Urk... & hur man uppväger det...
Drog igång en marinad för kvällens middag, en marinad innehållandes salvia. För de som inte är insatta i det canadensiska köket - salvia är en viktig beståndsdel i "stuffing", alltså kalkonfyllning. Plockade ur salvian ur paketet & fick bara världens kalkon flash back. Till saken hör att Paul & jag totalt föråt oss på kalkon i år. Det har knappt varit så att vi ens kunnat äta kyckling & faktiskt, jag fick typ hulkningar över diskbänken bara av salviadoften. Blir lite stirrig av detta. Om en månad är vi tillbaka här i Toronto efter julfirandet i Sverige & då är det dags för ännu mer kalkon... Bävar lite.
Så jag fick snabbväga upp det hela med att pula i mig något som var så långt från salvia som jag kunde komma på. Fick bli lite saffransyoghurt med clementin.
Efter att ha tröstslevat i mig min lilla kopp kändes det mycket bättre - jag har återfått tron på att jag ska överleva även julens kalkonfrossa.
SNOW!
Toronto bjuder på typiskt Torontoväder - dvs väldigt mycket av vad det nu vara månne. Idag... SNÖ!
Jag dansade först runt helt exalterad - sedan visade det sig att rosa kabelstickade sockor inte gillar besinningslös dans. Jag halkade...
Så jag gav upp dansen & började googla recept på juliga drycker - jag tänker att det här hade passat ikväll!
I'm a sailor...
eller i alla fall måste jag ha varit en i ett tidigare liv. För hur förklarar man annars det faktum att jag gick helt bananas på Tommy Hilfiger igår. Det fanns liksom ingen annan färgkombo än marint/vitt i min värld, allt annat bara suddades ut & blev grådassigt ludd i ögonvrån. Första kapet - kofta med stora bruna knappar & omlottkrage...
Följt av ränder & guldknappar - jag tror mig ana vart inspirationen kommer ifrån...
Sista inköpet från Tommy - vitt med omlottkrage, & jag blir lite osäker... Jag inser att jag även har en sjuklig dragning till omlottkragar. Som helt & hållet bottnar i filmen "Sju år i Tibet" - närmare bestämt från scenen där Brad Pitt/Heinrich Harrer ubertyskt (jaja... österike om man ska vara noga) säger hejdå till sin fru på tågstationen.
Så frågan är kanske inte om jag var en seglare i ett tidigare liv... snarare om jag var kvinna...
Woot - mera marint!
Lyckad om än speedad shoppingrunda - kom hem med två kassar, en från Tommy Hilfiger, en från Banana Republic. Fint med rea på 30-60%! Mitt behov av marinblått & vitt har stillats för ett tag framöver.
Nu till det intressanta - Paul köpte ett par nya skor. Ett par Dr Martens. Han är apnöjd, & det är ju bra - men jag känner mig lite utanför på den här punkten. Jag förstår helt enkelt inte hypen. Måste man vara född på 70-talet för att känna en anknytning till just det här märket? Tänker att det kan vara på det sättet, att 70-talisterna är Dr. Martens människor, medan 80-talisterna är mer converse folk. Vilket väl innebär att 90-talisterna är UGGS människor... Eller är det bara jag som helt enkelt missat tåget?
Nu till det intressanta - Paul köpte ett par nya skor. Ett par Dr Martens. Han är apnöjd, & det är ju bra - men jag känner mig lite utanför på den här punkten. Jag förstår helt enkelt inte hypen. Måste man vara född på 70-talet för att känna en anknytning till just det här märket? Tänker att det kan vara på det sättet, att 70-talisterna är Dr. Martens människor, medan 80-talisterna är mer converse folk. Vilket väl innebär att 90-talisterna är UGGS människor... Eller är det bara jag som helt enkelt missat tåget?
Någon att luta sig mot...
Vet ni, jag ser på den här bilden & blir lite varm i hjärtat. Inte för att den sydfranska fiskgrytan var god - den smakade apa - utan för fotot. För det här är ett grupparbete. Jag bakom kameran & Paul som ljussättare med en bygglampa i näven. Det tycker jag är så fint. Mitt ex hade bara himlat med ögonen om jag bett honom hålla en lampa över middagsmaten... & hela konceptet med att ha en blogg hade han bara gapskrattat åt. Så att ha Paul som glatt studsade ner i källaren för att hämta material när jag bara råkade nämna att det hade varit kul att testa olika ljussättningar... det är himla mycket värt. Det är fint att ha någon att luta sig mot, någon som inte tycker att man är jobbig eller löjlig när man själv känner sig lite meckig.
Jippi!
Nu är Paul på väg hem & det innebär att vi kan kasta i oss en snabb middag & sedan åka iväg på shoppingäventyr! Har velat åka ut till Vaughan Mills i en halv evighet, men nu blir det äntligen av - nordamerikansk outlet när det är som bäst! Oh vad jag ska frossa i Tommy Hilfiger & Banana Republic! Julklappar ska inhandlas & kanske, kanske något fint & helst brokadigt att sporta på avdelningens potluck som går avstapeln på fredag...
Shit - kom just på att det kanske är läge att sätta igång en laddning gravlax NU om jag vill kunna infria mitt potlucksbidrag...
Om ni hade fått välja...
Jag funderar på att dra igång ett litet DIY-projekt, ytterligare ett det vill säga... Den här gånger är det dock helt på basis av "saker till hemmet/sånt som jag ska behålla själv". Tanken är att fixa lite säsongsbetonade kuddar till sovrummet. So, jag behöver lite hjälp. Vad hade varit finast på ett gäng kuddar:
JUL
XMAS
NOEL
?
XMAS
NOEL
?
Det finns en anledning...
Det har varit väldigt mycket matfoton på sista tiden... vilket det finns en anledning till. SWEAs kokbok ska ju sättas ihop under våren & jag VET hur det kommer att bli. Tanterna kommer att bli helt dumsnåla & bara "Mja... det låter dyrt med riktigt fotograf... Gun har en jättebehändig kamera, kan vi inte be henne om hjälp istället så behöver vi inte betala?". Vilket kommer att resultera i glada bifall & så kommer vår kokbok att se ut som kom & hjälp med totalt överexponerade foton tagna med en usel lite point and shoot kamera inställd på maximal blixt. Så jag försöker förbereda mig lite för det scenariot - så att jag åtminstonde kan rädda upp det hela lite.
Men shit så svårt det är att ta bra kort på mat! Det är ju liksom inte så att det är så mycket action involverat. Mammut är världens bästa foto-objekt, man bara sätter ner honom någonstanns & så är han söt & underhållande på beställning. Men ett ägg... HUR får man ett ägg att se aptitligt ut på bild? Eller keso för den delen...
Uppförsbacke.
Uppförsbacke.
Skärpning!
Mammut & jag lämnar härmed in en officiel protest. Vi tycker att det suger med nio plusgrader & regn när första advent redan har klarats av. In fact - bara tanken på den utbredda snölösheten (vi syftar nu framförallt på Lycksele & Älvsbyn, inte fullt så mycket på Toronto) får oss att rynka ihop våra ansikten i avsky, misstro & bestörtning.
Nu tar vi saken i egna händer/tassar...
Vi börjar lite lugnt med den sedvanliga metoden - be till högre makter.
So, lite vinter tack!
So, lite vinter tack!
Fly high!
I hela mitt liv har jag varit rätt aktiv i sömnen - knatat runt lite & pratat massor. Övernattande vänner har fått höra långa utläggningar om hur vi ska rädda sköldpaddor, om att "ALLA POLLEN ÄR MINA" & "ta bort ansikterna från taket". Aldrig har jag varit den som kunnat fnissa ÅT någon annans nattliga pladder. Tills jag träffade Paul. För Paul drömmer om att flyga. I natt vaknade jag av följande monolog:
"I can do it... I can do it... it's all about momentum!... How much was it again? $700... no that's to much without insurance - $500? It's a deal... Oh I can do it, I CAN DO IT!"
"I can do it... I can do it... it's all about momentum!... How much was it again? $700... no that's to much without insurance - $500? It's a deal... Oh I can do it, I CAN DO IT!"
Om jag fnissade? Jo, hejdlöst.
All is good...
& så kom Paul hem & jag slog ihop böcker, Mac & artiklar med ett glädjetjut! Tänk att man kan sakna någon så mycket som man sett samma morgon.
Lagade kyckling med salsa & lyssnade på julmusik...
Mammut greps av inspiration & dansade lös till "The Little Drummer Boy".
Vilken inlevelse! Vilken upplevelse!
Three happy souls in this house - check!
Hög som ett hus!
Mammut försökte pocka på uppmärksamhet som jag inte kan ge för ögonblicket. Är fullt upptagen med att försöka räkna ut varför min AIC inducerade model generar ett högre R värde än den totala modellen. Så, jag satte honom i hans favoritfotölj & rotade fram Dolly ur leksakslådan. Visade sig att Dolly legat på påsen med kattmynta...
Mumin blev helt lycklig & inhalerade för kung & fosterland. Sedan zoomade han ut... Jag vet inte riktigt i vilken dimension han befinner sig i just nu, men jag kan fokusera igen & det är huvudsaken!
Working from home today...
Viktig jobbvecka den här veckan - men så här i början av den kan jag i alla fall njuta av att få jobba hemma. Herreud vad jag älskar att jobba hemma. Kunna sitta i Juicy set & ruffsig tofs fram till lunch, laga sagda lunch med utgångspunkt "Vad känner jag för idag?" & sedan inta den från ett fat istället för en ziplock bunke.
Andra fördelar:
1) Kunna brygga hur många koppar te som helst & inte behöva upptäcka att någon "lånat" din mjölk så att du bara har en tom kartong i näven
2) Läsa artiklar i en mjuk soffa istället för på en hård kontorsstol
3) Inte behöva gå på toaletten i ett litet bås med knähögt glapp ned mot golvet - eller lyssna på när någon annan kissar...
Somethings I keep...
Vinkade av Paul i morse med hela laddningen hjärtkakor. Han är ett sånt kakmonster att jag måste se till att han inte äter allt själv - så jag pådyvlar hans kontor kakor med jämna mellanrum. Fast vissa bakresultat behåller vi, så som mina saffransbiscotti. Bakade med fullkorn så att jag kan låtsas att de inte är kakor... Jo det här är boarder line, men jag har gett mig själv permission på just biscotti.
Till ett litet glas portvin får jag ta en då & då. Faktiskt!
Men inte totalt fiasko!
Jag hade ju storslagna planer på prydnadskål, små granplantor, cederkvistar & kransar till trappen. Vilket föll igenom totalt. Fast EN liten sak fick vi till. En ny dörrmatta - ut med den gamla avskyvärt slitna & fula IKEA-mattan & in med en liten färgklick! Jag älskar verkligen den här mattan på ett sätt som jag aldrig trodde att jag skulle kunna älska en dörrmatta. Anledningen - det känns som en så fin kombination av hemma Sverige & hemma här. Hemma Sverige för björkarnas skull, är man född i Umeå så är kärleken till björkar inprogrammerat från start. Det finns i ens DNA. Hemma Canada på grund av den lilla pippin - en cardinal, vackraste fågeln i The Whole Great White North!
Vår första advent...
Vad vi behövde den här helgen. Vi har varit så utarbetade hela veckan att det bara har känts som en enda uppförsbacke. Men den här helgen har verkligen fått oss att slappna av - axlarna har sjunkigt ner till den nivå de är skapade för. Vi har bara ägnat oss åt oss & vårt & det har varit helt fantastiskt skönt. Massa massa värmeljus har vi bränt & vårt lilla hus har varit en sån oas av lugn.
Första advent 2011 - jag älskar dig.
Cinnamon...
Förrutom det där granatäppleberoendet så är jag också helt såld på kanel. Tycker att det är så vansinnigt gott till kött - till dagens lilla stekbit rev jag lite citronskal, blandade med ett kryddmått var av kanel, ingefära, allspice & muskotnöt & vände köttets sidor i blandningen. Sedan, en minut stekyta på var sida - in i ugnen, låg värme under 30-40 min. Perfekt kött & åh så gott.
Sedan var tanken att följa upp med glögg - men vi sparar det till en annan dag. Har bara saftig non-alcohol glögg som verkligen kräver starkt rödvin för att ta sig från stadiet poänglös. Eftersom det är måndag imorgon kändes det lite för mycket alkovarning att korka upp en flaska bara för lite glögg... Lite inbördes strid där ja, men tillslut vann de vuxna argumenten. Lite hjälpta på traven av Pauls migrän - jäkla skithuvudvärk.
Raspberry Love...
Saffransbröd följdes upp av musselsoppa som följdes upp av hallonkakor.
Fast utan hål - jag kände hur orken bara sinade ut ur kroppen när jag jag försökte pillra ut det första hålet & det såg ut som om någon med en schäfers IQ satts på jobbet.
Fast utan hål - jag kände hur orken bara sinade ut ur kroppen när jag jag försökte pillra ut det första hålet & det såg ut som om någon med en schäfers IQ satts på jobbet.
Paul deltog inte i baket pga migrän - så jag tillverkade en specialkaka till honom för att försöka få honom att må lite bättre.
Det fungerade. Han kom tillbaka till de levandes skara med ett svagt leende - kakor, they has the power!
Ida pretends - East Coast...
Eller, jag behöver ju inte låtsas egentligen - det är ju på östkusten jag hänger. Fast jag tänker mer New England/Maine när jag lagar clam chowder. Dagens soppa får 3.5 från Paul, & 3 från mig. Smaken var god, men återigen - gillade inte konsistensen.
Färgen ska vi ju bara inte tala om...
Bloggar är så underbara!
Vet ni - jag tycker att bloggar är helt fantastiska. Man lär sig så mycket, får små tips - en inblick i andras liv. De små bitarna man tar del av gör att man får ökad förståelse för andras livssituationer, gör att man kan känna sig lite delaktig i någon annans liv - vilket verkligen kan vara guld värt när man befinner sig alldeles vansinnigt lång borta från de man älskar. Dessutom är de så inspirerande! Som Matildas hyacinter från förra julen, hur söta? Nu undviker jag ju hyacinter efter den fiaskojulen då mitt huvud antog fotbollsproportioner & jag tvingades sitta på akuten med andnöd. Samtidigt som pappa roade sig med att slå långfingret mot min panna med cirka 3 minuters mellanrum. Han SKYLDE på något om vätsketryck & jadijadi doktorsprat... men jag har lärt mig min läxa. Inga hyacinter i mitt hus alltså. Men julstjärnor har ännu inte resulterat i att pappa har gått lös på mig med en reflexhammare.
Så de får komma in värmen!
Baking for advent...
Är det advent så är det... då måste man ha söndagsfrukost som smäller lite högre. Så igårkväll, efter att jag putsat köksfönstret & Paul hängt vår första julstjärna, satte jag igång med en brödsats. Saffranslimpa. Fast jag gjorde bara en halv sats, använde fullkornsmjöl & så den obligatoriska torrjästen... mutter, mutter... urusla Canada med sin frånvaro av färsk jäst. Anyway, efter att ha rotat igenom skåpen tvingades jag inse att mitt jästförråd stämplats med bäst före 2009. Så jag tillsatte lite baking soda också, i något slags hängsle & skärp tänk.
Sedan följde jag Karins råd & kalljäste degen över natten. Vilket resulterade i en liten gyllengul limpa som inte kunde extraknäcka som tegelsten. Med tanke på förutsättningarna så blev jag klappaihändernaförtjust.
Jag valde att bre färskost på min macka, samt dekorera med gurka & lite havssalt. Paul... tja, Paul är & förblir en äkta canadensare.
Han hävdade att det var gott & frågade om jag ville smaka. Kände mig väldigt skandinavisk & oäventyrlig & avböjde således.
In the pretty flower world!
Tanken var ju att kitta upp oss på trappdekorationer. Det falerade lite. Däremot fick vi tag på en gigantisk julstjärna (den rosa till vänster... Paul är en tapper man), en julkaktus & bark till att plantera om våra orkidéer.
& så plockgodis i form av amaryllislökar!
Åh, amaryllishimmel! Svindyr himmel, men så värt - köpte på oss två. En mörkt rödlila & en helt fantastisk vit med "dubbelklockor". Dessutom fick vi råd från en alldeles fantastisk gay man om hur vi kan få våra amaryllislökar att överleva från år till år. Så jag ser våra $30 dollarslökar som investeringar - sånna saker som vi kan testamentera vidare till eventuella barnbarn.
Market day!
Jag tog min stora stråväska & så stack vi down town. Först - obligatoriskt Starbucks-stopp. Jag blev som vanligt himla sugen på att köpa "Holiday items". Men så kom jag på att koppar som inte är Iittala eller från något anrikt gammalt svenskt företag är helviti på jorden. Så jag höll mig.
Travade till St Lawrence - jag med min chai & Paul med peppermint mocha. Där hittade vi först ett helt berg med granatäpplen - så farmor, så här ser de ut. Som stora glansiga julgranskulor! Me like. Dessa var dessutom helt vansinnigt billiga, 4 för $5. Paul fick typ stoppa mig från att köpa granäpplen för $20...
Men lite andra roligheter var han däremot med på - balsamikoglasyr med fruktsmak tex. Samt kaffe smaksatt med snickerdoodle.
Jerusalem artichokes skippade vi dock... för hur sjutton skalar man något sånt här?
Sen körde vi till Torontos version av Kristiania - Kensington Market. För att de har så grymt god ost där. Samt bästa priset på saffran. Det senare var ett MÅSTE, går ju inte att fira advent utan saffransrelaterat bak!
Älskar Kensington - där är det liksom helt självklart att smälla upp hjortsköldar i affären & att få provsmaka i pincip allt man är fundersam över.
Nej UT!
Paul gillar att gosa. Mammut gillar att gosa. Moi blir rastlös. Så, nu har jag bestämt att vi måste ut ur huset. Slut på gos - dags att ta itu med dagens to do lista. Första advent startar om mindre än 16 timmar & tills dess måste vårt hus kännas lite mindre vardagsunderhållet & lite mer julinredningsmagasin.
Dagens första To Do - borsta håret...
Not even the mango...
Nej inget klarar sig från granatäpplen nuförtiden. Inte ens min all time favourite mango går säker. Min folisofi just nu är att ALLT blir bättre med granatäpple. För förutom att det är otroligt gott så ger det även en massa C-vitamin & kalium. Hade jag varit man så hade dessa små frön även varit utmärkta för att förebygga prostatacancer. Så det får bli mitt lilla novemberbidrag - men granäpple till folket!
But OMG!
MEN - innan jag bloggar vidare om helgmyspys, julpynt and whatever. VET ni vad jag såg när vi svängde in på vår gata ikväll? En coyote! Inte en mesig liten californiaversion heller, utan östkustvarianten - den som har varg i sig. Satan i gatan vad stor den var... Jag vet inte... morgonpromenader ensam i fortsättningen måste kanske involvera björnspray.
All my favourites...
Paul. Bubbly. Orkidéer.
Adventspynt.
Lax. Avokado.
& granatäpple. Alltså, jag har fått totalt dille på granatäpplen. Jag äter helt tokiga mängder. Om jag får välja EN sak att äta under vilken tidpunkt som helst under dagen så är det granatäpplen. Det är ett lite olyckligt begär, för jag är kass på att få ut kärnorna... större delen av tiden går jag runt med små granfruktskumkums i ansiktet & köksväggarna ska vi ju bara inte tala om. MEN - vi hyr stället, so whatever.
It's not only me...
Jag vaknar & kan se konturer i sovrummet. Har vi försovit oss?
Moi - Paul... Paul... PAUL!
Paul - Hempf?!
Moi - What time is it?
Paul - It doesn't matter, it's Saturday.
För en frestande halvminut leker jag med tanken... är det månne så underbart att det faktiskt är lördag. Sedan gör sig verkligheten påmind.
Moi - Honey. We had leftovers and water for dinner last night. It's definitely not Saturday.
Paul - ... Noooooo...
Moi - I'm afraid so. Chop chop, time to get up!
Moi - Paul... Paul... PAUL!
Paul - Hempf?!
Moi - What time is it?
Paul - It doesn't matter, it's Saturday.
För en frestande halvminut leker jag med tanken... är det månne så underbart att det faktiskt är lördag. Sedan gör sig verkligheten påmind.
Moi - Honey. We had leftovers and water for dinner last night. It's definitely not Saturday.
Paul - ... Noooooo...
Moi - I'm afraid so. Chop chop, time to get up!
Black Friday!
Oh - jag insåg precis att det är Black Friday imorgon! Black Friday är ett amerikanskt koncept som innebär att affärerna startar sina stora reor. Här i Canada hakar alla US-ägda företag på, dvs - imorgon är det jag som kittar upp mig på vintergarderob! Åh vad jag ser fram emot det, har inte shoppat på gud vet hur länge. Men nu - nu ska det banne mig bli både nya underkläder, jeans & vinterskor! Pauls prio är nya skor, de han har nu luktar som om Mammut kackat i dem.
Sushilunch & julen 2012-prat...
Birgitta & jag är ute i VÄLDIGT god tid inför nästa års julmarknad måste jag säga. Redan idag sågs vi för sushi/bento lunch & drog upp riktlinjerna. Här ska det läggas till prinskorvar, riktiga renar & pulvermos! Lyx, lyx, i svensk anda! Lite roligt var det med pulvermosbiten... för vi insåg att vi skulle behöva provsmaka det canadensiska utbudet. Kan ni tänka er det, pulvermosprovsmakning...
"Konsistensen är tillfredsställande - inga klumpar - & smaken är rund..."
Tar den här veckan slut?
Imorse i bilen, i bilkö...
Moi - "Look at that lucky bastard..."
Paul - = ?
Moi - "The mail man... I would kill to have his job. Being outside, getting some fresh air... working regular hours."
Paul - "Ida. Could you please not become a mail man?"
Moi - "Just go ahead kill my dream..."
Moi - "Look at that lucky bastard..."
Paul - = ?
Moi - "The mail man... I would kill to have his job. Being outside, getting some fresh air... working regular hours."
Paul - "Ida. Could you please not become a mail man?"
Moi - "Just go ahead kill my dream..."
Slutsats: JAG BEHÖVER HELG!
Bespara er...
Grönkålssoppa blir det nog aldrig mer i det Janssonska/Chvostekska hemmet. Ingen höjdare. Fastän jag modiferade ursprungsreceptet hejvilt så blev resultatet mest väldigt fiberrikt. Det var lite som att äta cellulosa. Jag kände mig som en termit.
Om man ska betygsätta... nej men orka. Vi säger bara så här - SWEAs julbileeumsmiddag kommer INTE att ha grönkålssoppa på menyn. For sure.
So - nu känker jag att det är dags att avancera vidare till andra soppor - röda kanske?
So - nu känker jag att det är dags att avancera vidare till andra soppor - röda kanske?
Jag kunde inte hålla mig...
Paul & jag har en överenskommelse - när vi köper glass betalar jag maten, när vi köper blommor betalar Paul. Det här tycker jag är ett superkoncept, så vanligtvis håller jag hårt på det. Häagen-Dazs på mig, allsköns grönt som gör mig lycklig på Paul. Men idag på Loblaws så kunde jag inte hålla mig... var bara tvungen att köpa med mig en liten julstjärna hem. Vi låtsas som att det inte räknas - att det mer får ses som en... dekoration av typen installation.
Så här har ni alltså vårt hems första adventinstallation julen 2011.
Ida pretends - being a farmer...
Jag kände mig helt inspirerad av dagens sötpotatisupptäckt & skuttade ut i trädgården på jakt efter andra grödor att släpa hem till familjen. Hittade ett stånd grönkål & låtsades att jag själv (& inte Joao - vår hyresvärd) odlat dem.
Skördade 500 gram & bar det till köket i ett alldeles löljigt litet durkslag.
Nu är tanken att sagda grönkål ska förvandlas till grönkålssoppa - för soppreceptsökandet fortsätter alltjämt.
Sötpotatis!
Jag har tagit det enväldiga beslutet att helgen ska ägnas åt husfix. Packa undan sommarkläder, städa & sätta upp adventsljusstakar. Den typen av pyssel som involverar besök på handelsträdgård för att kitta upp sig på mer säsongsbetonade växter - typ ljung & kål, sånt som man inte kan döda. Som förberedelse för helgens uppfixning så rensade jag ut ett par blomkrukor på trappen. Närmare bestämt de där blomkrukorna som jag testade att sätta sötpotatis i - & titta! Minisötpotatis! Oki, jag tänker inte lägga ned forskningen för att bli sötpotatisbonde direkt... men lite nöjd är jag allt! Det blev i alla fall något utav det.
Så nästa år kommer experimentet definitivt att upprepas - fast med bättre framförhållning & med riktigt land istället för kruka.
One month left!
App. Så var det en månad kvar tills vi landar i Umeå & åker hit. Hem, hem till Lycksele. Dagen efter blir det traditionell biltur upp till farmor & Älvsbyn. Älskar att köra till farmor på julafton. Hela bilen fylld av folk, katter & julklappar. Så knökat att man inte ens kan klia sig (vi vet, förra gången vi var hemma började Pauls fot klia men det var omöjligt för honom att komma åt den pga alla saker)! Julsånger från p3 & så renar som luffsar runt i de snötyngda skogarna. Så himla fint & juligt att det kniper i hjärtat!
Men innan jag blir helt nostalgiskt tårögd här... ANLEDNINGEN till det här inlägget är att jag behöver julklappstips! Är det något speciellt som önskas det här året? En c-programmeringsbok till lillebror? Löparskor till mor & far så att ni kan börja springa maraton? En chihuahua farmor? Hilp, vad önskar ni?
Men innan jag blir helt nostalgiskt tårögd här... ANLEDNINGEN till det här inlägget är att jag behöver julklappstips! Är det något speciellt som önskas det här året? En c-programmeringsbok till lillebror? Löparskor till mor & far så att ni kan börja springa maraton? En chihuahua farmor? Hilp, vad önskar ni?
We made it!
Det var på håret att det inte blev någon middag igår, Megha druttade nämligen ned för en trapp i fredags & vrickade foten. Men vill man så går allt! Paul & jag fixade efterrätten så att hon slapp halta iväg ut & köpa något på egen hand & så sprang vi runt med fat & bestick så att hon inte skulle behöva göra det. Väldigt trevlig middag som vanligt när vi ses - väldigt mycket prat också. Megha hade nog placerat sig rätt bra i vilken debatt-tävling som helst, så det är inte direkt så att man sitter & letar efter samtalsämnen.
Lite fel blev det dock vid ett tillfälle - vi gav henne ett sånt där flätat samearmband i läder & tenn & Megha frågade vad det var gjort av. Jag hörde lite fel & trodde att hon frågat VEM som gjort det:
Moi - NATIVES!
Megha - What...
Moi - Yes, Swedish natives. So you see the black part, that's skin - the shiny part is pewter.
Jag tror aldrig jag sett någon stirra på mig så förskräckt som Megha gjorde tills dess att Paul skrattande bröt ihop & förklarade att det svarta visst var läder men absolut inte läder tillverkat av sameskinn utan av renskinn. Sen la han till "Santas Reindeers!". Jag vet inte hur ofta Megha kommer att ha på sig armbandet... Inte jätteofta tänker jag mig.
Lite fel blev det dock vid ett tillfälle - vi gav henne ett sånt där flätat samearmband i läder & tenn & Megha frågade vad det var gjort av. Jag hörde lite fel & trodde att hon frågat VEM som gjort det:
Moi - NATIVES!
Megha - What...
Moi - Yes, Swedish natives. So you see the black part, that's skin - the shiny part is pewter.
Jag tror aldrig jag sett någon stirra på mig så förskräckt som Megha gjorde tills dess att Paul skrattande bröt ihop & förklarade att det svarta visst var läder men absolut inte läder tillverkat av sameskinn utan av renskinn. Sen la han till "Santas Reindeers!". Jag vet inte hur ofta Megha kommer att ha på sig armbandet... Inte jätteofta tänker jag mig.
Like 6 months later...
Ikväll ska det tillslut bli av - jag & Paul ska hem till Megha. Pusslet för att få ihop den här middagen har varit helt löjligt. Vi har alltså inte sets sedan sommaren pga av Seattle & Gran Canarie resor + jobb för min del & Ann Arbour & massa andra USA resor för Meghas del. Lite sjukdom på det & vips så gick det ett halvår. Helt otroligt. Men idag blir det alltså av, peppar peppar!
Bara i nordamerika...
Fick en flyer i brevlådan idag, från en mäklare som glatt talade om att ett hus på granngatan precis sålts för runt $400.000. Dessutom passade han på att tala om vilket husnummer det rörde sig om samt att det var en ung familj som köpt huset. Tydligen flyttar de in i mitten på december, så då är det läge att knata över med ett kakfak & bara "Howdy neighbour!"
Applicera nu detta på Sverige - "Hej! Du har fått en ny granne! Familjen Gustavson har precis sålt Klockarvägen 2 till familjen Åkesson för 750.000 kronor. Åkessons (som har två små telningar, nu blir det livat!) flyttar in den 8e december, så passa på att kika över med en liten välkomstpresent. Är du intresserad av att sälja ditt eget hus, hör av dig till mig - mäklare Engelbrekson - för en gratis konsultation. Mäklare Engelbrekson, ser till att ditt hus blir sålt!"
Alltså... nej. Mäklare Engelbrekson hade blivit sänkt i stadsdammen av far Gustavson & far Åkesson.
Applicera nu detta på Sverige - "Hej! Du har fått en ny granne! Familjen Gustavson har precis sålt Klockarvägen 2 till familjen Åkesson för 750.000 kronor. Åkessons (som har två små telningar, nu blir det livat!) flyttar in den 8e december, så passa på att kika över med en liten välkomstpresent. Är du intresserad av att sälja ditt eget hus, hör av dig till mig - mäklare Engelbrekson - för en gratis konsultation. Mäklare Engelbrekson, ser till att ditt hus blir sålt!"
Alltså... nej. Mäklare Engelbrekson hade blivit sänkt i stadsdammen av far Gustavson & far Åkesson.
Det är faktiskt livskvalitée!
Vi strosade runt på Shoppers Drugmart för ett par dagar sedan. Helt plötsligt fick jag syn på något som fick hjärtat att stanna till - ett multipack med lipsyl i läsksmaker! Åh lycka! Paul var dock helt oförstående & kunde inte alls förstå hur man kunde lägga 100 kronor på "chapsticks tasting like soda... but you don't even drink soda?!". Nä det kanske jag inte gör, & absolut inte sånt äckel som körsbärs Cola. MEN, det här är lite payback för det faktum att jag inte kunde hitta ett Cola lipsyl (precis som de coola tjejerna hade) under mina lågstadieår!
Cola lipsyl var liksom höjden av lipsyl lyx för mitt åtta åriga jag & jag SÖRJDE att jag inte ägde ett, men nu - nu jäklar i min lilla låda har jag hamnat i lipsylhimlen!
Vi vaknar sakta...
till liv här i Toronto. Eller, Mammut blev klarvaken för en liten stund sen - han ville nämligen ut i solrummet, men hade inte räknat med att det skulle vara så kallt där ute. Fem minuter höll han ut, sedan kom det in en stor chockad pälsboll som inte alls kände sig road av konceptet vinter. Helt förfärligt synd om sig själv tyckte han... så vi bäddade ner honom i soffan, där han låg & återhämtade sig i en kvart.
Sedan råkade jag gå förbi med en laddning garn... då blev det lite mer liv i honom!
VILL HA VILL HA VILL HA!
Det här är alltså Mammuts version av "fiskmås ser brödbit".
VILL HA VILL HA VILL HA!
Det här är alltså Mammuts version av "fiskmås ser brödbit".
Day one of the soup diet...
Nu ligger det till på det sättet att SWEA Toronto firar 30 år nästa år, dessutom är vi värdar för ett regionmöte - dvs, Sweor från hela nordamerika kommer att dimpa ner här i maj. Som en del av det är tanken att vi ska skapa en jubileeums meny, en meny som vi ska tävla fram. Jag som tillhör SWEA Central har hamnad i "sopplaget" - med tävlingsdatum satt till den 8e December. Var väl inte helt inställd på att tävla med just soppa, så jag känner mig lite ställd. Vad i helsike ska jag hitta på? Så nu blir det till att experimentera med soppa de närmaste veckorna! Paul får agera marsvin. Först ut blev något så otippat som ärtsoppa (har ju skytt ärtor sedan urminnes tider, men nu hittade jag en påse ärtor i frysen som vår kattvaktstant lämnat kvar & drabbades av "du skall inte slänga mat").
Betyg från Paul - 4.5
Betyg från moi - 4
Betyg från moi - 4
Soppan blev alltså oväntat god. Enda problemet, den var så enkel att göra att det känns närmast pinsamt att tävla med den. Detta var det enda jag gjorde: 300 gram ärtor i en kastrull, på med 3.5dl vatten & en buljongtärning (skulle vara kyckling, men jag hade bara grönsaks - det dög det med) & koka upp. Mixa med stavmixer. Sleva ned en hel avokado, 3.5 dl vatten till & en halv buljongtärning på det. Mixa tills soppan är slät. Servera med grekisk yoghurt. Klart!
Helgens byte!
Om jag gottar mig? Men något - nu har jag knäckehjärten så att det räcker ett helt år till! Samt polarbröd, hårt visserligen - men på den här sidan Atlanten får man inte vara så kinkig!
Dessutom kan Paul & jag äntligen bli hembjudna till nytt folk, för nu har vi ju kittat upp oss på både PARADIS & ALLADIN. Oj vad vi ska skaffa nya vänner nu!
Bästa lunchen!
En sak som jag verkligen ÄLSKAR med julmarknaden är att jag alltid kommer hem med en massa gravlax. Här i Canada är ju gravlax inte riktigt lika lätt att få tag på som hemma i Sverige, så för mig som tycker att gravlax är bland det godaste som finns är detta guld värt!
Något som inte är riktigt lika kul med julmarknaden... jag har haft "Uppför Källarbacken, nedför Källarbacken har jag en vän!" på repeat i huvudet sedan jag klev upp i morse.
"Vacker är han, stilig är han, vacker är han när han dansar..."
"Vacker är han, stilig är han, vacker är han när han dansar..."
Shoe sale!
Helgen var ju även första testet för mina små babyskor - skulle jag sälja något eller tvingas kånka hem alla par? Det var ju den stora skräcken, att jag inte skulle sälja en endaste liten sko... usch så ledsen jag blivit då. MEN - titta, det här är allt som är kvar!
12 par. Inte utsålt alltså, men jag är himla nöjd! Tänk, jag fick in nästan 2000 kronor på barnskor, på två dagar! Vilket innebär att jag kan ge 500 kronor rakt till bröstcancerforskningen efter det att jag täckt garnkostnaden samt gett SWEA deras procent. Hade ju som sagt gärna sett att hela vinsten gått till forskningen, men att ge 500 kronor till SWEAs stipendiefond är ju inte jättedåligt det heller. Summa summarum - jag förkunnar att mitt första försök till att kränga något jag gjort själv får ses som lyckat!
What a pillow can do to your head...
Vi kom hem igår, åt sallad med gravlax (gud så mycket gravlax jag har nu, jippi!) & duschade bort doften av gravlaxsås & köttbullar en masse. Efter det blev vi båda akuttrötta. Så där trötta att vi bara inte pallade att sitta uppe & vänta på att håret skulle torka bara lite. Så vi bara stöp i säng istället. Vaknade upp imorse & grimmaserade lite när jag såg min spegelbild. En halvtimme senare kom Paul ned för trappen...
?!
Det är trevligt att börja en måndagsmorgon med att skratta så mycket att man gråter!
Mackor, mackor, mackor...
Sånna otroliga mängder mackor jag tillverkat den här helgen...
Köttbullemacka - med den där rödbetssalladen. 30 liter tror jag att vi hamnade på tillslut.
Storsäljaren laxmackan - med 95 gram gravlax på.
Leverpastejmackan... inte så aptitlig i mina ögon.
Skinkmackan - stor barnfavorit...
Liksom ostmackan. Tror att vi totalt sålde 2 ostmackor till vuxna individer under hela helgen.
På allt detta, en sabla massa köttbullar med lingonsylt. Plus tusentals pepparkakor, lussebullar & kanelbullar. Hur jag känner mig nu? Ja men lite som om jag blivit körd i en torktumlare.
Every bone aches...
Herregud vilken gårdag. Jag har tillverkade säkert 20 liter rödbetssallad, tvingades se min bästa arbetare halvt hugga av sig ett finger under citronskärande & portionerade ut ett par hundra köttbullar. Sedan städade jag undan slagfältet, åkte till Alpina Klubbens årsmöte & delade ut priserna i deras lotteri. Drack två glas öl & blev alldeles yr i huvudet. Alkohol med noll mat i kroppen är inte ett bra koncept. Det vet jag ju... men så lätt att glömma när man är lite förvirrad pga matbrist. Måste försöka schemalägga någon form av mer ordentlig lunchpaus idag...
Om 90 minuter drar det hela igång igen. Med ännu mer "NU ÄR DET JUL IGEN" i högtalarna, ännu mer folkdansare i ljusgula byxor med hängig bak, ännu mer starkglögg & dessvärre ännu mer rödbetssallad. Vill inte se en rödbeta under det närmsta halvåret efter den här helgen...
Om 90 minuter drar det hela igång igen. Med ännu mer "NU ÄR DET JUL IGEN" i högtalarna, ännu mer folkdansare i ljusgula byxor med hängig bak, ännu mer starkglögg & dessvärre ännu mer rödbetssallad. Vill inte se en rödbeta under det närmsta halvåret efter den här helgen...
Fem timmars sömn senare...
I natt har det verkligen varit en sån där "vakna upp & tro att man försovit sig natt". Herrehjälp vad jag snurrat oroligt, livrädd för att försova mig eller glömma att ta med mig någon viktigt till Harbour Front idag. Inte hjälper det heller att jag inte har hunnit sätta prislapparna på mina små skor, än mindre skriva ut dem på skrivaren... Klockan sex gav jag upp & startade dagen. Nu har jag hunnit sätta ihop en orderlista på skorna & det gör att det hela känns lite bättre. Fast huj vad den här dagen kommer att blir lång. Först allt jobb på Harbour Front, sedan åka till Alpina Klubbens årsmöte där jag ska dela ut lotteripriserna. Hade väldigt gärna velat skippa det senare projektet, men känner att jag inte riktigt kan banga när det är så viktigt för Paul. I mean, han kommer att gå runt i hårnät halva dagen enbart för min skull. Då kan man liksom inte komma med "nejmen jag är lite trött, så jag åker hem". Givande & tagande & sova får man göra när man är död...
Nej men BLÖDIG...
Usch... Ibland är jag så himla sappy. Som nu. Sitter i soffan & jobbar med prislapparna till mina små skor, & så kommer "O helga natt", & jag blir helt darrig i bröstet. Nästan så där grinfärdig som jag blir när jag hör duetten ur pärlfiskarna. Det bara ryser nedför ryggen & jag blir alldeles kall. Antar att det har något att göra med frekvensen - men varför? Vad är anledningen till att man reagerar fysiskt på ljud? Jag kan förstå fysisk respons om det rör sig om lejonryt eller gråtande spädbarn - men två män som sjunger duett?
After work...
Jobba från 07.00 till 14.00. Springa ner i snålblåsten till Romni Wools, köpa mer garn. Springa till business card stället - checka ut korten. Springa till Harbour Front. Upptäcka att vi inte har några förkläden. Inte ett endaste ett... Svära på svenska & engelska. Packa upp kaffe, lasta in sallad, moppa golv. Åka till Canadian Tire, köpa upp sig på två förvaringsboxar a la 200 liter var...
& så fortsatte dagen tills 20.30 då vi äntligen landade hemma. Hemma med ljus & julmusik - & äntligen kunde jag andas ut & slappna av!
Äta lite lax & konstig frukt.
Kaktus & sharronfrukt. Den gula sidan av fatet var lite godare. Samt lite mindre späckad med kärnor. Mammut gillade båda.
A little luxury...
Jag unnar mig lite idag... STARBUCKS LUNCH! Nio väl spenderade dollar, herregud vad lycklig Starbucks gör mig. Det är lite illa... men hela stället gör mig så glad. Det är alltid varmt & småmysigt inne på Starbucks & jag älskar verkligen Chai högt & dyrt. Sedan kändes det ju extra festligt att jag fick dagens i min första julkopp för i år.
I told you so, julen började officiellt igår!
Shoes for little boys...
Ingrid - här kommer lite olika färgkombos som du kan ta ställning till. Är det någon version som du tycker lite bättre om, eller vill du ha helt andra färger? Jag jobbar just nu på en riktig Robin Hood version, så jag lägger upp dem separat så fort jag har skorna klara.
Ok, now I know!
Alarmet satte igång 05.30 imorse. Varför då? Flygtaxi ut till Pearson? Nej, inte den här gången. Nope, idag kliver vi upp tidigt så att Paul kan åka ut till Ontario Food Terminal & hämta upp 96 salladshuvuden innan han åker till jobbet. Stackarn kliver alltså upp i ottan enbart för att åka iväg & lasta en vansinnig mängd sallad för min skull. Japp, hade jag tvekat efter det där okidéerummet så är de tvivlen nu appelut helt som bortblåsta.
I KNOW he likes me!
Christmas has started!
Åkte ned till Harbour Front & ställde i ordning inför julmarknaden. Kan inte låta bli att förundras över all mat, ni skulle se hur tokiga mängde med köttbullar vi har - frys efter frys efter frys!
& pepparkakor har vi hela TORN av till försäljning!
Spanar själv på Paradisaskarna... Pauls moster är stort Marabou fantast, så det hade varit en ultimat julklapp till henne.
För mig är det dock MARSÁNSÅS som gäller. Måste köpa på mig! Räddare i nöden till alla efterrätter & omöjligt att få tag på här. 25 pack ja tack! Lite ÖNOS svartvinbärssaft måste jag också köpa så att jag klarar mig igenom förkylningstider.
Japp. Idag blev det officiellt jul. Inte bara pga all mat, nej vi fick också årets första snö. Blev så där glad när jag såg de första flingorna som man blev som barn... snö, det BLIR jul i år också!
Getting my first business cards!
Vet ni, Paul har just lagt en beställning på business cards till mig! 1000 stycken slog han till på, det är väl kanske lite i mesta laget... kan liksom inte se att jag någonsin kommer att göra av med så många. Speciellt inte som korten är för mitt lilla virkprojekt. 1000 stycken, herregud så många skor jag måste fippla ihop. Jag som är uppe i knappa trettio nu... I vilket fall, imorgon kommer de & jag ser så fram emot att se dem i tryck! De är väldigt enkla, men jag tror att det kommer att bli fint. Fint & rosa - samlar man pengar för bröstcancerforskningen kan man ju inte gärna trycka upp kort i någon annan färg.
Sjukt mycket daim...
Vad jag gör den här morgonen? Räknar daim! Välkommen till ännu en vanlig dag i mitt liv! Nej men allvarligt, tanken är att vi ska sälja lösa daimbitar i SWEAs lilla café. Eftersom IKEA lagt ner konceptet "RIKTIG Svensk Mat" till förmån för deras egen version av svensk mat (panpizza producerat i Detriot) sålde de nämligen ut en massa daim. Så Paul & jag la beslag på daim för cirkus 700 spänn. 700 kr ger 23 påsar daim &, efter lite multiplikation från min sida, ungefär 2070 individuella daimbitar.
Jag tänker att vi kanske kan frångå vår första idé, att förpacka dem 5 om 5 i små påsar... det ger 414 påsar & jag känner att orken inte riktigt räcker till för det...
It starts today!
Idag får vi tillgång till Harbour Front - alltså lokalen där SWEAs årliga julmarknad hålls. Så idag blir det till att moppa golv, flytta runt hurtsar, sätta ihop små bordsgrupper & bre ut vaxdukar. Sen ska hårnålar inhandlas & daim paketeras. 50 liter mjölk ska hitta vägen till ett av våra fem inhyra kylskåp & så ska vi förbereda plats för morgonens limpleverans - 180 limpor...
What should we call it?
Alla Mammuts mjukisdjur har namn - förvisso inte så avancerade. De är nämligen alla små lamm, så de heter alla något på Dolly. Typ "Baby Dolly on a string", & så vet vi båda exakt vilken Dolly vi menar. Men nu hittade jag inget lamm på Gran Canaria, utan Mumin fick nöja sig med en liten uggla istället. Det visade sig bli en hitt, han gillar den skarpt. Fast problemet för oss är ju att vi inte kan kalla den för Dolly... så nu rasar debatten här hemma - VAD ska ugglan heta?
Hedvig?
& sen blir det yoga & växtfärgning!
Efter Jo´s tips om linser i chillin kände jag mig lite inspirerad! Så det blev linssoppa till middag.
Alltid när jag lagar linser känner jag mig helt hippie, nästan så att jag känner hur håret växer ut i armhålorna. Idag förstärktes den känslan av valet av middagskonversation - Occupy Toronto. Fast min ståndpunkt i frågan är "men förihelvitte, klipp er & skaffa er ett jobb om ni vill göra skillnad!". Så jag hade nog varit en rätt usel hippie... oh well, jag passar ändå inte i pannband & så kan jag inte spela gitarr eller tamburin heller.
Skruva ihop kakfat!
Nejmen, nu tar jag en liten jobbpaus för att skruva ihop två kakfat! Allt i marknadsföringssyfte! Återkommer strax med bilder, vill nämligen gärna få lite feedback!
Happ... så var kakfat nummer ett ihopskruvat.
Är så där nöjd med resultatet. Hade trott att det skulle vara mer utrymme mellan "våningsplanen"... Jag vet inte... jag kanske måste komma på något annat sätt att visa upp mina små skor på under julmarknaden. Några idéer?
Happ... så var kakfat nummer ett ihopskruvat.
Är så där nöjd med resultatet. Hade trott att det skulle vara mer utrymme mellan "våningsplanen"... Jag vet inte... jag kanske måste komma på något annat sätt att visa upp mina små skor på under julmarknaden. Några idéer?
Om ni undrar...
vad jag roar mig med idag? Spatial Point Pattern Analysis. Om jag vill kasta mig utför ett stup? Jo men lite.
I want to get things right this year!
Förra julen var ju rätt... katastrofdålig. Vi kunde inte åka hem, Paul hade inte något jobb & jag fick 39 graders feber. Vi försökte, men förutsättningarna var helt enkelt inte de bästa - I mean, vi hade inte ens snö på julafton. Jag deppade & grät i min lilla feberbubbla. Sen åkte vi till Pauls föräldrar & efter det lovade Paul mig att vi kan fira jul vart jag än vill i fortsättningen, föreslagsvis i Sverige. Så i år blir det så - vi ska fira riktig jul & jag ser fram emot det på samma sätt som jag gjorde när jag var fem. Julen känns MAGISK igen. Men riktigt bra blir inte julen om man inte "bygger upp den". Man måste liksom arbeta sig in i julstämningen, etappvis ta sig fram till höjdpunkten, den 24e. Igår tog jag mitt första steg mot drömjulen 2011. Jag köpte mig en amaryllislök!
Banne mig, den här gången ska jag ha en blomma innan februari 2012!
Är någon i Stockholm på nyår?
Jag har funderat på en sak sedan jag bokade vårt hotelrum i Stockholm. Lämnar ALLA stan den dagen? För så här är det, alla hotel som vi kikade på hade helt sjuka rabatter. Vanligtvis skulle vårt rum ha gått lös på typ 8000 kronor för två nätter. Vilket jag ju bara skrattar åt, det är en biljett över Atlanten + inrikesflyg för en av oss... Men nu fick vi rummet för cirka 2700. Ett pris jag känner att jag kan leva med. MEN. Så tänker jag på hur det var när vi var i New York nyåret 2009/2010. Där kan jag ju tala om att man INTE fick rabatt på hotelrummen över nyår. Snarare satt hotelägarna & krösusskrockade på sina kontor & knuggade mängder av gröna dollarsedlar mellan fingrarna. Det var snordyrt att hitta någonstanns att bo. Alla priser var upp uppchosade något helt astronomiskt eftersom så mycket folk kommer till staden den helgen att man kan kräva vilket pris som helst. So... innebär det att Stockholm kommer att vara helt folktomt? Att den enda andra själen i stan förrutom oss kommer att vara Jan Malmsjö?
For you dad!
När pappa & jag hängde vid poolen på Gran Canaria så passade vi på att prata lite mat, sånt som är bra för en & sånt som är skit. Pappa ville veta hur jag gör min chilli - så pa, här kommer receptet!
1) Börja med lök, jag brukar ta två gula & så många vitlöksklyftor som jag har tålamod att pillra bort skalet från. Sedan kör jag allt i matberedaren, hacka lök för hand är ett straff jämnbördigt med att rensa avloppet.
2) Fräs löken i LITE olja. Här brukar svensken gå helt i överstyr & tippa i halva flaskan med olivolja & mumla något om medelhavsdiet. Wake up, det är olja. Olja = fet. Punkt. Stek löken först på svag värme, då vattnar den sig & bränner inte vid.
3) Kvarta ett gäng tomater & tippa i. Jag höftade i 6 den här gången. Kasta ned lite buljongtärningar, jag tog 2 plus lite flytande idag.
4) Sedan krovhackar du 1-2 paprikor. Låt bli den gröna, den smakar bara som om du trillat framstupa på gräsmattan med öppen mun. Tippa i.
5) Riv två morötter & känn hur hälsosam du är! Tillsätt även en laddning köttfärs, idag blev det ungefär 400 gram.
6) Tillsätt lite chilli.
7) Titta ner i grytan & förundras över hur ledsamt det hela ser ut.
8) Tillsätt torkad chilli, lökpulver, cayennepeppar, peppar & paprikapulver. Sedan ÖSER du ner kummin & kanel. Det ska vara så mycket att du nyser. Sedan tillsätter du ungefär lika mycket till. Ge dig inte förrän chillin är helt trög & mörk i färgen.
9) Dra bort från värmen, tippa ned kidneybönorna eller vilken bönmix man nu föredrar. Smaka av. Tillsätt ÄNNUMERA kanel & kummin. Smaka av & tillsätt kryddor tills du är nöjd. Ös upp i en skål, klutta på grekiskt yoghurt & toppa med en näve färsk persilja. Trotsa mors uppfostran & ät det hela med sked!
1) Börja med lök, jag brukar ta två gula & så många vitlöksklyftor som jag har tålamod att pillra bort skalet från. Sedan kör jag allt i matberedaren, hacka lök för hand är ett straff jämnbördigt med att rensa avloppet.
2) Fräs löken i LITE olja. Här brukar svensken gå helt i överstyr & tippa i halva flaskan med olivolja & mumla något om medelhavsdiet. Wake up, det är olja. Olja = fet. Punkt. Stek löken först på svag värme, då vattnar den sig & bränner inte vid.
3) Kvarta ett gäng tomater & tippa i. Jag höftade i 6 den här gången. Kasta ned lite buljongtärningar, jag tog 2 plus lite flytande idag.
4) Sedan krovhackar du 1-2 paprikor. Låt bli den gröna, den smakar bara som om du trillat framstupa på gräsmattan med öppen mun. Tippa i.
5) Riv två morötter & känn hur hälsosam du är! Tillsätt även en laddning köttfärs, idag blev det ungefär 400 gram.
6) Tillsätt lite chilli.
7) Titta ner i grytan & förundras över hur ledsamt det hela ser ut.
8) Tillsätt torkad chilli, lökpulver, cayennepeppar, peppar & paprikapulver. Sedan ÖSER du ner kummin & kanel. Det ska vara så mycket att du nyser. Sedan tillsätter du ungefär lika mycket till. Ge dig inte förrän chillin är helt trög & mörk i färgen.
9) Dra bort från värmen, tippa ned kidneybönorna eller vilken bönmix man nu föredrar. Smaka av. Tillsätt ÄNNUMERA kanel & kummin. Smaka av & tillsätt kryddor tills du är nöjd. Ös upp i en skål, klutta på grekiskt yoghurt & toppa med en näve färsk persilja. Trotsa mors uppfostran & ät det hela med sked!
Jag kan jag med!
Nu har det ju varit ett litet allmänt upprop här i bloggen - ni verkar gilla Paul. Jo gav honom till & med MVG i betyg. Jag känner att jag ligger lite i lä, att jag inte riktigt håller samma standard som partner... Så, för att jämna ut givandet & tagandet lite tänkte jag fixa en liten överraskning åt honom!
Uppdatering: Nej men jag kunde inte alls... Planen var att baka dessa & att de skulle se ut som på bilden. Det gjorde de INTE när jag tog ut dem ur ugnen, de hade liksom smält ihop till en enda jättekaka. Fick ta fram kniven & mejsla ut någorlunda kakformer. Mindre lyckat.
Uppdatering: Nej men jag kunde inte alls... Planen var att baka dessa & att de skulle se ut som på bilden. Det gjorde de INTE när jag tog ut dem ur ugnen, de hade liksom smält ihop till en enda jättekaka. Fick ta fram kniven & mejsla ut någorlunda kakformer. Mindre lyckat.
A little ray of sun...
Måste bara visa miniatyr orkidéen som jag fick av Paul - den gör mig glad hela vägen in i hjärtat! Som en liten solstråle på mitt nattduksbord!
Dessutom är orkidéer världens bästa blomma när man har katt - de gillar dem nämligen inte. Så det slår två flugor i en smäll: 1) Man har fina blommor utan tuggmärken, 2) Man behöver inte skjutsa katten till veterinären för akut magpumpning.
Hotel, check!
Happ, så har vi bokat in oss på Elite Eden Park Hotel i Stockholm över nyår. Höll på & velade i en oändlighet över om vi skulle välja det eller något av de hotel vi bott på tidigare - Rica & Freys. Jag älskar Freys, tycker att det är så mysigt, men har ingen aning om frukosten är bra. Rica å andra sidan har rätt sugiga rum, små små kartonger, men frukosten är to die for. Tillslut bestämde vi oss helt enkelt bara för att prova något helt nytt, så förhoppningsvis blir det en supervistelse. Inte som förra gången vi bodde i Stockholm... värdelösa Best Western Hotel Terminus, välkommen till finlandsfärja 1982. Anyway, nu kvarstår att spika schemat under våra två dagar i Stockholm. Nyår på Skansen är ett måste, men i övrigt har vi noll på agendan. Allra helst hade jag velat boka in oss på en mysig nyårsmiddag, men det här har visat sig vara ett STORT problem. För alla restauranger serverar "nyårs-supé" & det innebär hummer. Vilket Paul inte pallar att äta. Vägrar hosta upp en massa pengar bara för att pojkvän ska få en halv hummer på sin tallrik & sedan äcklat peta på den med sin gaffelspets tills den bärs ut...
Försvann...
Jag försvann lite där igårkväll. Men först satt jag & Paul i never ending regnig bilkö & sen kom vi hem till en katt som mått dåligt i soffan. När väl den otrevliga biten hade klarats av var jag så trött att jag knappt fick i mig middagen & sedan somnade jag i soffan. Klockan åtta. Lite jetlag var det här ja! Vaknade klockan fem idag, så det känns ju som att det kommer ta ett litet tag tills jag är tillbaka i normala gängor igen. För just nu är det inte bara tantvarning på mina sovtider, det är som om jag helt gått i barndom...
Love...
Under vår vecka på Gran Canaria besökte vi ju bland annat ett orkidéehus. Ett växthus helt galet fullproppat med utomjordiskt vackra blommor.
Efter att vi varit där kommenterade jag här på bloggen att vi behöver mer variation på orkidéerna hemma. Inte bara samma gamla IKEA-versioner hela tiden. Det här hörsammades - när jag kom hem igår hade Paul införskaffat inte mindre än fem orkidéer för att fira att jag var hemma. Dessutom hade han byggt ett orkidéerum åt mig & läst upp sig på hur man bäst främjar återblom.
Alltså... om inte det är kärlek så vet jag inte.
Before setting foot on Canadian soil...
För att vara så flygrädd som jag är får man ju lite torrt konstatera att jag reser rätt mycket. Medan jag satt på mitt hotelrum i Madrid passade jag tillexempel på att boka julens flygbiljetter. Paul fixade trippen över Attilanten, jag inrikesflygen. Den här gången mellanlandar vi i New York, men sedan kan vi borda ett flyg som går hela vägen till Stockholm. Så lycklig att jag slipper Frankfurt/Bryssel/Schiphol! Samma dag som vi landar, den 23 december, bordar vi ett SAS plan till Umeå & där landar vi 11.35. Sedan firas det jul i dagarna åtta, & den 30 flyger vi ner till Stockholm igen. Det går nämligen inga flyg på nyårsafton & vårt flyg hem går tidigt den 1 januari. Så inte så mycket att välja på, nyår måste alltså av nödtvång firas in i Stockholm. Fast jag måste erkänna att jag ser fram emot det - jag vill stå på Skansen & höra "RING KLOCKA RING" på riktigt! Vad mer kan man göra i Stockholm precis så där under årets sista skälvande dagar? Tips mottages tacksamt!
Finaly back home...
Vacklade ut i terminal ett igår eftermiddag - sov inte en enda minut på flyget över & var så trött att jag såg dubbelt. Fast rent flygmässigt sett var det en lyckad flygning, Lufthansa vet vad de gör. Bara en sån sak som att de satte oss i ett plan med FYRA motorer istället för två, sånt gör flygrädd Ida mycket lycklig! Sedan var det kul att flygvärdinnorna älskade mina små skor, de kom över nästan hela bunten i olika omgångar för att kika på dem.
Paul hämtade upp & var sitt vanliga gulliga jag, frågade vad jag ville ha till middag - sushi, jamaicanskt... whatever I wanted - & jag valde lax lagat av moi. Hemmamat, gud så skönt med hemmalagad mat. Restaurangmat är lyxigt & jag har ätit en del riktigt god mat den senaste veckan, men att få äta något enkelt hemlagat slår långt just nu. Som efterrätt blev det en kopp te för mig & fancy choklad för Paul, inhandlat i Frankfurt. Köpte ett somaliersett, så nu blir det till att para ihop vin & choklad framöver!
Paul hämtade upp & var sitt vanliga gulliga jag, frågade vad jag ville ha till middag - sushi, jamaicanskt... whatever I wanted - & jag valde lax lagat av moi. Hemmamat, gud så skönt med hemmalagad mat. Restaurangmat är lyxigt & jag har ätit en del riktigt god mat den senaste veckan, men att få äta något enkelt hemlagat slår långt just nu. Som efterrätt blev det en kopp te för mig & fancy choklad för Paul, inhandlat i Frankfurt. Köpte ett somaliersett, så nu blir det till att para ihop vin & choklad framöver!
Klockan 9 somnade jag halvt om halvt i soffan & fick skuffas upp för trappen.
Grattis igen pappa!
Min iCal hade fått för sig att farsdag var tisdagen den 8e, så då firade vi det då med laxsoppa & languster som jag tåtat ihop i mitt lilla lägenhetskök. Även om nu dagen inte var rätt så var det ju ändå himla skönt att jag fick inte lite firande på ett hörn. Farsdagfirande är ju något jag inte kunnat delta i på flera år. Nu, när jag har insett att farsdag inföll den 13 november det här året, får jag skicka iväg ytterligare en liten hälsning.
Hurra hurra hurra för dig pappa!
Liquid breakfast...
03.30... jag har hunnit ta en dusch & dragit på mig lite kläder. Nu drar jag en cola från minibaren & hoppas på sockerchock. Flyger till Frankfurt om 2.5h & måste försöka piggna till åtminstonde så pass att jag fixar att borda planet!
Går allt som det ska är jag hemma om cirka 20 timmar, mindre än ett dygn nu - det går frammåt!
I didn't tip...
Absolut värdelös middag. €18 för lite fisk & räkor & sås. Portionen var stor som en knytnäve, fick inte ens ett litet babyspenatblad till. Nu tänker jag råutnyttja ALLA faciliteter på det här hotelrummet för att hämnas. Jag börjar med att spola ner allt toapapper.
Tack gode gud!
Argh! Pratade precis med mamma, som just anlänt till Lycksele eftersom de blev försenade. Anledningen till förseningen, planets motor blev träffat av blixten... Piloten tog ner planet i Manchester för att checka att allt stod rätt till & jag kan tala om att om jag varit på det planet så hade jag tvingats använda båt som fortsatt färdmedel. Jag avskyr verkligen att flyga & sånna här incidenter gör att psykologsoffan lockar. Fy vad otäckt... nej nu måste jag lugna nerverna med ett glas vin känner jag.
Tack snälla rara högre makter för att ni fick hem dem säkert!
In Madrid!
Happ, en etapp avklarad. Befinner mig just nu i Madrid & sitter & småsvär över att hotelrestaurangen inte öppnar förrän 20.00. Inget i krokarna har heller öppet förrän då, så det är bara att vänta. Lite småjobbigt med tanke på att dagens lunch utgjordes av ett äpple & en liten flaska cava som jag drack ur en plastmugg på flygplatsen. Ett äpple till har jag dock fått tag på, så det hjälpte. What else... herregud vilket zoo Las Palmas flygplats var. Jag höll på att krevera. Hulahula dansöser, rödflammiga tyskar & en miljon skandinaver. Det var nästan så att det var en befrielse att få borda planet.
Nope, nu ska jag bada badkar & drick complementary water från minibaren.
They are almost halfway home...
I skrivandets stund har familjen redan befunnit sig på ett flyg i tre timmar, de är alltså halvägs hemma. Själv har jag ju lite mer resande att se fram emot. Först 3 timmar till Madrid, där jag ska stanna i 11 timmar. Har bokat in mig på ett av de få hotell som erbjuder 24-hour shuttle traffic, kände att det kunde vara lite smidigt med skjuts från & till flygplatsen. Speciellt som jag ska vara tillbaka där vid 4 på morgonen. Efter att MAD har klarats av blir det två timmar på ett nytt flyg för att ta mig till FRA (Frankfurt). Där ska jag dricka chai & shoppa tänkte jag. Har 6 timmar på mig innan flyget går mot YYZ (Pearson Airport, Toronto). Nio timmar beräknas den lilla turen ta - oh joy! Så om jag summerar... om 36 timmar är jag hemma. Trettiosex timmar. Ingen kan säga att jag inte ansträngde mig för att vara med på mammas 60-årsdag, det är då ett som är säkert.
Nu ska det bli intressant att se hur dessa 36 timmar bäst kan beskrivas i efterhand. Jag gissar på den något otippade kombinationen "babyskotillverkning & vitt vin".
Wish I could bring it back...
Imorgon har jag ett fåtal timmar på mig innan jag måste åka till flygplatsen. Planen är att tillbringa de timmarna på benen. Ska sitta så mycket det närmsta dygnet att jag vill röra på mig! Dessutom måste viktiga saker inhandlas, som spanskt godis till väntande pojkvänner. Allra helst hade jag velat ta med mig detta tillbaka...
Perfekt för glasstokig pojkvän! Ser så himla gott ut att till & med jag blev sugen på att testa. Kanske något ICA hade kunnat testa att sälja hemma i norden...
Geology discount!
Så vi åkte på små slingriga bergsvägar med fara för livet - serpentinvägar är inte en favorit i min bok. Bättre än att flyga, men inte långt ifrån. Fast det är klart, fint är det...
Så kom vi fram till Puerto de Mogan & det var ju himla fint. Dricka vitt vin & äta tonfisk, strosa i små affärer, köpa stråväskor & kika på fisk i vattnet. Dricka mangosmoothie fick vi också in på schemat. Med "vi" menar jag mamma, Ellinor & moi. Pappa & Christer drabbades av akut manströtthet så fort de satte sina sockbeklädda ECCO skor i Mogan & tog bussen tillbaka så fort tonfisken var avklarad. Vilket var rätt skönt, man orkar bara höra "Ja men hittar vi ett fint blommigt gardintyg så tar vi väl 20 meter" så många gånger...
Sedan hittade vi ett stånd med massa korall/turkos/you name it halsband. Urtjusiga saker hela bunten. Spanade som bäst på ett par pärlörhängen när jag fick se en ammonit. Bestämde mig för att ge mamma & Ellinor en lektion. Italienskan som ägde ståndet plockade upp på min lärarröst & frågade vad det var jag berättade, var det sant som hennes återförsäljare sagt att den var hela TVÅ miljoner år gammal? Jag skrattade lite & sa att hon nog inte skulle lita så mycket på honom - en ammonit är 65 miljoner år gammal SOM YNGST. Sedan berättade jag en hel bunt annat för henne & efter det fick jag rabatt på allt hon sålde! Väldigt trevligt. Så jag fick mina pärlörhängen för typ nada & mamma fick ett väldigt bra pris på ett urtjustigt armband & halsband i korall.
Inte för att mn mamma behöver urtjusiga saker för att vara fin. Hon är så himla söt som hon är!
Mot fiskebyn!
I sann turistanda ska vi besöka en "genuin fiskeby" idag. Det är sånt man gör på semester nämligen. Man bränner sig på stranden, köper massproducerade ikoner/porslin, gärna någon lokal sjal/hatt/kaftan & så tar man för många kort på båtar/skäggiga gubbar i fes/fåglar som man inte har hemma. Sedan drar man en pizza & coca cola till lunch & njuter av att vara i "utlandet"...
Alltså, ok - jag kanske låter sjukt otacksam just nu. Men det är så märkligt att befinna sig i en fabricerad tillvaro - att bo på en ort som bara finns till för att likbleka svenskar/finnar/engelsmän ska kunna bränna sig kräftröda & glömma bort kylan & mörkret som råder hemmavid. Det är en låtsasvärlde, en liten hubb där medelålders tyska tanter kränger av sig tröjan & solar topless, där medelålders finska gubbar blir lite dragna & bjuder upp sin fru till finsk tango... Det är som ett sim-spel som lämnats åt sig eget öde.
Alltså, ok - jag kanske låter sjukt otacksam just nu. Men det är så märkligt att befinna sig i en fabricerad tillvaro - att bo på en ort som bara finns till för att likbleka svenskar/finnar/engelsmän ska kunna bränna sig kräftröda & glömma bort kylan & mörkret som råder hemmavid. Det är en låtsasvärlde, en liten hubb där medelålders tyska tanter kränger av sig tröjan & solar topless, där medelålders finska gubbar blir lite dragna & bjuder upp sin fru till finsk tango... Det är som ett sim-spel som lämnats åt sig eget öde.
Last day with la familia...
Imorgon vaknar jag till en Gran Canaria morgon utan min familj, de reser redan vid 5-snåret på morgonen. Tack & lov lämnar jag vulkanhögen bara 9 timmar senare, vid två på eftermiddagen. Sedan blir det resa med värde spanair till Madrid, hänga där i 11 timmar, flyg till Frankfurt, roa mig ytterligare 6 timmar med flygplatsmat & så SLUTLIGEN får jag borda ett plan till Toronto & går allt som det ska landar jag där på söndag. Det är inte utan att jag längtar. För herrejävlat vad turistigt det här stället är. Har inte sett så många midjeväskor sedan 80-talet. Eller rökande människor med tuperat hår för den delen.
Trots att det kanske inte är världens mest pitoreska ställe så har det varit så fint att få vara här med alla mina, speciellt med pappa - så fantastiskt duktig han har varit med ätandet överlag. Oki, jag har sagt till honom en massa gånger "Nej pappa, inte bröd/ris/potatis/äta andras rester" men han lyssnar! Mesta delen av tiden gör han dessutom alldeles utmärkt ifrån sig på egen hand. Inte en öl har gått ner under hela vistelsen. Det är HIMLA strångt gjort av någon som skitigt i kalorier & fetthalter så länge jag kan minnas. Pappa om någon förtjänar en applåd!
Trots att det kanske inte är världens mest pitoreska ställe så har det varit så fint att få vara här med alla mina, speciellt med pappa - så fantastiskt duktig han har varit med ätandet överlag. Oki, jag har sagt till honom en massa gånger "Nej pappa, inte bröd/ris/potatis/äta andras rester" men han lyssnar! Mesta delen av tiden gör han dessutom alldeles utmärkt ifrån sig på egen hand. Inte en öl har gått ner under hela vistelsen. Det är HIMLA strångt gjort av någon som skitigt i kalorier & fetthalter så länge jag kan minnas. Pappa om någon förtjänar en applåd!
How to do a margarita...
Under dagens vandringar hittade jag en osterizer i ett skyltfönster - alltså världens bästa mixer, men i en 40-år yngre tappning än vad vi använder i stugan. Blev vansinnigt sugen på att skita i hela 110/220 volts problematiken & köpa den rakt av... Nu så här i efterhand ångrar jag mig. För hade jag köpt den, då hade jag hoppat in i en taxi tidigare ikväll, blåst hem till mitt hotell, hämtat den & åkt tillbaka till ma & pa´s hotell. Sedan hade jag travat in i derat hotellbar & visat dem vart skåpet ska stå i margaritasammanhang. För margaritas ska tillagas med en sjujäkla massa is, & lime, tequila & lite cointreau. De ska inte lagas med bara tequila, salt & ett cocktail körsbär (?)...
Nope, jag tror att det kanske behövs lite mer utbildad barpersonal här på Gran Canaria. Samt mer osterizers åt folket.
Yet another day in the sun...
Pappa, Ellinor, Christer & jag shoppade lite håglöst, njöt av en väldigt trevlig trerätters lunch för €8 (inklusive ett glas vin, blir det billigare?) & hängde vid poolen. Pappa & jag simmade i nästan 20 minuter, det kändes himla fint! Tänk att han varit så duktig med sin diabetes att han förlorat 20 kilo & mår bättre än på år! Sedan tog jag en strandpromenad. Det här stället är VÄLDIGT turistigt, men stranden är bra jäkla fin. Förutom nudistbiten, den är lite för skrumpen för min smak.
GOING to the beach...
Mamma, Magnus & Anna är & hajkar idag. Moi väljer dock att stanna i Playa de Ingles. Känner inte för att gå på hajk i mina supertunna Merrell-skor & jeans i ett knaggligt lava-landskap där växtligheten till 100% består av kaktusar. Så då kvartstår dilemmat - hur jag ska sysselsätta mig under dagen? Jag vill gå på långpromenad längsmed stranden. Det vill inte pappa. Så jag frågar vad pappa vill göra & då blir han "rolig" & svarar konstmuseum. Vilket gör att jag vill skjuta honom hårt i huvudet med en pingisboll. Har under morgonen kommit fram till att jag får hänga med honom ett tag, men sedan dra på egna äventyr. Pallar liksom inte att hänga vid poolen en hel dag, eller sova siesta på rummet.
Fast just nu spanar jag på hotel i Madrid. Ska hänga där i 11 timmar, så det känns lämpligt att skaffa ett litet rum som jag kan fly undan till så att jag inte behöver sitta pall i en vänthall i 660 minuter.
On the sea...
Idag travade vi alla in på en buss som tog oss til Porto Rico & till en katamaran. Pappa flydde till under däck medan vi andra laddade d-vitaminförrådet på övre däck. Jag laddade speciellt nackpartiet. Jag skulle tro att det området fått sol för de närmsta tre åren.
Sedan hörde vi en massa spanskt hojtande & alla sprang till babord & styrbord & hängde ut över havet. Så även fina mamma, & vad hon fick syn på?
Sedan hörde vi en massa spanskt hojtande & alla sprang till babord & styrbord & hängde ut över havet. Så även fina mamma, & vad hon fick syn på?
Delfiner, delfiner, överallt delfiner. Delfiner som hoppar, delfiner som dyker - överallt delfiner.
Lite så där...
Känner mig lite ledsen. Lite besviken på någon, vilket känns skit för att vara ärlig. Vill ju bara att allt ska vara en enda lyckobubbla den här veckan. Det ska inte finnas plats för något annat än familjetid, kramar & skratt. Det ska absolut inte finnas plats för en gnagande känsla... Ska försöka mota undan de här känslorna & fokusera på allt som är bra istället. Så som att hela gänget kommer på middag på mitt hotel ikväll. Eller att vi ska ut med glasbottenbåt imorgon. Att jag har släpat med en flaska crasto duro som ska korkas upp till kvällens tapas. MASSA saker att vara glad för, så kan jag ta den där lilla besvikelsen någon annan gång.
Intelligent blick!
Mamma - Men titta på emun, har den inte en intelligent blick?
Moi - Mamma, de har en hjärna stor som en valnöt max. Strutsar är typ det dummaste djur som finns, så jag tvivlar på att emus är så mycket klokare.
Mamma - Ja men jag TYCKER att den har en intelligent blick!
Moi - Mamma, de har en hjärna stor som en valnöt max. Strutsar är typ det dummaste djur som finns, så jag tvivlar på att emus är så mycket klokare.
Mamma - Ja men jag TYCKER att den har en intelligent blick!
Vet du mamma, efter all de där G&T som drogs av vissa gubbar ikväll så är jag böjd att hålla med. Väldigt intelligent blick i jämnförelse!
Day at the zoo...
Hästridning bidde det inte - men lite djur fick vi i alla fall in. I form av mina favoriter surikater samt en hel massa annat exotiskt.
Orkidéehus blev det också. Lite mer variation än vad de har på IKEA. Honey, if you read this - we need more orchids at home, exotic ones.
Sedan glodde vi koncentrerat på...
Delfiner. Moi närde som vanligt en liten hemlig önskan om att ha blivit delfintränare istället.
Efter 5 timmars knatande bland orangutanger & parande sköldpaddor fick dock far nog & schasade bort oss till bussen. Ibland är det smidig med diabetes, då kan man bara enväldigt bestämma att det är frukost/lunch/middagsdags. Eller. I detta fallet, gin & tonic dags. Oklart hur tonic påverkar insulinproduktionen...
I love you too!
I (eye)
Love (så knepigt att göra ett hjärta med en hand, prova!)
You!
Naaah, I love you too honey! Tömde alltså mitt minneskort igårkväll & hittade den här lilla överraskningen från Paul, så sött, så hjärtevärmande & åh så jag började sakna!
Du vet att du är lite virrig, del 2...
Jag tänkte att jag inte skulle berätta det här, att jag skulle behålla det för mig själv - skämmas i det tysta & bara tänka "Men herregud! TUR att ingen såg mig/vet om det". Men så delade Jo med sig av en sinnesförvirringshistoria & jag kände att jag var tvungen att bjuda på mig själv... SO. igår, efter att ha varit vaken i... jaaa... mer än 40 timmar, kom jag tillslut hem till mitt hotellrum. Borstade håret, & tänderna - alla sånna där normala saker - & så skulle jag tvätta av ansiktet. Ut med ansiktstvätt från den lilla reseförpackningen, gnugga runt, skölj, sova. Fast jag minns att jag noterade att det inte löddrade som vanligt. Så imorse, dusch. Inser att det inte är ansiktsrengöring i flaskan, det är intimtvål... Då känner man sig lite dum. Lite dum gånger 10.
First day in Gran Canaria...
Så här första dagen då, jo det har varit helt ok! Vi har småsovit på stranden, trötta av allt resande - men det är ju inte speciellt spännande. Så jag drar de mer minnesvärda ögonblicken instället. Som att Patrik Sjöberg satt på samma lunchställe som oss. Magnus & jag blev helt star struck & körde pinsamma paparazzitricks, typ "låtsas fota mig men sikta vid sidan av" medan Anna satt & skämdes.
Sedan betalade jag €8 & körde ner fötterna i en tank med små malar. Herrejävlat vad det var obehagligt. Åtminstonde de första 10 minuterna, de resterande 5 var däremot helt morbinintressanta - satt & spanade på ätfrenesin & bara jublade när de hög in på mina knasiga lilltår. Ju mindre av dem desto bättre.
Dessutom är det alltid underhållande att sysselsätta sig med aktiviteter som involverar en lillebror som skriker gällare än en själv. Det gillar vi!
Kvällen avslutade med långmiddag på en restaurang där kocken tog sig själv på lite för mycket allvar, I mean...
WTF?
Imorgon ska vi käbbla om vad vi ska roa oss med - jag röstar för ridtur men har svårt att se pappa direkt jubla över det förslaget. Så jag tänker lobba för cykeltur istället. Någon form av motion behöver man för att jobba bort semesteralkoholen!
Efter sushin...
åkte jag till Pearson - Torontos internationella flygplats & nervöshickade i mig en pytteflaska vitt skitvin. Sedan flög jag till...
FRANKFURT - där jag tröstade mig med välbekant chai från Starbucks innan jag flög till...
MADRID - där jag stressade runt utav bara helsike innan jag fick tag på mitt bordingpass & kunde kliva på ett flyg som gick sönder men reparerades & tillslut tog mig till...
FRANKFURT - där jag tröstade mig med välbekant chai från Starbucks innan jag flög till...
MADRID - där jag stressade runt utav bara helsike innan jag fick tag på mitt bordingpass & kunde kliva på ett flyg som gick sönder men reparerades & tillslut tog mig till...
LAS PALMAS - där jag landade ungefär 90 minuter innan min övriga familj som flög in från Umeå. Helt ovetande om att jag väntade på dem där. Under de 90 minuterna hade jag tjattrat sönder Ving personalen för att försäkra mig om att de verkligen var det enda planet som kom från Umeå (!!!) den dagen. Vilket det var, & tillslut kom de ut genom dörrarna. Fast den enda som såg att jag stod där var Anna, Magnus flickvän.
Titta! Hon fick syn på mig innan hon ens lämnat bagagehallen medan pappa & mamma bara travar på! :) Nummer två att se att det var jag var nog Magnus, som lekte fågelholk i säkert 30 sekunder innan poletten föll ner. Sedan kom mamma, som bara mäktade med att ropa "MEN IDA, MEN IDA, MEN IDA!". Så... jag får väl konstatera att det var en ganska bra överraskningsmanöver från min & farmor - "myglarens" - sida!
Min Mamma!
Det här är min mamma. Världens bästa mamma om ni frågar mig. Idag fyller hon 60 år. Det tycker jag måste firas! Så mamma, fina lilla mamma, jag älskar dig så otroligt mycket & vet du, jag kommer att tänka på dig HELA dagen!
En miljon kramar tills vi ses nästa gång!
Ida leker hemmafru a la storstad!
Honey, I'm exhausted! Pick something up on the way home, won't you?
Han känner mig SÅ väl & det var så välkommet. Har nämligen varit strängt upptagen den här eftermiddagen/kvällen. STRÄNGT upptagen - inte alls tid till värdsligheter så som att laga mat!
Du vet att du är lite virrig...
när du efter det att du kastat in en tvätt i torktumlaren inser att du tvättat dina underkläder i kallvatten & utan tvättmedel... Suck. Gör om & gör rätt...
I have a secret...
Jag är kanske lite osvensk i det att jag ÄLSKAR överraskningar & hemligheter. Det är så kul att ha något som man kan gå runt & bara glädjas över. Just nu är det så, jag läser om "Model-building in conservation biogeography" med en alldeles varm känsla inom mig. För jag har min hemlighet! Hemligheter är så bra, för man kan plocka fram dem i efterhand & glädjas åt dem. Som exempel, när bästa Jo fyllde 25 - då planerade jag & myglade & hade mig & lyckades tillslut få Josefin att dyka upp på min tröskel till hennes livs första överraskningsparty. Allra bäst, jag fick henne att dyka upp festklädd genom att skylla på att jag anammat den brasilianska seden att klä om till middagen. Vilket Jo gick på. Åh så himla överraskad hon blev, & åh vad glad jag fortfarande kan bli av att tänka på det!
So - någon annan som har en bra hemlighets/överraskningshistoria på lager?
Vi kör!
Happ, nu kör jag fyra timmar på avdelningen & sedan tar jag långhelg! Fyra små timmar & sedan är jag OUUUUT of there! Åh så härligt! Har en helgagenda som jag verkligen ser fram emot - nu ska jag äntligen vända skutan "November" & få den att gå från "buhu, jag är sjuk & eländig & ful" till "Partei!". Så, fyra timmar till, sedan svänger rodret 180 grader!
Worlds. Best. Boyfriend!
Kom hem, efter att jag helt ärligt skitig i att gå på ett SWEA-möte. Svängde in genom dörren med lax & pesto & möttes av massa tända ljus &... ett PAKET!
Eller nej vänta! Två paket! Ett med en pastellrosa kortläsare för varje upptänkligt kamera/mobilkort man kan tänka sig & så en smällkaramell. En riktigt, riktigt fin smällkaramell.
Vad det innehöll? Ett nytt objektiv till min OLYMPUS kamera. Kunde inte tro mina ögon (jo för jag har två fungerande nu). Hur otroligt fint var det inte av Paul? På en sketen torsdag?! Neeej, vet ni vad - jag tror jag behåller honom!
Eller nej vänta! Två paket! Ett med en pastellrosa kortläsare för varje upptänkligt kamera/mobilkort man kan tänka sig & så en smällkaramell. En riktigt, riktigt fin smällkaramell.
Vad det innehöll? Ett nytt objektiv till min OLYMPUS kamera. Kunde inte tro mina ögon (jo för jag har två fungerande nu). Hur otroligt fint var det inte av Paul? På en sketen torsdag?! Neeej, vet ni vad - jag tror jag behåller honom!
12 kilo skinka, 12 kilo ost...
Lunchmöte med Birgitta över mangosallad & grön curry. Nu har jag en agenda inför SWEAs julmarknad. På shoppinglistan står bland annat 12 kilo skinka, 12 kilo ost, latexhandskar & 50 liter mjölk. 98 bostonsalladshuvuden icke att förglömma. SWEAs julmarknad är verkligen ett GIGANTISKT maskineri, är ett smärre under att vi ror i land det år för år. Det roligaste är att lägga beställningarna, man får alltid upprepa ordern ett par gånger innan det liksom går in att man faktiskt vill ha 12 KILO skinka. Inte 12 skivor.
Huskurer...
Det blev ingen läkare igår, det första stället jag provade var helt igenkorkat med folk, det andra hade stampat jordgolv, nästan... Så jag gav upp, gick till Shoppers Drugmart & köpte ögondroppar & följde sedan farmors råd med varma kompresser. På det tog jag ett glas vin, något botade det väl. Helt bra är jag inte, men ögat ser i varje fall något mer normalt ut än vad det gjorde igår. Jag väljer att se på det som ett stort steg i rätt riktning! Vilket jag tycker måste firas. Inte idag, men imorgon ska jag därför unna mig själv något riktigt fint!
A new boot in town...
Vi väger upp den förra misserabla bilden med något trevligare! Mitt lilla bröstcancerprojekt puttrar på - två & en halv vecka kvar till julmarknaden! Jag håller på att knåpa ihop en ny model, har lagt om virkningen i skaftet för att få det slätt & har lite andra planer på lager för denna variant. Hoppas på att ha en färdig version om en dag eller två, då lanserar jag dem under deras namn. För naturligtvis, som svensk, måste de namnges. Går ju bara inte att tillverka något & sälja det som "boots". Tråkigt värre! Nope, på den här punkten är jag 100% svensk - för det är så. Svenskar ger inte bara namn åt barn, husdjur & båtar. Vi namnger stugor, cyklar, bilar... ja allt som vi gillar! Det tycker jag är fint, att man tillskriver sånt som ligger en nära ett namn.
Need meds...
Jag tänkte, ni som läser & är sjukvårdskunniga - så här ska man väl ändå inte se ut? Det här är dessutom efter det att det lagt sig lite, ni skulle ha sett hur det såg ut när jag klev upp. Kära värld...Halloween var i förgår, det är inte meningen att jag ska skrämma små barn idag!
Nu har jag i alla fall lyckats googla en walk in clinic som inte har patientutlåtande så som "office full of flies" eller "The doctor is fluent in hindi, not so much in english". Så jag hoppas på att stället jag valt inte visar sig ha stampat jordgolv. Ifall att någon undrar, jo, jag längtar hem till Sverige idag. MEN, man ska må lite dåligt ibland - i annat fall uppskattar man inte de fina stunderna i livet!
Space...
Ni vet ibland, när man känner sig lite liten, när man inte riktigt gillar sig själv så värst... då kan man behöva lite egentid. Lite tid att samla sig, att tänka "det blir bättre", att lägga upp en game plane. Imorse var det precis så - jag behövde en liten bubbla av ensamhet för att palla det faktum att min högra ansiktshalva förvrängts under natten samt att vågen visade på alldeles obekväma siffror. Fast det fattade inte Paul, inte för fem öre. Han började klappa på mig - & jag inser ju att det var för att muntra upp, för att vara snäll. Men jag bara önskade att sultanens soldater i Alladin skulle komma injoggandes i huset & hugga av honom klapparhanden med ett välplacerat sabelhugg.
Oavsett vad sjukvårdsupplysningen sa igårkväll, jag måste se en doktor idag. Det kan ju ändå inte vara meningen att jag ska se ut som ringaren i sabla Nottre Dame i mer än en vecka (vilket var tiden de sa att det skulle ta innan inflammationen är borta). Åtminstonde för husfridens skull så måste jag få tag på antibiotika.
Oavsett vad sjukvårdsupplysningen sa igårkväll, jag måste se en doktor idag. Det kan ju ändå inte vara meningen att jag ska se ut som ringaren i sabla Nottre Dame i mer än en vecka (vilket var tiden de sa att det skulle ta innan inflammationen är borta). Åtminstonde för husfridens skull så måste jag få tag på antibiotika.
Kitteh manicure!
Eftersom läkarbesöket blev ett fiasko bestämde vi oss för att skämma bort oss lite. Så:
Jag fick garn - jippie, mer baby boots!
Paul fix lax till middag
Jag fick garn - jippie, mer baby boots!
Paul fix lax till middag
& Mammut fick manikyr. Vanliga katter brukar ju inte direkt älska att få klorna klippta, men vår lilla stjärna tycker att det är supermysigt. Kul med en katt som INTE försöker riva sig ur ens armar så fort klosaxen ens sneglas åt!
Seing the doctor again...
Dags att masa sig iväg till doktorn, denna gången för att få antibiotika till mitt Quasimodoöga. En fördel med att bo på den här sidan av Atilanten är just att de är väldigt generösa med att skriva ut recept. Ta som exempel den gången jag inte hade försäkring & Paul & jag fick halsfluss samtidigt. Då drog Paul bara till två olika drop in clinics & vips så hade vi två recept! Alltså, den hade ju ALDRIG gått i Sverige.
Uppdatering: Eller nej vänta, det här är ju Canada - så då kan det mycket väl hända att kliniken man åkt till har stängt för att läkarna känt för det. Suck... detta landet är ett u-land.
Uppdatering: Eller nej vänta, det här är ju Canada - så då kan det mycket väl hända att kliniken man åkt till har stängt för att läkarna känt för det. Suck... detta landet är ett u-land.
Happy November to you too...
Paul imorse "HAPPY 1st of November!!!"
Själv låg jag & bara försökte tokignorera att mitt högra öga bultade något grymt. Vacklade upp ur sängen & konstaterade att universum beslutat sig för att även förfula min högra ansiktshalva. En vagel. Men tack för den.
"Happy fucking November" mumlade jag till min spegelbild & gick ner för att googla behandlingsalternativ. So. Nu blir det läkarbesök i eftermiddag. Walk in clinic, oj vad kul... FAST. Bara för att november börjat riktigt uselt så behöver det ju inte fortsätta på samma sätt. Så jag har helt enkelt bestämt mig för att november ska bli min "FUN month". Jag ska verkligen dedikera tid till att ha roligt, äta gott & bara umgås med personer jag tycker om. Happ, det blir mitt novemberlöfte!
Trick or treat!
Åh så många söta små varelser som varit här ikväll! Bäst är de som är så små att de inte riktigt greppar konceptet utan mest verkar glada över att få vara utklädda. Extra sött om de väljer en miniask russin istället för peanutbutter cups.
Fast som vanligt var det panik i stugan innan de dök upp - det här med att få till en bra pumpa, tar MYCKET längre tid än vad man kan tro. I år blev det alltså lite hipp som happ... men, men... huvudsaken är att vi fick ut något på trappen innan 19.00.
Snabbaste pumpan var den minsta - jag gröpte bara ur innehållet, drog fram Pauls borr & drog ett gäng hål.
BOO!
