fotpositioner - ie de är fortfarande funktionsdugliga! Kvällens andra lustighet var när vår lärare informerade oss om att balett gör ont & frågade oss om vi kunde hantera det. Ler fortfarande lite inombords, oavsett vad hon hittar på så tror jag inte att jag kommer att ha några problem. Har man hängt från fingertopparna, som man kört in i en liten spricka, & vägrar släppa taget för att man bangar att falla så vet man vad smärta innebär, man vet hur det känns när man är så utmattad att man tror att ens armar & ben ska falla av.
I'm superwoman!
I'm a rock climber
sa jag & jag såg att hon förstod. Det kändes bra, mina fötter är katastrofala av en anledning som är fullt godtagbar. Underhållande nog fick jag senare under kvällen en komplimang för mina fotpositioner - ie de är fortfarande funktionsdugliga! Kvällens andra lustighet var när vår lärare informerade oss om att balett gör ont & frågade oss om vi kunde hantera det. Ler fortfarande lite inombords, oavsett vad hon hittar på så tror jag inte att jag kommer att ha några problem. Har man hängt från fingertopparna, som man kört in i en liten spricka, & vägrar släppa taget för att man bangar att falla så vet man vad smärta innebär, man vet hur det känns när man är så utmattad att man tror att ens armar & ben ska falla av.
I'm superwoman!
En egen ras...
Mina ögon öppnads för övrigt igår, jag har kommit fram till att jag tillhör en liten grupp människor som rör sig annorlunda. Kom in i ACs dansstudio igår & insåg att jag kunde identifiera mig med alla som var där - mkt märkligt. Speciellt underligt var de asiatiska Idorna, moi hade svårt att greppa det efter alla ELWS-språkkurs offer. But that was the case, vi är alla små varelser som liksom dansar fram när vi rör oss med helt raka ryggar, svängande hästsvansar & rosa kläder... Sedan innebar ju inte det att själva baletten kom av sig själv, moi har fortfarande enorma bekymmer med konceptet forward & back... Oh well, det löser sig säkert!
Men hata posten!
Knatade in på Canadian Post vid tiosnåret idag & blev informerad om att postgången här i Kanada är långsam - oerhört långsam. Tre dagar ansåg de sig behöva för att leverera mitt brev, tre arbetsdagar & idag räknas inte som en sådan. Moi dog & panikade. För mitt brev måste vara där till på fredag, inte måndag... Förklaringen till att det skulle ta så lång tid var att staden är liten. Det anser inte jag vara godtagbart, moi hade endast kunnat köpa konceptet om:
1) Alla brev i Kanada levereras till fots, & alla brevbärare har importerats från ett landminedrabbat land
2) Att den lilla staden ligger i Timbuktu
Lösningen blev att hosta upp $25 för ett expressbrev, vilket innebär att de kommer att leverera det före 17.00 på fredag. Aldrig har det känts så surt att betala $25, jag hoppas att tanten bakom kassan kände sig lite som Judas när hon tog emot mina pengar...
1) Alla brev i Kanada levereras till fots, & alla brevbärare har importerats från ett landminedrabbat land
2) Att den lilla staden ligger i Timbuktu
Lösningen blev att hosta upp $25 för ett expressbrev, vilket innebär att de kommer att leverera det före 17.00 på fredag. Aldrig har det känts så surt att betala $25, jag hoppas att tanten bakom kassan kände sig lite som Judas när hon tog emot mina pengar...
Piiiip!
Gaah, jag är nervös! Riktigt, riktigt nervös! Lite sådär så att jag nästan börjar ångra att jag anmälde mig till balettkursen... Nope, pepp, pepp - detta kommer att gå super! & gör det inte det så är väl ingen större skada skedd. Jag får helt enkelt tänka så som så att jag de facto lyckades bli av med min höjdrädsla, börjar känna att 10+ är inom räckhåll & planerar att börja leda utomhus nästa sommar - detta kommer att vara hur smärtfritt som helst i jämförelse!
Ehum, men ni kan väl hålla tummarna för att jag inte gör bort mig alldeles?
Djupt andetag...
Idag ska det ske, idag ska jag skicka in alla mina visumpapper. Har kutat in till institutionen för att hämta alla dokument & printa ut två nödkopior innan det är dax för lunch dejt med min 'advokat'. Förvisso inte korrekt utbildad, men föredetta egenföretagare som har stenkoll på det kanadensiska systemet - nu ska alla luckor täppas till & sedan är det bara att hålla tummarna! Nästa gång jag måste hålla på med denna skiten tänker jag verkligen bara ge upp & antingen flytta ifrån landet eller gifta mig till uppehållstillstånd. Har en vag känsla av att jag åtminstonde kommer att kunna få med Helmut på de tankegångarna & sedan är det bara att ställa gubben i drag som darling Sandras mormor en gång sa!
What happened?
Paul mailar & informerar mig om att han lagt upp en del bilder från våra klättrarresor. Kikar in & slås av hur fruktansvärt blek jag egentligen är... Vilket jag inte riktigt begriper, har ju hängt utomhus hur mkt som helst denna sommaren samt tillbringat två veckor i Mexico! Ändå ser det ut som jag bott under en sten de senaste 20 åren.
För att ni ska förstå, jag har på mig vita pärlörhängen...
För att ni ska förstå, jag har på mig vita pärlörhängen...
Vad är fel med mig?
Idag är det en sådan där sugig dag, kanske allra mest för att jag inte kan sätta fingret på vad som är fel. Sure, det har väl hänt en del små saker som skulle kunna förklara det - men ska jag vara helt ärlig så är det ändå sådant som jag brukar skratta bort. Men inte i dag, icke... Idag känns det lite som om ett moln av irritation, rastlöshet & allmänt 'men jävlar också!' har parkerat sig över mitt huvud. Har försökt buffra med en Vivanno, men tvingades lite småchockerat inse att det hjälpte föga. Nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till... Tror att det blir till att googla power point presentationsbilder, lite kreativt arbete brukar alltid pigga upp!
My greek weekend...
Oki, hela helgen gick ju inte i grekiska tecken men inledningen var rätt blå & vit färgad. Plockades upp av Vik (uppfostrad enligt strikt grekisk anda) & inledde med ett besök på hennes favoritrestaurant - Collosos. Där vi åt supergrekisk mat, mkt gott, mkt trevligt, mkt ihjälskrämd Ida när servitören satte eld på Viks getost precis bredvid mitt högra öra (är hysteriskt lättskrämd när det sker oväntade saker). Följde sedan upp med att titta på 'Mitt stora feta grekiska bröllop' hemma hos Vik & Scot. Oerhört underhållande mkt pga av Viks kommentarer...
'Ten bridesmaides! That is a little over kill, I only had six...'
'Sigh, we also had to do the goat thing'
'Ten bridesmaides! That is a little over kill, I only had six...'
'Sigh, we also had to do the goat thing'
Jag börjar undra...
Har ju gottat mig åt att mina horoskop oftast känns så roliga, & så mkt jag. Dock fick det senaste mig att undra, för det här känns ju väldigt bekant...
Nu handlar det om nöjen, inte alls om livets allvar. Du vill att kärleken skall bestå av flirt och lek, du tycker om att träffa nya människor och om du alls kan så gör du en resa också. Du dras till äventyr, spänning och omväxling. Att det är höst hejdar dig inte alls. Tempot blir skyhögt.
Kan det vara så att de har en begränsad mängd ord för varje stjärntecken & sedan bara blandar runt dem lite random inför varje ny omgång?
Nu handlar det om nöjen, inte alls om livets allvar. Du vill att kärleken skall bestå av flirt och lek, du tycker om att träffa nya människor och om du alls kan så gör du en resa också. Du dras till äventyr, spänning och omväxling. Att det är höst hejdar dig inte alls. Tempot blir skyhögt.
Kan det vara så att de har en begränsad mängd ord för varje stjärntecken & sedan bara blandar runt dem lite random inför varje ny omgång?
Jag tror men vågar knappt...
Kanske, kanske har jag alla papper som jag behöver för mitt visum nu. Jag är inte helt hundra, måste checka & dubbelchecka, men jag ser hoppet spira! Har jag riktigt tur innebär det att jag kan skicka in alla papper på måndag, vilket innebär att de lungt kommer att vara inne före den 27 vilket är min dead-line. Vågar knappt skriva detta, i imigranternas ingemansland gäller det att inte jinxa saker & ting!
I'll always be like this...
Drog & klättrade med Jaime & Paul igår, mkt roligt den första timmen - sedan drabbades jag av akut illamående. Var oki så länge jag satt ned eller klättrade, men så fort jag stod upp måde jag galet dåligt. Mkt underligt eftersom jag i regel är förskonad från alla kroppsliga krämpor. Sista rutten för kvällen kände jag mig så dålig att jag beslutade mig för att klättra en 5.9 på top rope - inte översvårt med andra ord. Det vill säga om det hade varit en normal 5.9, efter si så där en & en halv meter var jag halvdöd & jag har lite svårt att greppa att jag faktiskt klarade av att klättra den rent. Kom ned, sträckte över repet till Paul, satte mig ned på golvet & andades med huvudet nedböjt mellan knäna för att undvika att spy - vilket jag tack & lov lyckades med. Till min stora glädje klättrade Jaime rutten efter mig & hade de factum mer problem än vad jag hade, ie tävligsmänniskan i mig dör inte för lite illamående! :)
Look!
De foton på Jaime (som ledde rutten) när han kom ner säger i princip allt om just Agiter Bien. Såg nog ut på ungefär samma sätt när jag kom ned jag med! :)
Precis efter att ha knutit ut sig ur repet - en mkt nöjd Jaime!
Titta mamma, jag var ännu högre upp!
& ändå kom jag ned hel & hållen, & superglad för den delen! Klättrade inte hela vägen upp till toppen eftersom den sista biten är en 10- men jag klättrade förbi trädet & upp till överhänget - & jag lovar, det var så himla roligt! Det tyckte vi alla som klättrade den, tuff men underbar rutt. Agiter Bien is by far my number one av alla rutter jag klättrat utomhus, klockren!
Agiter Bien, 5.8
Stolt!
Idag är moi 100% stolt storasyster! Lillebror har blivit uttagen som insatsgruppbefäl vid Amf1, 1 som i Sveriges enda kvarvarande amfibieregemente! Måste erkänna att jag blev så där lite mesig ett tag, lite så som jag föreställer mig att farmor har mottagit nyheten:
1) Iiiieeek, what?! Magnus, men han är ju för liten för det! 19?! Vart har tiden tagit vägen...
2) Snyft, jag är så stolt...han ska göra sin plikt för Sverige
1) Iiiieeek, what?! Magnus, men han är ju för liten för det! 19?! Vart har tiden tagit vägen...
2) Snyft, jag är så stolt...han ska göra sin plikt för Sverige
Detta finner jag lite intressant, detta min ögonblickliga känsla av stolthet för att han ska tjäna Sverige... Jag menar mamma kommer ju inte ens från Sverige & dessutom har jag växt upp i en generation under vilket flaggviftande & tjoande över hemlandet inte har legat speciellt högt upp på dagordningen. But still, känslan är där iaf. Vilket i sin tur får mig att undra lite om övriga familjen känner samma sak. För om så är fallet har ju mitt lilla emigrationsstunt raskt förpassat mig ut i ingemansland. Hm. Å andra sidan förvandlades jag väl till Judas så fort jag beslutade mig för att flytta till Sveriges & Finlands hockeyfiende nummero uno...
Helt horibelt & orimligt!
Oki, min familj kännetecknas väl inte direkt av vår lysande framförhållning. So, det var en mkt stolt Ida som just skickade iväg en beställning på en födelsedagspresent till pa - han fyller nämligen år om en vecka. Detta är fantastiskt duktigt för att vara moi; inse, en hel vecka i förväg! På en vecka förväntar jag mig att papi ska få paketet oavsett om det så har kånkats på små mulåsneryggar från Borneo. But no...
Delivery estimate: Dec 16 2008 - Dec 17 2008
Suck.
I wish, oh I wish...
Idag är det en sådan där underbar höstdag - ni vet när himlen är klarblå & evinnerligt högt upp. Hade gett vad som helst för att få vara ute & klättra...
Drömmen. Metcalf Rock-jag på en 5.8... suck...
Drömmen. Metcalf Rock-jag på en 5.8... suck...men istället har jag ägnat de senaste timmarna åt att panika tillsammans med min handledare. Vår labb gick nämligen helt käpprätt. Av 11 mikroskop fungerade ett... Inte bra. Inte bra på något sätt, alla elever bara satt där & glodde på oss. Fick en lätt känsla av att utvärderingen av kursen kommer att bli en smärtsam liten historia. Det hela blev inte heller bättre av att min handledare panikade & började bryta på tyska i magnitud 'tysk u-båts kapten utsatt för sjunkbomber under andra världskriget'...
Me and the asians again...
Har förövrigt avklarat ännu en av mina engelska lektioner för utländska magister & PhD-studenter. Ser helt galet fram emot presentationerna, för de är nämligen totalt hopplösa hela bunten! Å andra sidan, Kina är ju rätt stort så de kan bygga sina karriärer på sitt modersmål, moi är lite mer toast på den punkten... Dagens roligaste var den totala panik som utbröt då Mihrose, vår lärare, upplyste oss om att bullet points i presentationer inte är någon rakt igenom lysande idé & att de kan stjälpa mer än hjälpa. För ett ögonblick var jag rädd att ett par av mina kursare skulle stryka med av hjärtstillestånd, de såg ut som om de blivit träffade av något hårt i huvudet. Så som ett kassaskåp från CN-tower...
Vänner igen...
Drog & klättrade enbart med Jaime igår, vilket kändes skönt. Har ju varit lite smågrinigt sedan den där 1 mm regn, men efter 2 timmars intensivt klättrande kändes allt mkt bättre. Sedan skjutsade han hem mig & jag gav min syn på incidenten & han gav sin, & sedan var vi båda nöjda & glada. Förhoppningsvis innebär detta att saker & ting inte kommer att bädda för irritation på samma sätt ifall att det skulle hända igen. Lite småegoskönt är det dock att Jaime blev helt tyst efter ett av mina argument för att sedan säga 'Ida, I'm so sorry. I never thought about that, but I really understand your point and it makes me feel bad that I put you through that by canceling'.
En annan skön sak med gårdagskvällen var att jag klättrade en 5.10- on sight, det vill säga helt rent vid första försöket. Uum, mkt nöjd Ida som landade på marken! :)
En annan skön sak med gårdagskvällen var att jag klättrade en 5.10- on sight, det vill säga helt rent vid första försöket. Uum, mkt nöjd Ida som landade på marken! :)
Lunch with Laura!
Mötte upp med Laura idag för sedvanlig lunch nere i Chinatown, samt tillhörande skvaller. Detta finner jag mkt underhållande men lite märkligt. För jag skvallrar aldrig så mkt med någon annan än Laura, & jag kommer aldrig ens i närheten av att dissa folk i den utsträckning som jag gör under våra luncher. & Laura är typ världens raraste lilla människa som dessutom är kristen! And NO, jag gör det inte för att chockera - det är bara det sätt som vi umgås på & vi har så väldigt roligt tillsammans! Strange, begriper mig inte på hur det fungerar... Oh well, så länge vi har kul! Ehum, & ingen som vi känner befinner sig i närheten av oss... :)
Too much of...
Helgen ute i Bon Echo slutade med att Paul blev lite för full (jag var rejält tipsy men inte i närheten av honom...). Vilket i sin tur slutade med att han, moi & Adam alla satt & kurade under min regnjacka i regnet ute i skogen tills dess att han blev tillräckligt pigg för att vistas inomhus. Underligt nog fann jag det hela rätt underhållande, det var liksom bara så knasigt alltihopa. Allra roligast var dock att Helmut anslöt sig till vårt lilla upplivningteam & försökte sporta Paul igenom det hela. Tilläggas kan ju att Helmut var så full att han trillade nedför trappen på stugan, vilket fick oss andra att småskrika i panik eftersom 74 män inte ska tövla hals över huvud nedför branta trappor. However, Helmut är en kämpe & haltade sig upp & fortsatte som om inget hade hänt. I like Helmut, hade ju varit underbart om man hade fått bli gammal på samma sätt! :)
Helmut som lever sig in i Paul lidande, Paul som vill dö, moi (med bedrövlig utväxt, det är inte bara du Mariélle!) som försöker få i honom lite mer vatten & Rob Leblanche som finner det hela mkt underhållande!
Helmut som lever sig in i Paul lidande, Paul som vill dö, moi (med bedrövlig utväxt, det är inte bara du Mariélle!) som försöker få i honom lite mer vatten & Rob Leblanche som finner det hela mkt underhållande!
Bekräftat...
Som tidigare nämnt så faller små pojkar & gamla män som furor för mig. Detta bekräftade trippen ut till Bon Echo gånger 10. Mitt absolut största fan där ute var nämligen 8 årige Lukas & 74 årige Helmut... Lukas var ungefär tidernas sötaste åtta åring, & han & jag tillbringade rätt mkt tid med att prata om dinosaurier & hajar (han vill forska om hajar när han blir stor) & han gav mig lektioner i hur man sågar ved samt grillar marshmallows. Den sista marshmallowen jag grillade åt honom fick betyget tripple A tripple plus & efter det kände jag att jag var fulländad som människa. :) Vad gäller Helmut så är han en levande legend här i östra Kanada & klättrar 5.3/5.4 utan rep & i kängor när andan faller på. Oh, & så har han pacemaker också... Helmut blev omåttligt förtjust i mig & förklarade att jag var en perfekt kombination, inte bara vacker utan också kapabel att klättra. Mitt under en diskussion (efter rätt mkt vin) utropade han så
'Oh, you're shining! Your one of the people that will always catch attention!' sedan gav han mig en kyss mitt på munnen innan han fortsatte 'You are simply a wonderful woman!'
Ehum, mkt oväntat men mkt underhållande... :)
The main purpose...
Huvudsyftet med helgens tripp upp till Bon Echo var dock inte endast att klättra, snarare fokuserades det mkt på att äta galna mängder mat (grillad sötmajs är så gott!) samt konsumera tokiga mängder vin. Med andra ord, moi trivdes som fisken i vattnet! 40 smålulliga klättrare bäddar för många tokigheter... :)
Kanske inte världshistoriens mest smickrande bild, men den sammanfattar rätt väl hur roligt moi hade! Tilläggas kan ju också att Ali plockade upp mig på sin högra axel efter det att Paul satt ned mig, vilket resulterade i att Adam glatt utropade 'We're passing her around?!'
Missing...
Hepp, tillbaka i Toronto efter en mkt speciell helg ute i Bon Echo. Suck, önskar att jag vore där ute nu - livet är på ett sätt mer okomplicerat ute i vildmarken. Finns få ställen som får mig att känna så oavsett vilket humör jag har, men Bon Echo har defenitivt den effekten! Faktiskt lite som vår älskade stuga!
On my way home...
Nu ska jag skutta hem, får räcka för idag. Planerar att köpa på mig lite vin, glossiga magasin samt en cigarr - de senare punkterna till Isolde. Hon behöver lite uppmuntran. Nu förespråkar jag ju inte rökning på något sätt (vilket alla som känner mig nog är medvetna om), men Isolde röker alltid då livet inte riktigt fungerar & det är anledningen till cigarren. För köper jag en cigarr så innebär det att hon inte kan dra halsbloss, samt att den räcker tillräckligt länge för att ta henne förbi det värsta psykbrytet men inte lika länge som ett paket cigaretter (vilket är mkt viktigt, vill inte att hon ska börja röka kontinuerligt igen). So, därav mitt första cigarrinköp ever, inte mitt första vininköp dock.. ehum. :)
Imorgon möter jag upp Paul & Sandra vid 6.30 & drar iväg på äventyr, så håll tummarna för att solen tittar fram! Puss!
Imorgon möter jag upp Paul & Sandra vid 6.30 & drar iväg på äventyr, så håll tummarna för att solen tittar fram! Puss!
Men hata!
I begynnelsen var min blogg rosa, lite mer än bubbelgums nyansen, & moi var happy. Sedan bestämde sig min lilla presentationsremsa (den har med all säkerhet ett riktigt namn, men det är fredag eftermiddag & jag är kvar på kontoret så jag orkar faktiskt inte leta reda på den korrekta termen) för att hoppa längst ned på sidan. Vilket fick Ida att panika lite lätt & ändra layout till model kycklinggul. & precis lagom till jag har vant mig vid denna misserabla färg så händer det hela en gång till! Det ord som jag nu känner för att upprepa under det att jag dunkar huvudet mot skrivbordet är hata. Suck. Nästa vecka är det jag som tänker krypa till korset & be han som alltid får mig att le att ge mig en lektion i hur man utformar bloggar. Argh, jag som trivdes med att vara totalt tekniskt handikappad!
Raccoons...
Jag älskar ju tvättbjörnar, men igår måste jag erkänna att jag kan förstå de som inte gör det. Var precis på väg att släcka ljuset när Julia kom inrusande i huset gastandes mitt namn. Sprang ut i trappen & frågade vad som hände, & blev informerad om att ett gäng tvättbjörnar just höll på att göra inbrott i vår soptunna. Som den kanadaveteran man alltså är föll det på min lott att jaga bort dem därifrån... Detta gjordes enligt receptet:
1) Ropa saker som 'Oh bloody little creatures!'
2) Klappa i händerna
3) Hoppa jämfota i ballerinor med liten klack som gör mkt ljud samtidigt som du viftar med händerna
4) Inse att tvättbjörnarna finner detta lätt roande, ge upp & hämta en kvast
När jag väl jagat bort dem blev det till att försöka återställa ordningen efter deras lilla kalas samt försöka låsa fast locket till soptunnan med sagda kvast - försök nummer 3 visade sig vara för svårt för tvättbjörnarna att klara av & de drog vidare till grannen. Eller så var det bara så att de redan ätit upp allt som de tyckte var gott...
1) Ropa saker som 'Oh bloody little creatures!'
2) Klappa i händerna
3) Hoppa jämfota i ballerinor med liten klack som gör mkt ljud samtidigt som du viftar med händerna
4) Inse att tvättbjörnarna finner detta lätt roande, ge upp & hämta en kvast
När jag väl jagat bort dem blev det till att försöka återställa ordningen efter deras lilla kalas samt försöka låsa fast locket till soptunnan med sagda kvast - försök nummer 3 visade sig vara för svårt för tvättbjörnarna att klara av & de drog vidare till grannen. Eller så var det bara så att de redan ätit upp allt som de tyckte var gott...
Innan allt var spikat...
var jag dock inte på mitt allra bästa humör. Vaknade inte på helt rätt sida av sängen imorse, snarare i någon omöjligt konstig riktning. Allt jag gjort idag har nämligen kännetäcknats av total 'lucka, lucka, kryss' beteende. Exempelvis beslutade jag mig för att koka ägg till resan imorse, vilket slutade med att jag en & en halv timme senare fick förpassa världshistoriens mest hårdkokta ägg till soptunnan... Sedan ansåg jag det vara ett smart drag att gå & klippa håret i akt & mening att pigga upp mig. Vilket är så vansinnigt att jag bara kan skratta åt det! Jag menar, varje gång jag går till en frisör så tvingas jag alltid konstatera att det inte spelar så stor roll vad jag tycker, de kommer att klippa mig så som det behagar dem - major ångest, gråt & tandagnissel, från min sida. Oh well, kan ju trösta mig med att jag faktiskt bara behövde betala just $25! :)
Efter en million...
turer fram & tillbaka är det nu bestämt att jag åker upp till Bon Echo imorgon. Aptidig start, måste befinna mig på tunnelbanan redan vid 6.15 snåret, oh my vad trött jag kommer att vara! Any way, åka av blir det & det är det som är huvudsaken! Ytterligare en bra sak med att stanna i Toronto fram till imorgonbitti är att jag kan se efter Isolde ikväll, hon väntar nämligen ett samtal som vi båda vet kommer att vara riktigt, riktigt tungt...
Lite sur jaaa...
Mail från Jaime:
Given the very shitty prospect of sitting in my tent or ACC cabin while in rains both Saturday and Sunday, I think I will bail on this weekend. I suspect that even if it does clear up for a while, the rock will be wet and rain clouds will be looming close by... and I don't really want to be stuck on a route while it pours down on me. 3 hrs each way for 1 or no routes is a bit of a turn-off as well. Paul, any chance Ida can get a ride with you and Sadra? Ida, I can meet up with you late tonight or tomorrow night or Sat morning to loan you a sleeping bag and my 2 (1.5) man tent (if you need it).... just give me a call. Sorry if I have disappointed anyone! Jaime
Svar från Moi:
Well as far as I understood part of the trip was to do just that, sit in the ACC cottage or around the campfire. Now, as I don't look upon spending time drinking with other climbers as a shitty waste of time, I still want to go - 1 mm rain on Saturday or not... Which probably means that I need to get hold of the custodian, Paul could you please send me the information that I'll need? Jaime, if I could borrow the tent and sleeping bag that would be great. I'll be at home tonight from around 7.30 pm. That would probably be the best time as I don't know whether I'm leaving on Friday night or Saturday morning as that depend on who I'll be able to get a ride with.
Cheers, I
Given the very shitty prospect of sitting in my tent or ACC cabin while in rains both Saturday and Sunday, I think I will bail on this weekend. I suspect that even if it does clear up for a while, the rock will be wet and rain clouds will be looming close by... and I don't really want to be stuck on a route while it pours down on me. 3 hrs each way for 1 or no routes is a bit of a turn-off as well. Paul, any chance Ida can get a ride with you and Sadra? Ida, I can meet up with you late tonight or tomorrow night or Sat morning to loan you a sleeping bag and my 2 (1.5) man tent (if you need it).... just give me a call. Sorry if I have disappointed anyone! Jaime
Svar från Moi:
Well as far as I understood part of the trip was to do just that, sit in the ACC cottage or around the campfire. Now, as I don't look upon spending time drinking with other climbers as a shitty waste of time, I still want to go - 1 mm rain on Saturday or not... Which probably means that I need to get hold of the custodian, Paul could you please send me the information that I'll need? Jaime, if I could borrow the tent and sleeping bag that would be great. I'll be at home tonight from around 7.30 pm. That would probably be the best time as I don't know whether I'm leaving on Friday night or Saturday morning as that depend on who I'll be able to get a ride with.
Cheers, I
Ytterligare en sak...
Att Jaime sviker & bangar ut medför ytterligare en charmig liten komplikation, det belyser nämligen mitt enda problem med han som alltid får mig att le på ett närmast smärtsamt sätt. Faan också, just nu vill jag bara strunta i alltihop & stanna hemma jag med, dra täcket över huvudet & glömma att denna helgen existerar. Samtidigt, gör jag det vet jag att jag kommer att vara superdeppig hela helgen & verkligen känna mig helt misserabelt ensam & utelämnad från festligheterna. SUCK! Bloody Jaime!
Men fan så irriterad jag blir!
Är det något jag har svårt för så är det när personer lovar något & sedan bangar ut is sista sekund. Jaime beslutade sig nämligen nyss för att skippa helgens Ox Roast ute i Bon Echo eftersom, håll i er nu, det kommer att komma en hel mm regn på lördagen. Vanligtvis är jag en rätt glad & obekymrad person, men eftersom detta är tredje gången lille Jaime kör samma stunt med noll framförhållning blev jag apsur. Nu vet jag inte riktigt hur det hela kommer att sluta, men till Bon Echo ska jag på ett eller annat sätt - punkt!
Not whiskey!
Eller vänta, inte whiskey - Drambuie! Shit vad med Drambuie vi ska dricka! Så mkt att vi alltid glömmer bort historien om Bonnie Prince Charles så att vi måste bråka om det!
Fast ehum, slog mig precis att konceptet för Jo's besök stavas rödvin... Hm, kan nog bli lite tungt att kombinera PhD-studier med 3 veckors allternerande vin & likörpimplande... Oh well, den dagen den sorgen! Just nu tänker jag bara vara happy, hoppas att ni också är det! Kraam!
Fast ehum, slog mig precis att konceptet för Jo's besök stavas rödvin... Hm, kan nog bli lite tungt att kombinera PhD-studier med 3 veckors allternerande vin & likörpimplande... Oh well, den dagen den sorgen! Just nu tänker jag bara vara happy, hoppas att ni också är det! Kraam!
Happy, happy, happy!
Just nu är jag bara så glad att jag inte vet vart jag ska ta vägen! Fick nämligen alldeles nyss ett mail från Rob där han skrev att nu är det bestämt, han kommer hit & hälsar på alldeles, alldeles snart! Oh, I'm so happy! Kanske allra bäst är att han är här lite överlappande med darling Jo, ie special people over load! Ytterligare en anledning till att jag är så glad - tror att han behöver denna resan, de senaste mailen har varit rysligt deppiga, till & med för att komma från Rob. Åååå!!! Nu blir det långa bruncher på Insomnia igen, alldeles för mkt whiskey & brottningsmatcher som jag kommer att förlora eftersom Rob inte är lika hänsynsfull som han som alltid får mig att le! Längta!
Rob i Skottland, vackert förvisso (utsikten alltså) men så där himla kul vet jag ju inte om jag tycker att det ser ut...
Me and the asians...
I akt & mening att bli bättre på att prata engelska, samt hålla föreläsningar, anmälde jag mig till en av universitetets 6 veckors språkkurser-presentationsteknik. Knatade dit idag & insåg att det var jag & 17 asiater, samt två tjejer från tjeckoslovakien eller annat valfritt öststatsland i vilket merparten av den kvinnliga befolkningen går under namnet Svetlana. De första 1.5h var dock oki, sedan kom vi till momentet 'presentera dig själv under en minut'. Nu kan man ju tycka att det inte ska vara så svårt att prata om sig själv under en minut (för mig ligger svårigheten snarare just i den minimala, ickeexisterande, tidsrymden) men ca 89% av klassen dog lite under sin presentation & kunde för sitt liv inte komma på något mer intressant att prata om än vad de hette. Således ägnades ca 23 minuter åt uttalsövningar...
No, not Xu Mei, Yu Mei, Yuuuuu Meeeiiii!
Efter det femtiofjärde 'Oh, hihi! I might not respond if you call me Neho, because it's Naho which means flowering vegetable, like broccoli (SANT!)' ville moi också bara avlida...
No, not Xu Mei, Yu Mei, Yuuuuu Meeeiiii!
Efter det femtiofjärde 'Oh, hihi! I might not respond if you call me Neho, because it's Naho which means flowering vegetable, like broccoli (SANT!)' ville moi också bara avlida...
Vad heter det på svenska?
Aargh, hörde nyss ordspråket 'Put once thumbs in too many pies' & nu kan jag inte komma på om vi har ett motsvarande ordspråk i Sverige. Rimligvis borde vi ju ha det, men jag kan bara komma på motsatsen 'att lägga alla ägg i samma korg'... So, help! Vad heter det?
Visumansökan/onskanspåfund
Håller på att förnya mitt visum, det är plågsamt på ett sätt som jag inte önskar min värsta fiende. Min plan i dagsläget är att ge upp & istället:
1) Sätta in en kontaktannons med alla mina positiva sidor (inklusive familj på andra sidan Atlanten) i akt & mening att hitta en kanadensisk medborgare som är villig att gifta sig med mig
2) Fråga Isolde om hon vill adoptera mig, i utbyte målar jag om huset & bär ut soporna för tid & evighet
Aaargh, this is so frustrating! Hela ansökningsformuläret är genialiskt konstruerat med utgångsläget att skapa så mkt förvirring som möjligt!
1] Surname (state your mothers maiden name as well, plus her mothers maiden name)
2] Country of last permanent resident ship (failure to give the right information will result in amputation of one limb, no consideration will be paid to person preference)
3] Marital status - married, divorced, widowed, obsessed by a celebrity, virgin, think that marriage is a constitution that oppresses women
4] I want to extend my stay in Canada until____ for the following reasons (give complete details, the government of Canada will keep your statement until you leave the country, failure in fulfilling any goal will result in immediate deportation to a banana republic [not Canada])
5] To support myself in Canada I have $____(CAN!!! Down to the cent, if caught lying this will mean that you agree to give your salary, for the rest of your life, to the maintenance of Canadian roads)
1) Sätta in en kontaktannons med alla mina positiva sidor (inklusive familj på andra sidan Atlanten) i akt & mening att hitta en kanadensisk medborgare som är villig att gifta sig med mig
2) Fråga Isolde om hon vill adoptera mig, i utbyte målar jag om huset & bär ut soporna för tid & evighet
Aaargh, this is so frustrating! Hela ansökningsformuläret är genialiskt konstruerat med utgångsläget att skapa så mkt förvirring som möjligt!
1] Surname (state your mothers maiden name as well, plus her mothers maiden name)
2] Country of last permanent resident ship (failure to give the right information will result in amputation of one limb, no consideration will be paid to person preference)
3] Marital status - married, divorced, widowed, obsessed by a celebrity, virgin, think that marriage is a constitution that oppresses women
4] I want to extend my stay in Canada until____ for the following reasons (give complete details, the government of Canada will keep your statement until you leave the country, failure in fulfilling any goal will result in immediate deportation to a banana republic [not Canada])
5] To support myself in Canada I have $____(CAN!!! Down to the cent, if caught lying this will mean that you agree to give your salary, for the rest of your life, to the maintenance of Canadian roads)
Major misstag...
Knatade glatt ned till UofT:s bokhandel för att köpa på mig lite nya pärmar & block. Vilket visade sig vara ett helt hopplöst företag, ca 99% av alla nya studenter för i år befann sig nämligen där, febrilt upptagna med att lasta på sig så mkt prylar som de bara kunde bära. Tog en sväng bort till den andra ingången för att checka om de missat kassan som finns där men gav upp när jag kom till slutsatsen att ca 1% av kinas befolkning också befann sig i affären. So, gav upp & travade istället upp till AC (UofT's Athletic centre) & skrev in mig på deras nybörjarkurs i balett... Moi har någon slags vag förhoppning om att det kommer att gå super & att jag kommer att visa mig vara en oslipad diamant, en talang som bara väntats på att upptäckas... Sanningen är väl att jag kommer att vara rätt hopplös, but - jag tror att det kommer att bli kul & ibland är faktiskt det huvudsaken!
Funderingar...
Moi går in till institutionen, efter fem minuter har höger socka hasat ned & format en klump under min högra fotsula. Obekvämt. Drar upp den, bara för att tre minuter senare tvingas upprepa proceduren. Det är då det slår mig, det är alltid höger fot. Varför är det aldrig vänster fot, bara höger? Logiken säger att det beror på att min högra fot är mindre, har en smalare vrist eller någon annan slags detefekt som främjar nedhasande av sockor. Only problem, jag vet att så inte är fallet - Rob har nämligen mätt mina fötter vid ett tillfälle & konstaterat att jag är ett lysande undantag, en på miljonen eller något liknande. Mina fötter är nämligen exakt lika stora, lika långa, lika breda & mina vrister är också precis lika vida. Så vad beror då nedhasandet på? Det måste finnas en orsak, saker & ting sker inte återkommande utan en anledning...
Suck, det kommer ju att bli lite ordentligt forskat idag...
Suck, det kommer ju att bli lite ordentligt forskat idag...
Är det jag som är onormal?
Pratade precis med Paul för att styra upp kvällens klättring & för att checka lite detaljer inför helgens stora Ox roast i Bon Echo. Paul informerar mig om att det inte är säkert att Sandra kan komma pga hennes axel:
Paul - Well, we checked the air mattress this weekend, so it should be fine. We don't have to return it and she thinks its ok but...
Moi - Ehum, what? What do you mean with check and not return?
Paul - Well she wanted us to inflate it so that we could see if it had a leak, and if that would have been the case we would have brought it back.
Moi - So you filled it with air even though it was brand new because it COULD have a leak?
Paul - Yes, but its ok, she measured it and it doesn't
Moi - She measured it?
Paul - Eh, well we loaded it with equipment and left it over the night and checked it in the morning...
Moi - Oh but of course.... Hosthostcraaazy!
Paul - It sounds strange when you put it like that...
Moi - Oh no, it might just be me! I mean I booked my flight tickets to Canada online and neither my mom or Jo did that because they were afraid that something could go wrong, so it might just be me being a little bit too optimistic! So, but everything's fine now?
Paul - Yes, or she still worries about how to get in and out from the tent with just one arm
Moi (skrattandes) - Well I guess that you have to put it up in the back garden and test!
Paul - No, it's one of those you don't need to attach to the ground, so she wants us to check what it's like in the living room...
Moi - Oh...
Paul - Well, we checked the air mattress this weekend, so it should be fine. We don't have to return it and she thinks its ok but...
Moi - Ehum, what? What do you mean with check and not return?
Paul - Well she wanted us to inflate it so that we could see if it had a leak, and if that would have been the case we would have brought it back.
Moi - So you filled it with air even though it was brand new because it COULD have a leak?
Paul - Yes, but its ok, she measured it and it doesn't
Moi - She measured it?
Paul - Eh, well we loaded it with equipment and left it over the night and checked it in the morning...
Moi - Oh but of course.... Hosthostcraaazy!
Paul - It sounds strange when you put it like that...
Moi - Oh no, it might just be me! I mean I booked my flight tickets to Canada online and neither my mom or Jo did that because they were afraid that something could go wrong, so it might just be me being a little bit too optimistic! So, but everything's fine now?
Paul - Yes, or she still worries about how to get in and out from the tent with just one arm
Moi (skrattandes) - Well I guess that you have to put it up in the back garden and test!
Paul - No, it's one of those you don't need to attach to the ground, so she wants us to check what it's like in the living room...
Moi - Oh...
Student intro...
Har precis suttit igenom introduktionen för mina studenter. Kan ju inte påstå att det var den mest lyckade intro jag varit på, är det något jag lärt mig så är det att man aldrig ska säga saker så som 'jaha, vad tycker ni? Jag är flexibel, vill ni ändra något, vad tycker ni om schemat?' - för gör man det händer undantagslöst detta...
1) Pinsam tystnad, eleverna anser att det är lite märkligt att deras lärare inte verkar ha stenkoll
2) Någon kommer på att det här med schemat det stämmer inte riktigt
3) Du får tillbringa resten av evigheten med att diskutera schemaändringar & gruppkonstelationer
4) Ingen kommer att bli nöjd
Dessvärre ställde just min handledare den frågan, vilket resulterade i 35 minuterns frustrerad tystnad, sporadiskt avbruten av förvirrade förslag på lösningar som alla föll PLATT. Ah, I love universitetsvärlden!
1) Pinsam tystnad, eleverna anser att det är lite märkligt att deras lärare inte verkar ha stenkoll
2) Någon kommer på att det här med schemat det stämmer inte riktigt
3) Du får tillbringa resten av evigheten med att diskutera schemaändringar & gruppkonstelationer
4) Ingen kommer att bli nöjd
Dessvärre ställde just min handledare den frågan, vilket resulterade i 35 minuterns frustrerad tystnad, sporadiskt avbruten av förvirrade förslag på lösningar som alla föll PLATT. Ah, I love universitetsvärlden!
They all know me...
Första dagen på den nya terminen - alla under grads är tillbaka. Varav en oroväckande stor del vet vad jag heter 'Hi Ida!' har det ekat glatt genom korridorerna hela morgonen. Vilket ju är trevligt på ett sätt, only problem - moi har som vanligt ingen koll på vad de heter. Aaargh, vad hade jag inte gett för den märkliga superkraften att kunna länka ihop personligt utseende med ett random dopnamn?! Tänker trösta mig med en pumpernickelbagel & en Vivanno före det att jag ställs framför 20 av dem vid 1-snåret, 20 individer som med all säkerhet kommer att veta vad jag heter men som för evigt kommer att vara 'eh student' för mig.
För övrigt så...
firade jag 1 år här i Canada i helgen, den 6/9 för att vara mer exakt. Känns helt knäppt att jag redan varit här i ett år, ett år! Shit vad tiden flyger, & vad mkt som har hänt under detta året! Även om det varit tungt ibland & jag gråtit hjärtskärande vid ett par tillfällen har det varit det bästa året i mitt liv, vad detta året gett mig som person kan inte mätas på något sätt. Så mkt att vara tacksam för, så mkt jag lärt mig, så mkt som jag aldrig trodde att jag skulle göra eller klara av!
Mysig helg!
Har haft en så lugn & mysig helg! Vilket kändes skönt, behöver stressa av lite. Åkte ut till Cabbagetown med Isolde & Julia i lördags & kikade på hus & antikviteter. Köpte en liten vattenkanna i mässing för 3$ & lyckades sedan med konststycket att skära mig på den i mina försök att putsa upp den... Oh well, fin blev den iaf! Igår kom han som alltid får mig att le & hämtade upp mig för bio, Wall E - sötaste filmen jag sett på länge! Moi som älskade Monsters Inc har nu fått en ny favorit när det kommer till den typen av filmer!
Äntligen!
Whii! Har fått en ny kollega på kontoret & hon & jag har precis samma tankar kring vårt misserabla lilla utrymme! Oki, nu är det väl inget större fel på kontoret egentligen, det är bara det att det är boring bortom allt. So, nu är planen att kasta ut en massa skrot, måla om åtminstonne en vägg (röd) & införskaffa en liten soffa för mindre tupplurer & eventuellt hångel med andra manliga geologer om det skulle bli för mkt alkohol vid någon julfest (det senare är hennes plan, moi har swichat spår till klättrare, en klättrare)! Mysskontor = glad Ida!
Matrelaterad ångest..
Har precis varit på Graduate studenternas BBQ. Öl & hamburgare... Urk, känner mig något fruktat ofräch. Ibland önskar jag verkligen att jag hade kunnat äta den typen av mat utan att känna mig så som jag gör nu, å andra sidan är det kanske ett litet vagt sundhetstecken. Samtidigt, om mitt huvud hade kunnat greppa konceptet att en gång är ingen gång hade ju livet blivit lite lättare. Suck, att matrelaterad ångest ska behöva ta så mycket energi.
3) Fiasko men roligt!
Under tiden som Paul & jag var pinsamt dåliga på vad vi höll på med tog Jaime sitt första ground fall - som tur är bara från 2 meters höjd, men nog läskigt för alla inblandade. För att inte spooka ut sig själv alldeles bestämde han sig sedan för att klättra Pieces of Duff - så de tre drog iväg för att klättra den rutten lagom tills det att jag hajkat ned igen med det nedmonterade ankaret. So, planen var alltså att Paul & jag bara skulle samla ihop våra prylar & sedan dra vidare till dem. Only problem, när jag släppte ned repet råkade det landa rakt i ett snår med pyttesmå tistelliknande prylar. Tog oss en evighet att befria alla 60 meter, & mängden tistlar som jag plockade bort kan nog rätt lätt räknas i hundratal... Vid det laget vi var färdiga var det således rätt mörkt. För mörkt att klättra, & nära nog för mörkt att hitta de andra. Knatandes tillbaka i svärtan ringde Pauls moboltelefon, visade sig vara Sandra som något förvånat undrade om vi inte var medvetna om att parken stängede grindarna vid 20.30... I det läget var klockan 20.27, vilket resulterade i en hysterisk språngmasch genom skogen med gigantiska ryggsäckar, ett par hundra meter rep & ömmande fötter. Kastade oss andtrutna in i bilarna & körde som tokar till grinden där vi precis lyckades undvika att bli inlåsta för natten.
Efter det blev det öl - plåster på såren!
Efter det blev det öl - plåster på såren!
2) Fiasko men roligt!
Väl framme delade vi upp oss så att Lotta & Martin klättrade med varandra & Jaime & jag satte igång med rutten JoJo. Nu är ju inte JoJo jättesvår med det tog nog Jaime en 30 min att klättra hela rutten & bygga ankaret - tillräckligt mkt tid för att moi bitter kunde ångra det faktum att jag glömt att smörja in mig med myggmedel... När vi väl hajkat ned igen hade Paul dykt upp så vi ändrade om teamen så att jag klättrade med honom & Jaime med de andra. Dessvärre reagerade Paul mot någon typ av växt & blev supersnuvig & allmänt luddig i huvudet, vilket resulterade i att han blandade ihop två rutter & försökte sig på att leda en 5.9 istället för Dodge som var tanken. Så 15 meter upp i luften gick det inte längre, var sjukt nervöst att hissa ned honom eftersom han satt på en Cam & en tricam, men ned kom han iaf. So, blev till att hajka upp till toppen & bygga ett nytt ankare så att han kunde fira ned sig själv & rensa den utrustning som satt kvar i väggen. Only problem, vi blandade ihop två träd & hissade ned honom på fel ställe, ie vi fick upprepa hela proceduren...
1) Fiasko men roligt!
Gårdagen blev väl inte direkt som det var tänkt. Inledde starkt med att tillbringa 1.5 timmar i bilen istället för 45 min eftersom det var stopp på motorvägen. Ägnade tiden åt att roa mig själv med att läsa ett 4 sidigt obduktionsprotokoll (för patienter vars hjärta stoppat) som Jaime hade med sig, typiska frågor:
Stackars Jaime som hade sett fram emot en trevlig, icke arbetsdag, svarade dock tålmodigt på alla frågor kring orsaker & symtom. Fast när jag hade avverkat alla frågor kring detta & istället övergick till att ställa frågor om utformingen av själva modellen för formuläret såg han lite trött ut... :)
Moi - Pulmonary edema... Why does this type of patients have a higher risk of getting their lungs filled with fluid?
Moi - Why is strangulation and hanging separated? Is it because of the damages that can occur in the throat, changing the procedures for rescue?
Moi - SIDS... So, is it true that 35 is the age limit where the chance of your baby dying increases by four times?
Stackars Jaime som hade sett fram emot en trevlig, icke arbetsdag, svarade dock tålmodigt på alla frågor kring orsaker & symtom. Fast när jag hade avverkat alla frågor kring detta & istället övergick till att ställa frågor om utformingen av själva modellen för formuläret såg han lite trött ut... :)
Out climbing!
Snabbrush förbi kontoret för att checka lite saker som jag borde ha gjort igår (... jaja, det är så jag fungerar) & sedan blir det rask power walk hem, lunch and away! Idag blir det mitt favoritklättrarställe - Buffalo Craig! Ska bli så roligt! Planerar dessutom att dra med mig mitt skiss-block så att jag kan sitta & rita små ögonblicksbilder när jag inte klättrar själv. Now, måste rusa!
Puss!
Puss!
1 år!
Slog mig precis, bloggen fyller ju ett år idag! För ett år sedan beslutade jag mig för att vända mig ut & in i skriftlig form, & inte endast verbalt! :) Shit vad tiden flyger, & vad skönt det har varit att ha haft den! Hm, detta måste firas! Blir rödvin for sure ikväll! :)
Tjing!
Tjing!
Whiho...
Martin gav ju mig som sagt en flaska vin i present för att jag var färdig med min magister. Av min andre handledare fick jag en föreläsning i presentationsteknik, samt order om att tjuvkopiera tre böcker till pdf-filer. Uum, alla är vi olika! Å andra sidan fick jag tillåtelse att ta eftermiddagen ledigt imorgon & åka ut & klättra med Martin, Lotta, Jaime & Paul, så moi är i nuläget mkt nöjd! Hepp jepp, nu ska jag ta itu med kopiatorn (iourk, har en vag känsla av att jag inte kommer att ta mig hem ikväll) & sedan får det vara nog för idag!
Puss alla!
Puss alla!
Roligt med...
Imorse när jag satt & pratade i telefon svängde Isolde förbi & satte ned en vattenkanna med en flaska rödvin framför mig. Vattenkannan var en present från henne & vinet från min handledare Martin & hans fru Sarah (som Isolde var & hälsade på i helgen). Blev helt paff, så underbart roligt att få något så där helt oväntat! För moi, som är lätt easy going i första läget, kan sådant göra hela dagen! Nu ska jag bara försöka komma på något litet roligt både till Isolde (som behöver muntras upp rent allmänt), Julia (som deppar för att hennes kille åker tillbaka till Tyskland) & han som alltid får mig att le (som är för plikttrogen för sitt eget bästa). Because... om jag kan göra människor i min omgivning lite lyckligare så blir jag också ännu lite gladare!
Men detta ser jag ju fram emot!
Det är visserligen höst men du satsar inte alls på livets allvar utan bara på nöjen, kärlek och sex. Medvind har du dessutom så nästan allt du gör blir riktigt lyckat, du är duktig på att övertyga andra och du snubblar ideligen över smarta affärer och annat som är bra för dig.
kärlek/sex 4
kul/nöjen 4
tur/pengar 4
kärlek/sex 4
kul/nöjen 4
tur/pengar 4
I övrigt...
Well,systemvetare & utredare känns bara så där lite vagt ointressant så att jag inte orkar ägna någon tid åt det. Kemi var det näst värsta ämnet efter fysik i gymnasiet & matte roar mig i måttliga mängder. Vilket innebär att jag aldrig hade kunnat tänka mig att bli ingenjör. Eftersom moi är en vandrande katastrof när det gäller tekniska prylar är programmerare uteslutet & även fast jag tillbringat den senaste veckan med att konstruera chiffer ligger nog min talang mer i just det, att konstruera dem, inte lösa dem... Besiktningsman känns endast & enbart som en enkelbiljett till en major depression & sedan kommer vi till den verkliga juvelen - lantmätare.
First of all, moi har inget lokalsinne över huvud taget. Vad värre är, jag kan inte förlita mig på kartor eftersom jag är oförmögen att använda dem, jag saknar det rumsliga tänkade som är nödvändigt för den typen av manövrar. Vidare så har jag en sommar de facto jobbat på ett lantmäteri (som bibliotekarie), vilket var en rakt igenom fruktansvärd upplevelse. Lantmätare är nämligen den tråkigaste yrkesgrupp som existerar, faktum är att de är så tråkiga att de inte ens är existensberättigade. Moi ville bara dö, eller att de skulle dö för i så fall hade det åtminstonde hänt något. But no, de bara betedde sig som skendöda individer & således tvingades jag tillbringa 3 (!) veckor av mitt liv i monumental tystnad.
First of all, moi har inget lokalsinne över huvud taget. Vad värre är, jag kan inte förlita mig på kartor eftersom jag är oförmögen att använda dem, jag saknar det rumsliga tänkade som är nödvändigt för den typen av manövrar. Vidare så har jag en sommar de facto jobbat på ett lantmäteri (som bibliotekarie), vilket var en rakt igenom fruktansvärd upplevelse. Lantmätare är nämligen den tråkigaste yrkesgrupp som existerar, faktum är att de är så tråkiga att de inte ens är existensberättigade. Moi ville bara dö, eller att de skulle dö för i så fall hade det åtminstonde hänt något. But no, de bara betedde sig som skendöda individer & således tvingades jag tillbringa 3 (!) veckor av mitt liv i monumental tystnad.
Magnus anmärkte...
,skadeglatt kan tillägas, på det faktum att min personlighetstyp är kompatibel med en karriär som fysiker. Now, jag har gnällt tidigare på denna misserabla yrkesgrupp så jag tänker istället ägna mig åt de andra karriärförslagen:
Universitetslärare är ju vad jag satsar på så that's me! Fast hade jag inte valt den inriktningen hade jag kunnat tänka mig juridikstudier. Tog en gång en kurs i miljörätt & älskade intensivt varje stund som jag fick arbeta med det. Vilket i mångt & mycket beror på att moi gillar att skriva. En av mina talanger i livet är att skriva vansinnigt avancerade, tråktorra, tekniska beskrivningar så både teknisk skribent & vanlig skribent hade funkat. However, innan biologin & naturvetenskapen ryckte tag i mig hyste jag länge en dröm att kunna försörja mig genom någon typ av konstnärlig aktivitet, var väl aldrig tillräckligt bra för att kunna basera mitt uppehälle på att spela piano (man blir inte direkt rik av att ge lektioner till 7åringar, mest bara väldigt irriterad) men jag hade velat spendera mer tid med att lära mig olika tekniker när det kommer till att teckna... Suck, oh well - någon dag blir man ju pansio & då ska jag inte bara teckna utan också sätta mig in i fotografi! And, havererar min karriär inom universitetsvärlden hade jag kunnat tänka mig att pyssla som brottsplatsutredare - because, jag är intresserad av psykologi (nedärvt antar jag) & jag har jobbat mkt med pollen, ie jag hade kunnat bli rättspalynolog!
Universitetslärare är ju vad jag satsar på så that's me! Fast hade jag inte valt den inriktningen hade jag kunnat tänka mig juridikstudier. Tog en gång en kurs i miljörätt & älskade intensivt varje stund som jag fick arbeta med det. Vilket i mångt & mycket beror på att moi gillar att skriva. En av mina talanger i livet är att skriva vansinnigt avancerade, tråktorra, tekniska beskrivningar så både teknisk skribent & vanlig skribent hade funkat. However, innan biologin & naturvetenskapen ryckte tag i mig hyste jag länge en dröm att kunna försörja mig genom någon typ av konstnärlig aktivitet, var väl aldrig tillräckligt bra för att kunna basera mitt uppehälle på att spela piano (man blir inte direkt rik av att ge lektioner till 7åringar, mest bara väldigt irriterad) men jag hade velat spendera mer tid med att lära mig olika tekniker när det kommer till att teckna... Suck, oh well - någon dag blir man ju pansio & då ska jag inte bara teckna utan också sätta mig in i fotografi! And, havererar min karriär inom universitetsvärlden hade jag kunnat tänka mig att pyssla som brottsplatsutredare - because, jag är intresserad av psykologi (nedärvt antar jag) & jag har jobbat mkt med pollen, ie jag hade kunnat bli rättspalynolog!
Väldigt skrämmande...
Fast första leden som vi gjorde igår höll på att sluta riktigt illa. Martin ledde, jag klättrade som andreman, därefter kom Jaime & sedan skulle Lotta klättra upp. Precis när hon kommit förbi kruxet så försökte hon sig dock på en manöver som lämpar sig för granit & inte kalksten - hon föll ned en liten bit innan repet tog emot, hade jättemkt otur & smällde rakt in i bergsväggen. Var så jobbigt att sitta bara ett par meter upp & höra hur fruktansvärt ont hon hade. Som tur var bröt hon inget, men shit vad hennes ben såg ut. Så det blev ispåsar & omplåstring & sedan bet hon ihop & klättrade på under resten av dagen med blodiga ben. Så imponerande (moi hade nog mest bara ynkat ihop i en liten hög)!
Samband som andra inte ser...
NOTU OG ZOU AMSEAEZ LOOX I HUETT CUU IU IT QAUM
Metcalf rock!
Eftersom det var Labor Day igår åkte vi ut till Metcalf Rock för en heldag med klättring. Var så skönt att få komma ut i skogen & bara vara. Lotta, Martins flickvän som precis har kommit hit för att hälsa på, är supergullig så jag tillbringade rätt stora delar av dagen med att prata med henne. Fast jag var inte helt på topp, kände mig lite seg i kroppen & märkte att jag var mer lättirriterad än vanligt. Tror att det är stressen från mastern som inte riktigt släppt ännu. Så gissa om det var skönt när jag kunde klättra en 5.8 rent som dagens sista led (som sagt var, att klättra utomhus är en helt annan sak än att klättra inne så graderingarna stämmer inte med varandra)! Var helt varm av lycka ned jag kom ned!
Norpade...
ett litet personlighetstest från någon som till min stora glädje precis börjat blogga igen!
Min personlighetstyp:
Logiskt sinnade, kreativa tänkare. Kan bli mycket entusiastiska över teorier och idéer. Strävar ofta att bringa klarhet i teoretiska frågor. Värderar kunskap, logik och kompetens mycket högt. Tystlåtna och reserverade. Svåra att komma inpå livet. Individualister. Ointresserade av ledarskap och makt. Deras analytiska förmåga gör det lätt för dem att upptäcka samband som andra inte ser. Fungerar bäst när de uppmuntras att använda sin fantasi och förmåga till kritiskt tänkande.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Fysiker, kemister, biologer, fotografer, strateger, matematiker, universitetslärare, programmerare, animatörer, tekniska skribenter, ingenjörer, jurister, brottsplatsutredare, skribenter, artister, psykologer, systemvetare, utredare, besiktningsmän, lantmätare.
Alltså, vissa saker stämmer ju helt fruktansvärt bra - har bland annat ägnat en stor del av helgen åt att tåta ihop chiffer som jag skickat som sms till han som alltid får mig att le (mkt underhållande sysselsättning, både att komma på dem & att få hans kodade meddelande tillbaka). Fast det här med tystlåten & reserverad, hm... Jo, håller du med? ;) Jag kan ju i & för sig vara tyst ibland, men det är kanske inte det första jag skulle säga när jag beskriver mig själv.
120 in one hour...
Så många minuter hade det gärna fått finnas i varje timme... har precis blivit informerad om höstens TA (teacher assistent) schema. Moi ska tydligen undervisa 240 timmar, detta att jämföra med förra årets totala undervisningstid om 90. Uum, känner hur stressen börjar byggas upp igen. Skit också, moi som precis har börjat komma tillbaka på banan efter min magisterspurt. Nope, oki nu ska jag surfa lite artiklar & sedan sätta igång & jobba i normalt tempo... Yes bror, moi ska alltså försöka att göra det där hemska som vi aldrig lyckats bemästra tidigare, visa framförhållning.
Ourk...
Har precis varit nere i chinatown & ätit dumplings med Laura, för många dumplings. Känner mig som en dumpling. Rund, vit & sladdrig. Pust. Oh well, var iaf en underbar lunch med massa historier som oss båda att fnittra igenkännande & diskussioner om absolut banala små saker som fick oss att skratta hejdlöst. Roligast var min kommentar om en av de andra PhD-studenterna som stött på mig vid ett par tillfällen:
L - Could you ever see yourself with him?
Moi - God no! He's not a man; he's not even a little boy! He's just a complaining whimp!
L - So he's genderless and annoying...
Moi - Pretty much.
