Donkey Sanctuary...
Vi började dagen med att stressa runt som yra höns - vi har väl kanske inte riktigt lärt oss vad som är realistiskt att hinna med när man har en liten baby... Men tillslut var vi alla tvättade, påklädda & med packad picnic-korg & så kunde vi ratta iväg till Kanadas största åsnefristad som råkar ligga en kvart ifrån vårt hus.
The Donkey Sanctuary of Canada... Kanske en av de finaste platser jag någonsin varit på, jättevackert beläget & så fridfult trots att det är hemvist åt mer än 70 åsnor!
Här bor åsnor som av olika skäl antingen blivit hemlösa eller farit illa - det är helt enkelt ett litet ålderdomshem för allt ifrån miniatyråsnor till mammut åsnor till mulor & mulåsnor!
Vi var där tillsammans med ett svenskt/franskt par som vi känner från Toronto & deras små döttrar som är 1 & 3 år gamla. En helt igenom idylisk liten dag (så pass att jag i stort sett helt glömde bort att fotografera) med barn som var glada i princip non-stop. Tor vågade sig till & med på att klappa lite på en av åsnorna.
Om jag ska vara helt ärlig så var jag ungefär lika osugen på att lämna stället som vad Chloe, 3-år, var. Det är gratis att hälsa på hos åsnorna, men de uppskattar att man lämnar en donation eftersom det kostar lite att driva runt 74 årsnor & ett gäng åsnehybrider - så nästa år blir det att köpa familjemedlemskap & så kan vi åka dit så fort Tor bara piper något om Ior!
Tor möter en ballong...
En väldigt bra sak med att sitta på en sån här liten pyjamasapa är att du inte direkt sover bort dina dagar!
Vilket passade oss rätt bra idag eftersom vi hade lite att fixa med. Först en sväng till vår farmers market för att köpa på oss massa färsk majs, lokalt odlad melon & en kasse äpplen. Svängde förbi hemma, svidade om till fest-stass & sen bar det av till Chloes 1-årskalas:
Alltså... har varit på ett par nu & det är ju bara att inse att ettårskalas inte är direkt superfestliga. När de är så här små känner jag lite att det hade gått att fixa så att festen hade varit liiite roligare för de vuxna, typ sushi & ett glas vitt istället för att sitta på golvet & äta pizza från papptallrik. Men men, Tor var i alla fall nöjd - han fick nämligen för första gången i sitt lilla liv stifta bekantskap med en ballong!
Paul - Look, he think it's a super big boob!
Jag - What? Nooo, shyyysh!!!
Happ, efter att vi vinkat hejdå åkte vi iväg till en handelsträdgård & plockade på oss lite plantor. Insåg nämligen häromdagen att de blomsterkorgar som hängt utanför ytterdörren kanske sett bättre dagar...
Ska man vara nogräknad så fanns det väl lite liv kvar i dem, men inte nog för att jag skulle orka vårda tillbaka dem. Jag har rätt dåligt tålamod med plantor, presterar de inte åker de! Eftersom jag vet med mig att jag kanske inte är världsbäst på att komma ihåg att vattna på framsidan körde jag på prydnadskål. Känns som om det är nog svårdödat för att det ska se vettigt ut åtminstone fram till november!
Resten av kvällen har vi ägnat åt att underhålla liten skrikgris samt bända torrfoder ur hans giriga små nävar... Det är alltså läge att försöka lista ut hur vi kan hålla honom borta från katternas mat.
Min lilla huvudfoting!
Postguden bestämde sig för att fredagsfira med paket - så Tor fick en overall (storlek 1 år) för vintern. Så här lät jag "Åh så bra, då slipper vi leta efter något vettigt här!". Så här lät Paul "Eiiik!!! Nooo! He can't be that big already! I want him to be a baby forever!". Jag försökte trösta med att det ju faktiskt är lite drygt 3 månader kvar innan Tor fyller ett, men Paul hade drabbats av existensiell ångest deluxe, så tillslut fanns inget annat alternativ än att sätta på Tor overallen för att visa att han fortfarande är en rätt pluttig liten varelse... & som jag skrattade när overallen väl var på. En sån liten huvudfoting!
Armlängden gjorde att Paul lugnade ner sig lite & själv var jag grymt nöjd över att Tor var så himla nöjd i sin lilla outfit. Det var bara en enda lång kavalkad av glada utrop & fnissiga små skratt, så jag hoppas att det fortsätter i den här stilen & att vi kommer att klara oss igenom kommande vintrar utan alltför många klädrelaterade utbrott!
Love Guelph...
Paul jobbar natt inne i Toronto (stort serverflytt, så de måste jobba på natten för att inte störa produktionen) så han var hemma fram till efter lunch idag & precis lagom tills att han skulle åka iväg blev vi inbjudna på mammaträff hemma hos Kristen & Daisy. Så vi travade dit, hängde med en grupp andra mammor en timme eller så & sen tog Kristen & jag vagnarna ner till parken för en promenad. Väl där insåg vi att ingen av oss hade någon att äta middag med, eller... i varje fall ingen annan med ett vettigt bordsskick, så vi beställde thai-mat & åt middag hemma hos oss med Tor & Daisy tjoandes på var sin kortända av bordet. Första gången Tor testade att äta ris & det gick prima, däremot vågade jag inte testa min curry på honom. Kändes som lite väl risky när blöjbyterna liksom är nog spännande som de är... Anyway, bara en sån här sak gör mig SÅ lycklig för att vi flyttat hit till Guelph. Hade varit så otroligt mycket mer ensam om vi hade bott kvar i Toronto - kan liksom inte se att det skulle ha gått att få till något spontant mammahäng alls där vi bodde tidigare. Nu känns det nästan så där som när jag var liten & bara kutade över till grannen, knappt tog mig tid för att plinga på & sen lekte järnet!
Annat som gör mig glad är vår lilla trädgård som verkligen producerar - har plockat sju kilo tomater så här långt & det kommer bara mer & mer. Spontanplanterade lite ärtor också, fastän jag egentligen inte hade plats, & titta hur fint de blommar nu!
Blommar & producerar ärtskidor!
& allt detta utan att ha en liten irriterande portugisisk trädgårdstomte (aka vår tidigare hyresvärd) närvarande! Att flytta hit till Guelph kvalar lätt in på top fem bland det bästa Paul & jag någonsin gjort!
När två timmar känns lite som två dagar...
Idag åkte Paul in till jobbet i absoluta svinottan så att han skulle kunna komma hem tidigare, så där lite efter fem. Allt gick enligt planerna tills han kom till tågstationen & insåg att han glömt bilnyckeln på sitt skrivbord i Toronto... Så nu sitter han & väntar på att en kollega ska komma in med den på ett senare tåg så att han kan köra hem. Alltså, det är säkert jätteförargligt för honom... MEN, alla som har tillbringat en heldag med en energisk liten kotte kan nog skriva under på att det känns sjukt DRYGT när man sett fram emot lite avlösning & så flyttas deadlinen helt plötsligt fram med två timmar. Så, ja, i det här fallet tycker jag mest synd om MIG. Tor & jag har så här långt ägnat oss åt att slå ihjäl tiden på följande sätt:
1) Klappa Mammut
2) Skrika när katten (av förståeliga skäl) fått nog
3) Brottats i sängen
4) Skrikit när man inte får bita mamma i kinden
5) Ätit morotsbröd
Sammanlagt 45 minuter... Tiden med baby går oftast väldigt fort, men det finns helt klart dagar som är undantag!
Pixibokslycka!
Vi hade en lite småtrist start på dagen då de hantverkare som skulle fixa vårt staket gjorde vad hantverkare gör då & då... ställer in med typ noll varsel. Hemskt irriterande då Paul ändrat om i sitt schema för att kunna vara hemma idag. Men när det kändes som allra drygast knackade postguden på dörren & helt plötsligt fick dagen en helt annan vändning - allt tack vare min fina vän Åsa som packat ihop ett riktigt "care package" åt oss. Massa goda läkerol YUP, pyssel, pyjamasar & så två saker som slog an på mina nostalgisträngar. Först av allt - en Hemmets (veckojournal). Ni som läst bloggen ett tag vet att jag har en svaghet för "tant-tidningar". Hade jag släppts ner i en tobaksaffär i Sverige & fått pengar till att köpa en enda tidning hade det utan att tveka blivit något med korsord, recept & ett ryyysligt kriminalreportage. I vilket fall, när jag växte upp var farmors Allerstidningar något jag älskade att arbeta mig igenom & det allra bästa var när jag dels hade en jättehög med Allers SAMT en jättehög med Hemmets som farmors fina granne Elly kom över med bara för att jag skulle få lite extra läsning. Sen Elly gick bort har det bara blivit Allers, så när jag packade upp tidningen ur paketet var det definitivt nostalgi. Fast inte riktigt lika mycket som när jag hittade de här tre små filurerna...
PIXIBÖCKER! När jag var riktigt liten bodde mina föräldrar på skilda håll eftersom jobb & skola inte existerade på samma plats. De höll igång två boenden på mammas lärarlön & vi hade väl inte så jättemycket pengar att röra oss med, men pixiböcker minns jag att mamma nästan aldrig sa nej till när vi var & handlade. De där små böckerna som jag fick bära hem själv, åh vad jag älskade dem! Hade en speciell pixiboklåda i mitt lilla rum, minns fortfarande hur pappret såg ut som mamma klätt in den med, & jag älskade den lådan så otroligt mycket. Det var som en liten skattkammare & det fanns inget bättre än när jag fick välja ett helt gäng pixiböcker som godnattläsning. Så att få se de här små böckerna för första gången på kanske 20 år eller så - nostalgi overload! Nu är alltså mitt mammauppdrag att försöka hitta en liten låda som jag kan förvandla till Tors alldeles egna lilla pixiboksbibliotek!
Tors första IKEA-besök!
Kristen messade igår & undrade om vi ville hänga med till IKEA. Det kan hända att någon lider av lite lätt hemlängtan, för jag blev så vild & till mig att jag glömde bort att jag hade annat inbokat (sorry Jo!). Väl på IKEA var det vi & ungefär varenda collegestudent i hela Ontario. Det var PACKAT. Inte helt vad vi räknat med en vanlig solig måndag... Men kottarna var nöjda i vilket fall - mycket att titta på!
Hade egentligen en rad saker som behövdes här hemma, men med cirkus Daisy & Tor som sällskap blev det mest att vi knatade igenom hela IKEA för att komma ut med var sin babyleksak...
Jaja, Tor var i alla fall väldigt nöjd med mitt inköp & jag fick en välbehövlig liten Hemnes-dos!
Lilla herr surput...
Idag var det släktfest hos Pauls föräldrar, så även fastän vi vaknade med rätt många timmar minus på sömnkontot var det bara att packa sig in i bilen & åka till Newmarket - en biltur på cirka 4 timmar tur & retur. Det var inte en helt smärtfri resa om vi säger så...
Tor var MISSNÖJD med arrangemanget & eftersom han lärt sig att puta med läppen när saker & ting inte faller honom i smaken var det här min vy ungefär hela ditresan. Så otroligt sött men samtidigt hjärteknipande något hemskt! Försökte lura fram ett litet leende & lyckades tillslut, men det krävdes ungefär hela min nöjes arsenal. Vad som fick lilla karten att spricka upp tillslut? Mig lekandes monster med galet hår & jagandes små babyfötter. Samt lite blåbärsmuffins...
Farmor till räddning!
Kristen, min nya granne, är ihop med en kille vars familj äger en rad restauranger här i Guelph. Den senaste veckan har han jobbat typ non-stop med att få igång deras senaste restaurang. Det var delvis därför vi tog hand om Daisy i söndags, för att flytta & starta upp en ny restaurang samtidigt är ju liksom lite väl mycket jobb i sig & i kombo med baby... Anyway, i princip hela veckan har de varit "en dag från att öppna", men idag bestämde de sig för att det fick vara nog med jobb & körde en spontan restaurangöppning för vänner & bekanta. Vi blev inbjudna hela bunten & som vanligt nu för tiden blev det ett "Herregud vad ska jag ha på mig ögonblick". Har inte känt för att shoppa sen jag fick Tor & nu börjar det eka lite tomt i garderoben, så ja - det var lite panik. Men precis som jag stod där & velade som allra mest över vad jag möjligtvis kunde sätta på mig knackade postguden på dörren med ett paket alldeles proppfullt av kläder. Farmor hade slagit stor på rean & det var som julafton fast utan presenterna som man måste låtsas vara glad över! Tor fick fina stickade tröjor:
& jag hade plötsligt det omvända problemet att jag nästan hade FÖR MYCKET att välja bland! Valet föll tillslut på en härligt knallgrön klänning som kändes alldeles perfekt somrig, lufftig & skön. En riktig Ida-klänning kändes det som, förrutom att den hade öppen rygg vilket kanske inte var helt kompatibelt med min amnings-BH-garderob, men det löstes lätt med en kofta!
& ja... Jag kanske råkade babymatcha... igen.
Ibland så händer det!
Paul & jag är inte speciellt bra på framförhållning, något som än en gång bevisades när jag vaknade upp till spöregn i morse... Har vi köpt regnskydd till vagnen än? Nej men självklart inte. Så där stod jag med lekträff inplanerad & småsvor över att vi återigen misslyckats med att planera in eventualiteter så som regn. Det var alltså bara att packa ner Tor i babybjörnen & knata iväg med liten tjock-klump på magen. Inte optimalt för ryggen. MEN. På vägen tillbaka hände något ytterst oväntat, min lilla sömnvägrande unge som inte sovit i sin vagn sedan typ maj slockande helt. Det var så oerhört oväntat att jag var tvungen att knäppa en bild som bevis:
& sen... nej men jag har liksom inte ord för vad som hände sen!!!
Han sov på egen hand i sängen på dagtid! Jag var så chockskadad att jag inte ens hade vett att utnyttja den halvtimme han låg där - men nu känns det i alla fall som om det finns hopp för framtiden!
Earth overshoot day...
Det är ju ingen hemlighet att jag blivit mer & mer hippie de senaste åren. Motverka matsvinn & att äta lokalt odlad mat har blivit viktigare & viktigare, samtidigt som jag börjat snegla på större förändringar för att leva mer miljömedvetet. Så när jag idag läste att "Earth Overshoot Day" inträffade den 13e augusti i år började jag titta på vad vi kan göra för att leva mer inom ramen för vad som är hållbart. Det första jag gjorde var att räkna ut på ett ungefär hur många planeter det hade krävts om alla hade levt som jag... 2.7... Det kändes väl SÅDÄR. Fast Paul är värre, 3.85. Nu går ju vissa saker inte att ändra på bara så där, Paul måste tex fortsatt pendla in till jobbet, men jag tänker att det finns en massa små saker som vi kan ändra rätt omgående utan att det egentligen påverkar vårt liv så där jättemycket. Koppla in våra regntunnor så att vi inte behöver använda grundvatten i trädgården, byt till e-räkningar för att spara papper, bli bättre på att dra ut kontakter till apparater som vi inte använder hela tiden... Men mest känns det som om vi kan påverka med maten. Bli ännu bättre på att äta ekologisk, närodlad & allra helst hemodlad mat. Dagen middag fick gå lite i den andan - hembakt bröd, hemodlade tomater & basilika & så lite "soppa på en spik":
Då & då helsteker jag kyckling & istället för att bara kasta skrovet fryser jag in det till dagar då jag känner för kycklingsoppa. Världens lättaste hittepå recept, men jättegott!
Hacka 2-3 selleristjälkar & koka upp tillsammans med kycklingskrovet & 2 liter vatten. När allt kokat upp ordentligt häller du allt i ett durkslag över en stor bunke så att du behåller kokvattnet. Plocka av allt kött från skrovet. Stek lite lök samt 1-2 slantade morötter i lite olja, tippa i köttet samt selleribitarna, häll över vattnet, tillsätt 3-4 tärningar med kycklingbuljong samt 4 dl röda linser. Koka i 15 minuter, salta & peppra & servera tillsammans med grekisk yogurt.
Dagens drama...
Varje dag går Tor & jag på promenad i parken & det brukar vara en väldigt lugn tillställning, lite så där att "hund som jagar frisbee" ses som ett spänningsmoment. Idag blev det ändring på det. Lagom tills att jag satt ner Tor i vagnen får jag nämligen synd på en stor vit hund som springer lös längsmed vår gata. Ingen ägare i sikte, men den har ett halsband & ser välhållen om än rätt skitig ut. Jag spanar runt gatan i hopp om att få syn på en ägare eller åtminstone någon annan (vem som helst!) som kan styra upp situationen... Noll tur. Svär lite inombords & ringer upp Humane Society (som har hand om borttappade/oönskade djur) medan vi joggar efter hunden som nu är på väg ner mot parken. Får en vänlig dam på tråden som informerar mig om att jag spårar en Himalayan Mountain dog (eller något i den stilen), att det finns en efterlysning på hunden & "kan jag kanske spåra den tills hundens ägare kan ringa upp mig?". Fem minuter senare ringer ägaren upp... Han befinner sig på jobbet 40 minuter bort. Här kan det ha hänt att jag sa heeelvete inombords. Han berättar att Tsarina rymde tidigt på morgonen men att han ska be sin mamma eller flickvän att komma över - om jag bara kan hålla koll på hunden tills de hinner komma fram. Nu följer cirka en timme av "snabb joggingtur med vagn". Tor skriker av glädje över den plötsliga off road upplevelsen medan mamma svettas hinkar & dör skräckdöden när Tsarina springer ut på jätte trafikerade Victoria Road. Tillslut springer hunden in i en trädgård med staket runtomkring & jag smäller igen trädgårdsgrinden & ringer upp ägaren. Visar sig att Tsarina tydligen tröttnat totalt på äventyret/mig, så hon har sprungit hem till sin egen trädgård som ligger bara ett stenkast från vårt hus! Eric, ägaren ber mig kedja fast henne så att hon inte kan rymma igen. Här blir jag liiite harig, ensam i en främmande trädgård med Tor & en ordentligt stor hund, så jag springer över till min granne Melanie som har hund & ber henne följa med tillbaka & sätta fast kedjan. TADA, fastkedjad rymling!
Nu har jag precis varit över med en stor skål med vatten så att hon har något att dricka i värmen & jag känner mig som dagens goda samarit! Det är väl inte något jag hade velat göra på heltid, jaga förrymda hundar alltså, men jäklar vad bra det känns att allt slutade väl & att hon kom hem oskadd!
Two babies!
Kristen från min torsdags- & min fredagsgrupp flyttade en gata ifrån oss idag. Det är så nära att vi nästan kan se deras hus från vårt! Men att flytta med bäbis känns ju som en så där härlig ekvation, så vi tog hand om hennes lilla Daisy ett par timmar kring lunch för att de skulle få fokusera på att kånka kartonger. Visade sig vara ett väldigt bra drag! Tor är nämligen inne i en drama fas där ALLT är jobbigt, men så länge han hade Daisy att hänga med glömde han bort det större delen av tiden.
Vem hade trott att det skulle vara lättare att ta hand om två bäbisar än en?! Men så var absolut fallet, så fort Daisy lämnade för sitt fick Tor ett episkt litet sammanbrott... Han må vara tre äpplen hög, men han sitter känslor nog för en hel smurfby!
DIY durkslag!
Det har varit en väldigt intensiv dag här, men mer om det sen - för TADA!
Durkslaget som jag gjorde förra helgen är klar & överlag är jag så himla nöjd. Älskar färgen & även om jag så här i efterhand önskar att jag valt tomater istället för morötter så gillar jag slutresultatet. Det enda lite trista är att det redan trillat av ett par flagor på botten...
Verkar dock som om det är fler som har samma problem, så jag låter dem som är bättre att ringa & trycka på om saker sköta den biten & så hakar jag på i fall att de erbjuder sig att fixa problemet.
Nu - åka & plaska i plaskdamm med Tor. Det är 30 grader ute & det känns som om vi alla behöver kyla av oss lite!
Tea party...
Tor vaknade tiiidigt i morse & det i kombination med regn gjorde att det... ja men kändes lite småjobbigt att ta sig igenom dagen. Tolv timmar på egen hand med kotten kan bli lite långdraget. Så när jag fick ett mail från en av mina fredagsmammor där hon bjöd in oss alla på te kändes det lite som att vinna på lotto! Hur mysigt som helst att tillbringa ett par timmar med att dricka te & äta croissanter! Tor hade också en himla bra liten stund, tuggade i sig en massa små äggmackor & skrek av glädje över Kates hund... Nästan så att han var lite för glad. Jag menar, jag kan väl ändå inte ha närt en hundälskare vid min barm?!
Bruschetta direkt från trädgården...
Vi har plockat närmare två kilo körsbärstomater så här långt, men nu börjar även de större tomaterna mogna & det är ju bara att inse att det är tomater till varje måltid som gäller. Det här var dagens skörd:
Sweet 100, Black Cherry, Yellow Pear, Beef steak & Black Seaman. Så här låter Paul varje gång jag säger det sista namnet "Hehehehe". Anyway... Eftersom det gäller att äta undan fick det bli bruschetta till dagens linssoppa (japp, jag fortsätter enträget med våra vegetariska torsdagar):
Alltså, jag fattar inte att det faktiskt lönar sig att sälja bruschetta på affären. Är det ens möjligt att hitta en lättare topping?! Fast det kanske bara är här i nordamerika som det går att köpa färdiglagad bruschetta... eller finns det hemma på ICA också?
Tacksam!
Innan jag skriver resten av inlägget, farmor - Paul mår bra. Han råkade ut för en bilolycka igår, men klarade sig helt oskadd.
Så... Vi hade en rätt omtumlande dag igår som resulterade i att vi var en väldigt sammansvetsad trio idag. Paul råkade nämligen ut för en bilolycka igårkväll på väg hem från jobbet & hade han inte varit snabbtänkt hade det kunnat gå riktigt illa. Cirka 20 minuter från huset, så fortfarande motorväg om än inte en av de jättestora som vi har här, stod en bil i vänsterfilen & väntade på att svänga vänster. Paul som var i samma fil kollade backspegeln & bestämde sig för att göra en omkörning. Men så var det det här med blinda fläcken... Bakom Paul kommer en skåpbil i full fart & Paul inser att han inte kommer att fixa omkörningen utan att det kommer att smälla. Bara det att han kan välja, försöka klippa tillbaka i vänsterfilen & smälla in i personbilen som står där eller ta smällen med skåpbilen. Han valde det första alternativet & på det stora hela klarade han sig väldigt bra ur något som hade kunnat förändra hela vårt liv. Både han & passageraren i den andra bilen klarade sig utan skador, hennes bil blev dessutom inte alltför illa tilltygad medan vår bil fick sig en rejäl törn när bilarna gled mot varandra. Tur i oturen så gick den i alla fall att köra hem, men bilverkstan räknar med att behålla den i minst en vecka.
Den här typen av händelser får en ju verkligen att stanna upp & tänka till. Fokusera på det som är viktigt istället för att stressa över livets små banaliteter. Sömnproblem hos bäbisar är liksom inget att gnälla över när samma bäbis mycket väl hade kunnat sitta i baksätet på vår bil när det smällde... Nej, idag är jag bara TACKSAM över att få ha min lilla familj hel & hållen. Mina killar är det finaste jag har i mitt liv & jag är så oändligt lycklig för att inget allvarligt hände Paul igår!
Tor & sömnen...
Den här lilla filuren vi sitter på, han är ju söt & allt det där... men han hade kunnat vara bättre på det här med att sova. Inte så att han är jättedålig på det på något vis, jag håller inte på att bli knäpp av sömnbrist & när han vaknar under natten är det aldrig tal om några långa skrikfester. MEN:
1) Han sover bara längre stunder under dagen om han får sova i någons armar. Händer inte detta... tja, då är han vaken tills han blir övertrött. Han kan somna i bilen & någon enstaka gång även i vagnen när vi är ute & går, men då vaknar han i regel så fort det inte längre rör på sig
2) Han kan somna så pass tidigt som 8 på kvällen, men i regel inte förrän 9. Återigen i någons armar. Testar vi att flytta honom till sängen vaknar han nästan alltid & gråter. Inte förrän närmare 10-11 går det att flytta honom till hans säng
När han väl somnat efter 10-11 sover han sen rätt bra genom natten, vaknar i regel bara för lite mat vid 5-snåret. "Problemet" jag har med hans sömn är väl mest det att det blir så sjukt lite gjort här hemma när jag antingen måste underhålla litet barn eller agera kudde. Samtidigt... Det här med att låta honom skrika för sig själv i sängen, varken Paul eller jag står ut. En del av de andra mammorna här är bara "DU MÅSTE SÖMNTRÄNA!" & sen säger de saker som "Den första natten skrek min baby i fyra timmar, men nästa natt var det redan bättre - bara två!". Eh, men om vi har svårt med ens två minuter av skrik... hur ska vi då palla timmar?!
Alltså... Det är hemskt svårt att neka den här lilla något alls (tur att hans behov är så blygsamma), så när det enda han vill ha är kramar & närhet - då känner jag mig som typ Riddar Kato när jag förvägrar honom det... & alltså går sömnen som den gör. Tips på otramatiska metoder för mer "independent sleep" mottages tacksamt!
Play with clay and a little wine...
Hade en så himla rolig kväll igår med mina "fredagsmammor". Vi började med en date på ett ställe som heter "Play with Clay" - en studio där du får välja ett keramikobjekt som du sen målar & de bränner åt dig. Så himla roligt! Först hade jag tänkt göra en spargris åt Tor, men sen kände jag bara "Nej, jag vill göra något åt MIG!" så det blev ett durkslag istället. Klart om en vecka - längtar! Emily (längst fram i bild), som är ansvarig för mycket av det som händer i vår grupp hade dessutom ordnat så fiffigt att vi fick ta med oss snacks & vin till studion. Kanske inte helt lagligt... men väldigt härligt & fnissigt att få smutta på lite rosé & äta ost medan vi målade!
Alltså, bara det här med att få sätta på sig ett par klackar & göra sin i ordning till ABBA var ju fest i sig & att sen få både måla & dricka vin... Kan ni säga Happiness Overload?! Avslutade på en bar i närheten där jag tog en frozen margarita innan gänget delade på sig vid midnatt. Jag, Ann & Anne (tjejerna runt omkring mig) plus Becky (i blått), fick babylängt deluxe & åkte hem medan de andra festade vidare i natten. Ett tag kändes det lite småtrist att verkligen inte känna för att dra i mig en helsikes massa sangria som "party tjejerna" gjorde. Men när jag kom hem till Paul sakt en yrvaken, men tokglad, liten Tor ångrade jag mig inte en sekund!
Mål för året - vecka 31 av 52...
En vecka full av firande, så det har inte blivit gjort så jättemycket - men lite i alla fall!
1. Bli mer välorganiserad. Jag tog itu med de två mardrömsskåpen i köket, rensade ur & omorganiserade. I bland fastnar jag i gamla hjulspår & tänker inte riktigt till & det här var ett sånt klockrent fall av detta. Ett av skåpen är nämligen svårare att ta sig in i & där tyckte jag tydligen att det var lämpligt att förvara alla de saker jag använder mest...
Margrethe-skålarna & Kitchen Aid prylarna bor nu mer lätt tillgängligt, de fick helt enkelt byta plats med våffeljärnet & yogurtmaskinen!
2. Bygg klart & inred Tors rum. Jag har jobbat på Tors möbler under veckan, målat två lager färg på en av hans två byråar samt satt ytterligare ett lager på den gungstol som vi ska ha i rummet. Det är inte gipsväggar uppe, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning!
3. Flytta vårt sovrum till övervåningen. Stora sovrummet uppe är fortfarande kaos, gästrummet är målarstudio... Så här har vi väl kanske tagit ett steg bakåt snarare än frammåt...
4. Möblera om på nedervåningen så att vi får ett fungerande TV-rum samt matsal. Nope, här har inget hänt
5. Fixa en trädgård för nästa års grönsaker. En viktig del i projekt trädgård är att få upp ett staket mot gatan så att vi inte har fri genomfart för alla katter i grannskapet. Vi försökte gräva grindhålen själv tidigare i veckan & det gick SKIT, så nu ska vi hyra in en gubbe som gör det åt oss. Läxan vi lärt oss här - det är OK att försöka, men det är också viktigt att inse sina egna begränsningar & be om hjälp när det behövs!
6. Städa ur & reparera vårt trädgårdsskjul. Inte än...
7. Rensa! Mitt "10 saker varje månad till välgörenhet" projekt går frammåt. Jag hittade bland annat en kartong med mammakläder som definitivt bortskänkes. Mammakläder var INTE min melodi, kände mig bara så otroligt otympligt i allt tygfladder - så de ska BORT!
8. Fyll frysen med närodlad mat inför vintern. Har fryst ner nya laddningar med paprika & så lite fancy ekologiska blåbär. De senare får vi äta med andakt i vintermörkret när C-vitamindepåerna kraschat totalt.
9. Laga minst ett nytt recept i veckan. Jag experimenterar vidare med konceptet "jag kan äntligen baka med jäst" - den här gången blev det ett bröd fullproppat med godheter: ost, pistachnötter, rivet äpple & lavendel från trädgården!
Mitt bidrag till gårdagens lilla happening... Mer om det i ett annat inlägg!
10. Börja klättra igen. Inte än...
11. Börja virka igen. Inte än...
12. Börja måla igen. Har kommit på ett nytt projekt som jag vill göra innan jag tar itu med de som ligger - egenmålade knoppar till Tors byråer. Vill göra något i den här stilen så att han själv vet vart saker & ting är.
Lyx, lyx, lyx!
Vi åkte in till Toronto idag eftersom jag kände att jag bara var tvungen att unna mig själv lite lyx, hade ett presentkort från farmor på mani/pedi & ögonbrynsplock & som jag njöt! Hjälp så skönt det var att få sitta i en massagestol, prata med Megha, bli ompysslad & bara njuta av att inte bli nypt, biten eller dragen i håret. När de vaxade brynen somnade jag faktiskt till... säger kanske lite om hur smärt tröskeln ser ut nu för tiden! Besöket blev dessutom extra lyxigt eftersom Megha gav mig en stor kasse full med härliga produkter, så nu ska här krämas. Är ju sämst på det, men nu får jag banne mig bli bättre! Avslutade med fraps i High Park & Tor fick plaska runt i en liten pool för småbarn - glad som en lärka. Lilla fina ungen var förövrigt glad precis hela dagen, hemskt tacksamt!
& så kom vi hem & jag hade fått en ny laddning av kort från gårdagens fotografering & det kändes som det sista lilla lyckopillret för att göra dagen helt perfekt!
Babyhäng & jobbsök...
En dag med massa parkhäng, först med Tytler & sen med mina fredagsmammor - varav en tog lite kort på oss & bäbisarna för skojs skull. Tor var en tacksam model, leendet satt på varje kort!
Kvällen tillbringades med att putsa upp mitt CV, jag spontansökte nämligen ett pyttelitet jobb som event koordinator för grannskapet... Bara 15 timmar per vecka om jag får det, men om ni har en tumme eller två får ni jättegärna hålla dem för mig. Hade varit så roligt att få ett riktigt kreativt jobb!
My birthday...
Vi försökte gräva grindhål igår, därav radiotystnaden. HEMSK upplevelse måste jag säga... Vi hyrde en sån här manick & alltså vad rädd jag var! Så galet stor, jätte stark motor & stötte vi på en sten hoppade hela helvetsmaskinen åt sidan så mycket att jag kände ligamenten i mina ben tänjas alldeles för långt. Efter ett halvt hål kom tack & lov Amie & Paul förbi & Paularna tog över. De fick till ett hål till, sen ryckte maskinen nästan andra Pauls axel ur led & vi la ner projektet.
Dagen idag har varit MYCKET lugnare. Jag har öppnat paket (tjoho, ny garderob!), vi har varit & hälsat på våra barnmorskor eftersom vi hade vägarna förbi Cambridge & så har jag fått en massa Ida tid. Som jag ägnade åt att måla & dricka cider:
Att få göra något med TVÅ händer & dessutom göra annat än att ta hand om Tor, tvätta, städa & diska... Jäklar i min lilla låda vilken lyx det känns som nu för tiden!
Time capsule...
Vi har haft en rakt igenom jätte härlig dag! Mötte först upp med Kristen & Daisy & medan vi alla var på väg till den park där vi sen skulle träffa ett par till vänner mötte vi Paul & Amie. Som var ute på bröllopsdagspromenad! Visar sig alltså att det par som vi var på middag hos förra söndagen, & som ska komma hit på middag på torsdag, är gifta precis samma dag som oss, för två år sen de med. Oddsen på den?! I vilket fall, något försenade kom vi till vår lilla picnic träff med Anne & Chloe - spenderade sen ett par timmar med att dricka rose & äta avocadowraps innan vi knatade hem. Lite lax på grillen & så öppnade vi äntligen upp vår "tidskapsel" från bröllopet!
Tanken var ju att vi skulle ha gjort detta för ett år sen, men kapseln innehöll en flaska av vårt favoritvin & förra augusti var det ju inte riktigt aktuellt att dricka av den - så allt fick stå orört till i år.
Så himla roligt & i vissa fall rörande att läsa igenom alla lappar som folk lagt ner. Det fäldes någon tår både för att vissa saker var så söta & för att andra saker var så rakt igenom tokroliga!
Hahaha!
Nu är tanken att vi ska lägga i en ny flaska plus var sitt litet brev till varandra & så öppnar vi upp kapseln om 365 dagar då det är dags för läder-bröllop!
2 års dagen!
Pappersbröllop!
Två år som gifta & för mig startade dagen fantastiskt bra, sovmorgon! Paul hade väl inte fullt samma tur... Anyway, nu ska bubblet på kylning & sen ska vi försöka komma iväg på en liten utflykt. Det är röd dag här idag, passande nog, så det mesta är stängt men vi hoppas få till en liten spontan picnip med vänner, bäbisar & kanske lite rose smygdrucket ur kaffekopp (här är det ju förbjudet att dricka alkohol offentligt, men ingen checkar din Starbucks kopp)!
Hagelstorm!
Dagen började som typ alla andra dagar den här sommaren, knallblå himmel & strålande solsken - det var på intet sätt en morgon som skvallrade om vad som skulle komma... Så vi påtade på i trädgården, hängde tvätt på linan & åt somrig mangoldsoppa till lunch (suck... jag älskar farmors mangoldsoppa & min var god, men inte som hennes!):
Vid femståret, när jag skulle börja laga middag mörknade det dock på, så där så att det nästan blev svart inne i huset & vi & grannarna klev ut på uppfarterna för att titta mot himlen. Vi fick tända alla lampor & ute började det mullra. Sen kom stormen - med hagel. Paul & jag öppnade köksdörren & tittade ut på hagelkornen som studsade över altanen, spännande tyckte vi! Tills hagelkornen växte lite i storlek & det på riktigt kändes som läge att fly in i huset:
Här har det smällt lite, det var nämligen 26C ute under hela stormen, men alltså... haglet var på riktigt lika stora som spelkulor när de kom ner! Har aldrig sett sånt stort hagel tidigare & det var ju bara att vara tacksam för att vi inte var ute på promenad när stormen kom in. Det är kanske inte hagel av kalibern "kan ta död på en ko", men speciellt skönt hade det nog inte varit att bli pepprad av dessa! Tydligen ska det bli än värre ikväll & i natt, så vi får väl se vad som återstår av vår trädgård i morgon bitti...
Mål för året - vecka 30 av 52...
Första augusti, födelsedags- samt bröllopsdagsmånad & så blir Tor 8 månader, & jag känner att jag måste börja få lite saker gjort i mitt liv. Det blir nämligen lite väl många dagar då jag mest fungerar som kudde åt Tor & även om det ju är mysigt så blir jag frustrerad när jag ser att allt liksom bara står & stampar. Så fastän att mer än halva året gått tänker jag att jag ska sätta lite mål som jag ska börja jobba mot...
1. Bli mer välorganiserad. Vi har rätt dåligt med förvaring här i huset, vilket är ett problem eftersom vi också sitter på tuuusen prylar. Blir lätt att jag bara trycker in saker & ting i skåpen & stänger dörren SNABBT. Detta vill jag få ändring på. Köket är första anhalt!
Mardrömmen för folk med OCD...
2. Bygg klart & inred Tors rum. I nuläget sover ju Tor i vårt rum, men så kan vi inte ha det i all evighet & jag vill ha någonstans att ställa alla hans fina saker - inte bara förvara dem i en mörk garderob som vi gör nu. Nu måste vi alltså få upp mer gipsväggar!
3. Flytta vårt sovrum till övervåningen. Ska Tor sova på övervåningen måste vi ju också sova där, så vi måste fixa i ordning ett fungerande sovrum till oss. I nuläget lutar det väl åt att vi väljer gästrummet. Det större sovrummet är KAOS...
4. Möblera om på nedervåningen så att vi får ett fungerande TV-rum samt matsal. I nuläget samsas vardagsrumsmöbler med matsalsmöbler i någon form av märklig kompott.
5. Fixa en trädgård för nästa års grönsaker. Det här året känns det ju som om det mest kommer bli tomater & kryddor i de pallkragar vi redan byggt, men nästa år vill jag ha massa mer grönsaker & jag vill att allt ska vara ready to GO när våren kommer. Behöver bygga minst fyra lådor för lök, salad, mangold, pumpor & massa mer tomater - har dille på tomater!
Fyra sorters körsbärstomater - Sweet 100, Sweet Olive, Black Cherry & Yellow Pear.
6. Städa ur & reparera vårt trädgårdsskjul. I nuläget har vi mest bara knölat in saker & ting huller om buller & så är golvet sönder, vill lägga nytt golv & skjutsa allt bråte till tippen. Ja & så måste vi sätta in en ny dörr, den vi har nu hänger på sista gångjärnet.
7. Rensa! Vi har på tok för mycket saker eftersom en viss man (hostPaul) inte kan skiljas från pryttel. Nu är målet att, oavsett om det kräver tjat, mutor eller våld, bli av med minst 10 saker varje månad som vi ger till välgörenhet.
8. Fyll frysen med närodlad mat inför vintern. Vi har ju så många bönder i närområdet & så mycket fantastisk mat, vill ha ett lager av det att njuta av under vintern istället för att behöva kuska iväg till affären i tid & otid & köpa mat från Californien.
Majs - en sommarfavorit! Ju färskare desto bättre, så fort majsen är plockad omvandlas sockret i majskornen sakta till stärkelse & ju mer stärkelse desto mindre gott är det. Fast fryser du majsen stoppas processen!
9. Laga minst ett nytt recept i veckan. Jag får ju erkänna att det här med att få en baby inte direkt gör under för kreativiteten i köket, blir lätt att jag lagar sånt som är snabbt & som inte går att misslyckas med. Hej tacos!
10. Börja klättra igen. Som sagt, vi bor ju så nära gymmet, vi har all utrustning, det är Pauls mesta favorithobby genom tiderna & jag MÅSTE börja bygga muskler. Can you say win win situation?!
11. Börja virka igen. Saknar min virkning & vill börja tåta ihop nya projekt. Kanske inte ett i veckan, men ett i månaden känns väl som om det skulle kunna vara rimligt!
12. Börja måla igen. Samma här, saknar mina copic pennor. Har ett litet projekt & ett stort som jag vill avsluta - en målning åt Tor & en liten bilderbok för barn.
Staycation!
Så himla lycklig just nu, idag var Pauls sista jobbdag på en hel vecka - så semester ihop! Förut har vi ju alltid åkt iväg, men nu sitter vi ju där vi sitter pga min ansökan om permanent uppehållstillstånd. Fast för en gångs skull gör det inte så mycket, det känns i ärlighetens namn mest skönt att inte behöva stressa över flygresor, inte behöva packa smart, inte behöva dra tunga prylar kors & tvärs över Atlanten utan istället bara ha en hederlig staycation! Vi ska ha vänner över på middag, jag ska på mamma outing & så hoppas jag bjuda in en familj jag lärde känna på lekplatsen för våffel-lunch. Såna där saker som inte riktigt är lika lätt att ordna när det bara finns ett par arbetsföra händer i hushållet & en baby som INTE gillar att vara utan kramar.
Sen har vi också en massa praktiska saker som vi vill ha gjort här hemma - som alltid - & en dag ska vi dra in till Toronto & jag ska på mani/pedi (& ögonbrynsplock!) med Megha & så ska vi gå på vår favorit brunchrestaurang & kanske till & med klämma in en baby-date!
